Steg 2:

Akut skydd

När ett förmodat offer för människohandel har identifierats behöver akuta behov av skydd och vård tillgodoses. För att säkerställa detta behöver socialtjänst, polis och i vissa fall hälso- och sjukvård kopplas in. Detta steg avser åtgärder de första timmarna eller dygnet efter identifiering.

Litet barn i ett kök med kastruller på spisen i förgrunden.

2.1 Kontakt med regionkoordinator

Efter samtycke från offret för människohandel kontaktas en regionkoordinator som stöd, detta för att säkerställa att offret för människohandel får sina rättigheter tillgodosedda. En regionkoordinator kan även konsulteras för generell information om stöd- och skyddsprocessen i de fall samtycke saknas.

Vid akut behov av skydd och stöd, kontakta:  

• Polis: 114 14 eller 112 

Socialkontor (kontorstid)  

Socialjour   

Regionkoordinator mot prostitution och människohandel (kontorstid)  

Nationell stödtelefon för yrkesverksamma för konsultation 020-39 00 00 (kontorstid).  

 

2.2 Rätt till grundläggande information

Att tillhandahålla information är ett viktigt steg i processen för att få offret för människohandel att känna sig så trygg som möjligt. Det är också det första steget mot att bygga upp en förtroendefull relation mellan offret och den aktör som för tillfället är i kontakt med offret, till exempel myndighet eller aktör inom civilsamhället.

Offret ska i ett tidigt skede få information om sina rättigheter i den straffrättsliga processen, till exempel om möjligheten till ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, rätten till skadestånd, rätten till tolk och rätten till kostnadsfritt juridiskt stöd i form av ett målsägandebiträde. Polisen kan använda sig av Förundersökningskungörelsen (FUK) för att se vilken information som ska ges till offret. Fotnot 1.

Möjligheten till betänketid är en viktig del av stöd- och skyddsprocessen. Läs mer om betänketid i steg 2. Juridiskt stöd genom ett målsägandebiträde är också viktigt för att offret ska känna sig trygg i processen. Det bör inte hållas något längre polisförhör innan ett målsägandebiträde förordnats, och inte heller innan offret befinner sig i en trygg miljö. Polis eller åklagare ansöker om målsägandebiträde. Läs mer om rättsligt stöd i steg 3.

 

2.3 Skyddsbedömning

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU ska medlemsstaterna säkerställa att offer för människohandel erhåller lämpligt skydd, på grundval av en individuell riskbedömning, bland annat genom att få tillgång till program för vittnesskydd eller andra liknande åtgärder, om det är lämpligt och i enlighet med nationell rätt eller nationella förfaranden. Fotnot 2.

I Sverige gör polisen och socialtjänsten sina respektive skyddsbedömningar och ska vid behov samverka i detta. Behovet av skydd kan behöva övervägas vid flera tillfällen eftersom situationen för offret för människohandel kan ändras över tid.

Yrkesverksamma måste vara extra vaksamma på att personer i det förmodade offrets omgivning, till exempel en medföljande vän eller partner, kan vara inblandade i organiseringen av människohandeln. Personer som är utsatta för människohandel kan även ha en kontrollerande funktion över andra offer för människohandel. Samtal med den utsatta ska därför hållas enskilt. Vårdnadshavare kan vara en del av organiseringen av människohandeln, exempelvis genom att ha tagit emot pengar för att barnet ska utnyttjas, eller genom att själv ha organiserat eller kontrollerat barnet.

 

För att fastställa en målsägandes behov av särskilda skyddsåtgärder under förundersökningen och rättegången ska polisen så snart som möjligt göra en individuell skyddsbedömning. Vid bedömningen ska hänsyn särskilt tas till brottets allvar och målsägandens personliga förhållanden. En målsägande som är under 18 år ska alltid anses ha ett särskilt skyddsbehov. En skyddsbedömning ska omprövas vid behov. Fotnot 3.

Om polisen, vid behov efter samråd med andra involverade aktörer, kommer fram till att det finns en allvarlig hotbild i Sverige kan en särskild grupp inom Polismyndigheten som arbetar med personskydd kopplas in (Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten, BOPS). En mer strukturerad hot- och riskbedömning görs i sådana fall för att avgöra vilken nivå av personskydd som behövs.

