Så lyckades polisen klara upp fler sexualbrott

För få sexualbrott leder till åtal och fällande dom i Sverige, enligt Europarådets expertgrupp GREVIO. För att nå ett bättre resultat valde polisen i Stockholm Nord att ändra sitt arbetssätt, vilket visade sig vara framgångsrikt – betydligt fler brott klarades upp.

På ett år ökade antalet åtal som togs upp i rätten med drygt 30 procent, från 70 ärenden 2019 till 101 ärenden om våldtäkt/sexualbrott 2020.

– Det visar att vi lyckats säkra bevisning i fler ärenden, vilket känns bra. Vi inom polisen får ofta kritik för att vi är dåliga på att klara upp sexualbrott. Det är komplicerade brott och svåra utredningar. Ofta finns inte bevis, fysiska skador eller vittnen. Men efter att vi ändrat i organisationen och vårt arbetssätt har vi kunnat få en jämn och hög kvalitet på det vi gör, säger Niklas Kraft, gruppchef för sexualbrottsgruppen på polisen Stockholm Nord.

Tidigare utreddes våldtäkter på sektionen för grova brott. Brotten hanterades i flera olika grupper. När pilotprojektet inleddes 2019 samlade de kompetensen i en grupp på 15 personer och har därefter kunnat identifiera behoven och utökat personalen till 22 personer.

– När sexualbrotten utreddes bland andra grova brott konkurrerade de med sprängningar och skjutningar. I vår nya grupp prioriteras inte sexualbrotten ner eller hanteras utifrån det närvarande antalet i personalstyrkan, säger Niklas Kraft.

Varför är er modell framgångsrik?

– Sammantaget handlar det förändrade arbetssättet om att samla resurserna i en grupp, då ökar också kompetensen. Vi poliser måste agera snabbt, ta kontakt med målsäganden inom 24 timmar och ställa rätt frågor tidigt, samla bättre stödbevisning och se till att brotten inte faller mellan stolarna. Att se över och höja kompetensen både i gruppen och hos yttre befäl är centralt.

Sexualbrottsgruppen har även infört en standard att höra av sig till brottsoffret inom 24 timmar. Tidigare fanns ingen rutin kring när i tid det skulle ske.

– Lågt tempo och lång handläggningstid är förödande för en sexualbrottsutredning. Om det går snabbt är det lättare att finna stödbevisning, som skador på kroppen, förhindra att sms raderas eller annat som kan vara bevis, säger Niklas Kraft.

Dessutom anser han att det är viktigt att förstå brottsoffrets situation för att kunna ställa rätt frågor i förhör. Med den förändrade organisationen och samlade kompetensen har kunskapen förstärkts i gruppen och poliserna lär av varandra.

Ofta finns inga synliga fysiska skador vid sexualbrott. Då krävs stödbevisning och ett pussel av detaljer. Skyndsamheten är även viktig för att utredningen ska bedrivas objektivt, att uppgifter ska finnas kvar och kan säkras hos de inblandade, vilket ofta kan ge viktiga information kring händelsen.

– Vid inbrott ringer man polisen direkt, men vid sexualbrott känner man ofta personen och funderar vad som händer med gärningspersonen vid anmälan, hur kommer jag att uppfattas av andra, det tar tid att förlika sig med att man blivit utsatt. Därför dröjer det ofta innan man anmäler, vilket kan försvåra vårt utredningsarbete.

Vilka utmaningar har ni stött på?
– Våra begränsade resurser är en utmaning. Vi har stora utmaningar inom polisen, med ofantligt många grova våldsbrott och en stor del av våra resurser går till andra ärenden, vilket gör att vi är slimmande resursmässigt. Detta är ingen quick fix. Vi är inte färdiga och är inte framme vid ett slutresultat. Vi lär oss fortfarande och behöver fortsätta utvecklas. Vi har försökt omhänderta vårt uppdrag fullt ut, men vi kommer behöva hitta bättre rutiner för att tryckutjämna, ta hjälp i ett tidigare skede när våra resurser sinar. Därför måste vi sprida vår kunskap så att vi kan få avlastning snabbt när vi får mycket.

Vad har ni utvecklat sedan starten?
– Vi har jobbat mycket med de inledande åtgärderna. Som spårsäkring, vi behöver till exempel säkra DNA och chattkonversationer i telefoner. Det är oerhört viktigt att säkra bevis så nära inpå tidpunkten för brottet som möjligt. Det är ett konkret område som vi utvecklat, tidigare hade vi inte riktigt det fokuset. Vårt arbete har gett en omfattande kvalitativ höjning, men resultatmässigt behöver vi göra justeringar. Vi hör inte målsägande tillräckligt fort, eftersom vi inte har resurser för det. Det behöver vi hitta bra rutiner för, vårt arbete är under ständig utveckling.

FAKTA

Polisen arbetar på liknande sätt i flera kommuner. Borlänge och Falun har börjat samla kompetensen och ärendena som rör sexualbrott i en grupp. Region Stockholm har nyligen kommit fram till liknande grupper ska startas i Stockholm city och syd.

Istanbulkonventionen och GREVIO:s rekommendationer till Sverige: lagstiftning och rättsprocess

Genom att ratificera Istanbulkonventionen har Sverige åtagit sig att ge stöd och hjälp till alla flickor och kvinnor som utsätts för våld och att förebygga, lagföra och avskaffa alla former av mäns våld mot kvinnor. Bestämmelserna under konventionens fjärde grundpelare omfattar lagstiftning och andra åtgärder samt utredning och lagföring som ska utgå från ett genusperspektiv, våldsutsattas rättigheter och kunskap om mäns våld mot kvinnor.

GREVIO:s rekommendationer till Sverige handlar om att säkerställa våldsutsattas trygghet och rättssäkerhet samt att se till att våldsutövare utkrävs ansvar för sina handlingar.

För att bättre leva upp till konventionen uppmanar GREVIO Sverige att bland annat:

Utöka brottsbekämpande myndigheters kapacitet

För att berörda yrkesgrupper och myndigheter ska kunna agera snabbt och lämpligt i alla ärenden som rör någon form av våld behövs kunskap, förutsättningar och resurser.

Öka andelen lagförda brott

Anledningarna till att så få anmälningar om våldtäkt och andra former av mäns våld mot kvinnor leder till åtal och än mindre till fällande domar måste identifieras och åtgärdas.

Motverka skam- och skuldbeläggning av våldsutsatta flickor och kvinnor

Varken bemötandet eller rättsprocessen får påverkas av diskriminering, stereotyper, fördomar eller personliga värderingar.

Publiceringsdatum: 13 januari 2022

Senast uppdaterad: 13 januari 2022