Domstolar väger sällan in uppgifter om våld vid beslut i vårdnadstvister

När föräldrar tvistar om barns vårdnad, boende eller umgänge förekommer uppgifter om våld eller andra övergrepp i en majoritet av fallen. I många fall väger dock domstolarna inte in uppgifterna om våld i sina beslut. Det kan ha lett till att barn har tvingats att bo eller ha umgänge med en våldsutövande förälder.

– Vår kartläggning visar att lagens intention om att skydda våldsutsatta barn och vuxna inte har fått tydligt genomslag i landets domstolar. Även när de genomfört någon form av riskbedömning väger de sällan in samtliga uppgifter om våld i bedömningen. Domstolarnas argument för att avfärda uppgifter om våld och övergrepp framgår inte alltid. Att inte väga in risker förknippade med våld kan få allvarliga negativa konsekvenser för våldsutsatta, oftast mammor och barn. I värsta fall kan det leda till dödligt våld. säger Åsa Hjertström, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

På uppdrag av regeringen har Jämställdhetsmyndigheten granskat 814 tingsrättsdomar i mål om vårdnad, boende och umgänge. I 64 procent av fallen framkom uppgifter om våld eller andra övergrepp. De vanligaste uppgifterna handlar om att en förälder utövar våld eller övergrepp mot ett eller flera barn och att en pappa utövar våld eller övergrepp mot en mamma. Samtliga domar har meddelats efter att Barnkonventionen blev lag i Sverige.

– Domstolarna behöver förbättra sitt arbete så att barns rättigheter blir tillgodosedda. Rättsväsendet behöver få en bättre förståelse för konsekvenserna av våldsutsatthet och vad det kan innebära för ett barn, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Jämställdhetsmyndigheten har också sett att det är vanligt att domstolar formulerat om uppgifter om våld till ”samarbetssvårigheter” när de bedömer risker och avgör målen. Det finns också exempel där domstolen har bedömt föräldrars och barns vistelse i skyddat boende som samarbetssvårigheter.

– I de här fallen blir konsekvensen att uppgifterna om våld förminskas eller osynliggörs. Vi ser att domstolarna tenderar att oftare fokusera på samarbetssvårigheter än på uppgifter om våld och andra övergrepp när de fattar beslut, säger Mikael Thörn.

I kartläggningen lyfter Jämställdhetsmyndigheten fram risker med att tingsrätterna har en skyldighet att verka för samförståndslösningar.

– Vi har sett att domstolar har verkat för att överenskommelser ska komma till stånd även när det borde anses direkt olämpligt på grund av de allvarliga uppgifter om våld eller andra övergrepp som framkommer. Det innebär en risk för att ett stort antal barn får bo eller ha umgänge med en våldsutövande förälder. I de överenskommelser vi har granskat framkommer det inte att domstolarna har utrett barnets situation eller riskerna för barnet. Domstolen har i stort sett alltid fastställt föräldrarnas överenskommelse med en standardskrivning om att den anses vara i enlighet med barnets bästa, säger Åsa Hjertström.

 

 

Om kartläggningen

Jämställdhetsmyndigheten har gått igenom domar och utredningsunderlag från Sveriges samtliga 48 tingsrätter. Totalt granskades 814 domar.

I 518 mål (64 procent) förekom uppgifter om våld eller andra övergrepp av en förälder mot den andra föräldern, mot en partner eller mot ett barn.

I 61 procent av fallen hade domstolen fastställt föräldrars överenskommelser.

I två tredjedelar av de övriga 198 målen framkom uppgifter om våld eller övergrepp mot barn. I två tredjedelar av målen framkommer också uppgifter om våld eller övergrepp av en man mot en kvinna. Uppgifter om våld eller andra övergrepp av en kvinna mot en man förekommer i 13 procent av målen. Tingsrätten gör någon form av riskbedömningar i 69 procent av de 198 målen.

Kontakt

Simon Falk - Pressansvarig

Kontakt

Simon FalkPressansvarig

Telefon: 070-784 74 97

E-post press@jamstalldhetsmyndigheten.se

Publiceringsdatum: 21 januari 2022