När socialnämnden fått in en anmälan som rör ett barn ska nämnden genast göra en bedömning av om barnet är i behov av omedelbart skydd. Fotnot 4. Socialtjänstens ansvar för skydd omfattar alla barn, oavsett rättslig status i landet.

Om det finns behov av omedelbart skydd ska socialtjänsten vidta åtgärder enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Det kan till exempel bli aktuellt med ett omedelbart omhändertagande av barnet enligt LVU.

Observera de särskilda bestämmelser om exempelvis behörighet och upphörande av skyddsåtgärder som gäller enligt Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention vid beslut om barn med hemvist utanför Sverige. Se mer om dessa bestämmelser i steg 3. Sedan 1 september 2019 har socialnämnden möjlighet att fatta beslut om omedelbart omhändertagande även när svensk domstol inte är behörig att besluta om beredande av vård, i de fall åtgärder av behörig utländsk myndighet inte kan avvaktas. Fotnot 5.

Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd för barn och vuxna utsatta för våld av en närstående, där det bland annat framgår att socialnämnden ska bedöma risken för ytterligare våld. Fotnot 5.

Det saknas specifika föreskrifter för socialtjänsten gällande människohandel – i flertalet fall är offret för människohandel dock utsatt för våld eller brott av just en närstående, exempelvis en pojkvän, flickvän, partner, förälder eller annan familjemedlem, varvid föreskrifterna ska tillämpas.

2.4 Tryggt boende

Socialtjänsten fattar beslut om placering på boende genom ett biståndsbeslut eller beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU. Vid bedömning av behov är det vanligt att boende behöver ordnas samma dag, och att det behöver kunna tillgodose både behov av skydd och stöd. Det kan handla om skyddat boende, hem för vård och boende (HVB), familjehem med mera, beroende på den bedömning socialtjänsten gör av de individuella behoven.

Boendet kan drivas i såväl kommunal, statlig eller privat regi, som av aktörer inom det civila samhället. Inom det civila samhället finns ett flertal boenden specialiserade på att ge stöd till offer för människohandel, som är anslutna till aktörer inom Plattformen civila Sverige mot människohandel. Boenden kan erbjuda olika nivåer av skydd, och olika långtgående hjälpinsatser. Det kan till exempel gälla sängplats, mat, samtalsstöd, socialt sammanhang, hjälp med myndighetskontakter, hjälp vid eventuell polisanmälan, hjälp med vardagliga behov och hjälp att söka mödravård eller annan vård.

Vid behov av akut hjälp, krisstöd och separerade boenden

Såväl barn som vuxna som varit utsatta för människohandel har ofta inledningsvis behov av personal på boendet dygnet runt för att skapa trygghet, och för att uppmärksamma eventuella behov av akut hjälp och krisstöd. Det kan också finnas behov av att personal från socialtjänsten följer med som stöd vid transport till ett boende. Placering av flera personer i ett och samma människohandelsärende på samma boende bör generellt sett undvikas i detta skede. Personerna kan ha olika relation till dem som utövat människohandeln. De kan också i olika utsträckning själva vara en del av kontrollen över andra som utsatts.

Barn utsatta för människohandel kan sökas upp av personer som organiserat människohandeln, och kan även själva komma att ta kontakt med organisatörer eller vänner som har kontakt med dessa. Vid placering enligt LVU ska den som genomför vården ha uppsikt över barnet och, i den utsträckning det behövs för att genomföra vården, bestämma om barnets personliga förhållanden. Fotnot 3. I vissa fall kan dessutom beslut om restriktioner fattas, till exempel användning av mobiltelefon och internet, vid vård inom Statens Institutionsstyrelse. Fotnot 4. Det är viktigt att arbeta för att barnet inte ska utsättas för yttre och inre påverkan som leder till att det avviker från boendet och återigen hamnar i utsatthet.

 

2.5 Akut hälso- och sjukvård

I detta steg bör eventuella akuta behov av psykisk- och fysisk vård, tandvård eller gynekologisk vård uppmärksammas. Gynekologisk vård kan behövas omgående för att säkerställa ett omhändertagande efter sexuella övergrepp, och bör precis som andra skador som har samband med människohandelsbrottet dokumenteras som ett led i bevisningen av brottet.

