Därför har tandvården en unik möjlighet att upptäcka våldsutsatthet

Den som blir utsatt för våld i en nära relation ska kunna få bästa möjliga bemötande av de yrkesgrupper som ska ge stöd. Det var anledningen till att regeringen beslutade att kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska vara ett examensmål i bland andra tandläkarutbildningen. Enligt Therese Kvist, odont dr vid Karolinska institutet och specialisttandläkare på Tandläkarhögskolan, har tandvården en unik möjlighet att upptäcka våldsutsatthet.

– Vi kallar alla barn och ungdomar upp till 23 års ålder och träffar vuxna som är eller kan ha varit utsatta för våld. För att vi ska kunna ta hand om våra patienter på ett bra sätt är det viktigt att se till hela deras sociala situation, säger Therese Kvist, som byggt upp arbetet med det nya examensmålet på tandläkarprogrammet vid Karolinska institutet.

När examensmålet kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer infördes i juli 2018 hade Karolinska institutet påbörjat arbetet med att göra om hela grundutbildningen på tandläkarprogrammet. De lyckades få in att det nya examensmålet skulle vara 4,5 högskolepoäng insprängt i flera kurser, som en röd tråd under hela utbildningen, i kursen Professionell utveckling under utbildningens alla fem år.

– Att vi arbetade om hela utbildningen gjorde att vi inte behövde trycka in det nya examensmålet i befintliga kurser, vilket jag tror var väldigt bra. Nu kunde vi skapa en kurs från grunden och se till att detta examensmål fick det utrymme som krävs. Befintliga kurser är ofta fullspäckade från början och det är svårt att få in något nytt.

Enligt Therese Kvist kan kunskapen om våld inte betas av på en halvdag utan kräver mer jobb. De blivande tandläkarna behöver arbeta med frågan, lära sig hur det fungerar för att sedan kunna implementera kunskapen i sitt yrke och använda den kliniskt.

Vilka svårigheter har ni stött på?

– Jag tycker att det har fungerat väldigt bra, vi fick en väldigt fin kursutvärdering från de som avslutat den första kursen. Studenterna uppskattar att få med sig kunskapen om våld.

Ett annat arbetssätt som Karolinska institutet valt är att bjuda in olika personer som har yrkeskunskap kring våld, som socialtjänsten och polisen, för att de ska berätta om sitt arbete och dela med sig av sina erfarenheter.

– Alla som möter människor i sitt yrke behöver ha kunskap om våld i nära relation, våldet är ett stort samhällsproblem som påverkar folkhälsan. För oss tandläkare handlar det om att förstå orsaken till patienternas problematik. Vad ligger bakom exempelvis tandvårdsrädslan eller att en patient har svårt att komma på tider som bokats?

–  Vi behöver förstå varför en förälder kanske inte har förmågan att sköta barnens munhygien, eller sin egen. Vi behöver ställa frågor för att skapa förståelse och hitta orsakerna bakom problematiken.

Tandläkarprogrammet vid Karolinska institutet satsar också på utbildning i professionell kommunikation och samarbetar med psykologer för att få vägledning, kring hur en kan ställa frågor om våld på ett bra sätt.

– Viktigt att en hittar sitt eget sätt att ställa frågor, tar sig tid för patienten, lyssnar och försöker förstå vad problemen grundar sig i. Har patienten varit med om ett trauma mot munnen och är det den händelsen som skapar tandläkarskräck?

– För oss lärare på utbildningen är det viktig att hjälpa studenterna att skapa en professionell trygghet, som de behöver för att kunna utföra sitt yrke.

FAKTA: Examensmål om mäns våld mot kvinnor

Istanbulkonventionen är en viktig bakgrund till att det den 1 juli 2018 infördes ett nytt examensmål i högskoleförordningen om att visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för sju utbildningar på grundnivå: fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, socionomexamen, sjuksköterskeexamen och tandläkarexamen. Från och med 1 januari 2019 infördes examensmålet även för tandhygienistexamen.

Istanbulkonventionen och GREVIO:s rekommendationer till Sverige: Förebyggande arbete

Genom att ratificera Istanbulkonventionen har Sverige åtagit sig att ge stöd och hjälp till alla flickor och kvinnor som utsätts för våld och att förebygga, lagföra och avskaffa alla former av mäns våld mot kvinnor. Bestämmelserna under konventionens andra grundpelare handlar om insatser på alla samhällsnivåer, för jämställdhet och mot våld, både i det offentliga och privata.

GREVIO:s rekommendationer till Sverige handlar om att se till att hela samhället kan bidra till att främja jämställdhet samt att upptäcka och bekämpa alla former av mäns våld mot kvinnor.

För att bättre leva upp till konventionen uppmanar GREVIO Sverige att bland annat:

Säkerställa utbildning och fortbildning för alla relevanta yrkesgrupper

För att kunna ställa frågor om våld och ge ett respektfullt bemötande måste alla som kan möta våldsutsatta och våldsutövare i sin yrkesroll, få obligatorisk och systematisk utbildning om mäns våld mot kvinnor.

Publiceringsdatum: 13 januari 2022

Senast uppdaterad: 14 januari 2022