Landstinget/regionen är skyldigt att erbjuda person som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning vård som inte kan anstå, men får även erbjuda ytterligare vård. När det gäller barn omfattar skyldigheten vård i samma omfattning som för andra barn bosatta inom landstinget. Fotnot 5.

Angående vård för bland annat EU-medborgare och asylsökande med mera. Läs mer om rätten till hälsa- och sjukvård i Steg 3.

 

2.6 Betänketid

Betänketid, ibland kallad reflektionsperiod, är ett tidsbegränsat uppehållstillstånd under en period om 30 dagar som syftar till att den brottsutsatta ska kunna återhämta sig, och i lugn och ro ta ställning till sin medverkan i rättsprocessen. Betänketid är en viktig del i stöd och skyddsprocessen och gynnar inte bara brottsoffret utan kan också ha stor betydelse för att en eventuell förundersökning ska kunna genomföras på bästa sätt.

Om ett offer för människohandel som saknar uppehållstillstånd vill ha betänketid för att återhämta sig, och för att kunna ta ställning till om hen vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, ska ansökan göras för offrets räkning. Ansökan kan göras antingen av socialnämnden eller av en förundersökningsledare. Fotnot 9.

Antagande om att brott begåtts

För att göra en ansökan ska det finnas anledning att anta att personen i fråga utsatts för människohandel eller människoexploatering. När det finns anledning att anta att sådant brott har begåtts inleds förundersökning av polis och förundersökningsledare utses. När socialnämnder ansöker behöver inte en förundersökning vara inledd, vilket gör det möjligt för offer för människohandel att få tid till återhämtning och reflektion för att ta ställning till om hen själv önskar göra en polisanmälan. Fotnot 10.

Ansökan görs till Migrationsverket som fattar beslut om betänketid. Beslut ska fattas inom ett par dagar efter att ansökan gjorts.

Förutsättningarna för att bevilja ansökan är att betänketiden behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska genomföras, och att hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten inte talar emot att tillstånd beviljas. Fotnot 11.

Utgångspunkten är att den person som identifierats som ett potentiellt offer för människohandel eller människoexploatering har betydelse för utredningen av brottet.


Det finns inget krav att förundersökning i ärendet inletts. Enligt förarbetena ska tyngdpunkten i bedömningen av om en ansökan bör göras därför ligga i att avgöra om det finns anledning att anta att personen utsatts för människohandel eller människoexploatering. Fotnot 12.
Oavsett om en förundersökning inletts eller inte så behöver brottsoffret inte ha visat en uttrycklig vilja att samarbeta med de brottsutredande myndigheterna eller medverka i förundersökningen i detta skede. Syftet med betänketid är nämligen att ge det förmodade offret möjlighet att hinna återhämta sig och fundera över sina alternativ utan att riskera att bli avvisad eller utvisad.

Viktigt med skyndsam hantering

Ansökan om betänketid bör göras skyndsamt efter det uppstått anledning att anta att personen varit utsatt för människohandel. Det framgår av förarbeten att eftersom det ligger i statens intresse att bevispersonerna är kvar i landet bör den som ska ansöka inte avvakta med att ge in en ansökan om uppehållstillstånd för betänketid. Fotnot 13.
Att en ansökan görs skyndsamt är också viktigt ur ett brottsofferperspektiv. Den som fallit offer för människohandel ska kunna få tillgång till exempel till hälso- och sjukvård och socialt bistånd som ska erbjudas under betänketiden. Detta kan i sin tur bidra till att motverka förnyad utsatthet, vilket är vanligt i människohandelsärenden.
Genom beslut om betänketid överförs kostnadsansvaret för bevispersonen från kommun eller landsting till Migrationsverket. Ett uppehållstillstånd för betänketid kan återkallas om förutsättningarna inte längre uppfylls. Tillståndet får inte återkallas innan den som ansökt om betänketiden, socialnämnden eller förundersökningsledare, fått tillfälle att yttra sig Fotnot 14.
Betänketid kan förlängas
Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om betänketid eller beslut om återkallelse av ett sådant tillstånd får överklagas av den som gjorde ansökan, socialnämnden eller förundersökningsledaren.

Betänketiden får också förlängas efter de 30 dagarna, om förundersökningsledaren begär det och det av särskilda skäl finns behov av en längre betänketid. Socialnämnden får inte ansöka om förlängning av betänketiden även om socialnämnden gjorde ansökan. Skäl för förlängning kan vara att offret utsatts för mycket traumatiska upplevelser eller står i ett starkt beroendeförhållande till gärningspersonerna och därför behöver mer tid för återhämtning. Fotnot 15.
Barns situation
Förutsättningar för barn att återhämta sig och fatta beslut om att samarbeta med brottsutredande myndigheter kan skilja sig avsevärt från en vuxen persons förutsättningar. Därför kan förlängning särskilt bli aktuellt när offret är ett barn under 18 år. Att barns förutsättningar att återhämta sig och fatta beslut om att samarbeta med brottsutredande myndigheter inte är desamma som för vuxna framgår av förarbetena till bestämmelsen om betänketid. Fotnot 16.

 

 

 

 

 

 

Information om betänketid hos Migrationsverket

På Migrationsverkets webbplats hittar du mer information om betänketid samt ansökningsblankett.

2.7 Olika aktörers ansvar – en sammanfattning

  • Gör omedelbar skyddsbedömning efter anmälan om oro för barn, och fattar vid behov beslut om omedelbart omhändertagande.
  • Bedömer risk för fortsatt våld samt behov av skydd avseende vuxna.
  • Fattar beslut om placering och andra akuta insatser.
  • Kan ansöka om betänketid. 
  • Informerar offret om rättighet till betänketid, målsägandebiträde med mera,
  • Informerar offret om möjligheten att ha kontakt med regionkoordinator.
  • Gör en individuell skyddsbedömning, och om större skyddsbehov föreligger överlämnas ärendet till BOPS.
  • Om polisen är förundersökningsledare, ansöker polisen om betänketid och målsägandebiträde.  
  • Ansöker om betänketid.
  • Ansöker om målsägandebiträde.  
  • Beslutar om tidsbegränsat uppehållstillstånd i form av betänketid.
  • Säkerställer att offret får kontakt med socialtjänst för att få akuta behov av skydd och stöd tillgodosedda.
  • Koordinerar stödinsatser mellan olika aktörer.
  • Informerar om möjlighet till betänketid.  
  • Ger konsultativt stöd till yrkesverksamma utifrån stöd- och skyddsprocessen.
  • Hänvisar till aktuella aktörer som kan ge stöd i individärenden. 
  • Tillhandahåller akut hälso-och sjukvård.

 

Tolk och sekretess

Det är viktigt att offret för människohandel i ett så tidigt skede som möjligt får information från respektive aktör om rätt till tolk när behov av det finns, och om aktuella sekretessbestämmelser.

Barn

För mer information gällande barn, se Socialstyrelsens Barn i internationell människohandel och exploatering, vägledning för socialtjänsten (2018). Vägledningen hittar du genom att söka på Socialstyrelsens webbplats.

2.8 Referenser

1. 13 a § FUK.

2. Artikel 12.3.

3. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer, SOSFS 2014:4.

4. 15 § och 15 a § som gäller placering enligt 3 § LVU.

5. 7 § lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

6. 5 kap. 15 § 2 st utlänningslagen (2005:716). En pågående asylprocess är inget hinder mot en ansökan om betänketid.

7. Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk, prop. 2021/22:224 (regeringen.se), sid. 94.

8. 5 kap 15 § 2 st utlänningslagen.

9. Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk, prop. 2021/22:224 (regeringen.se), sid. 97.

10. Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk, prop. 2021/22:224 (regeringen.se), sid. 96-97.

11. Att ansökan ska göras skyndsamt framgår av proposition 2006/07:53 s. 29.

15. Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk, prop. 2021/22:224 (regeringen.se), sid. 92 & 98; 7 kap 7b § UtlL.

13. Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk, prop. 2021/22:224 (regeringen.se), sid. 98; 14 kap. 4 § UtlL.

14. Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk, prop. 2021/22:224 (regeringen.se), sid. 97; 5 kap. 15 § tredje stycket UtlL.

15. Proposition 2006/07:53 sid. 48.

16. Proposition 2006/07:53 sid. 48.

Senast uppdaterad: 15:14 - 3 februari 2023