Steg 2 – Beskriv våld som problem

I det andra steget beskriver ni de problem som finns och som ni vill påverka. Samla in information om vilket våld som förekommer i ert sammanhang. Utifrån den kartläggningen fokuserar ni på det våld ni kan motverka. Vilket våld är det som förekommer i ert sammanhang som ni kan förändra?

En bra kartläggning av problemen gör det lättare att analysera, prioritera och planera i de efterkommande stegen. Ett viktigt steg för en bra kartläggning är att definiera våld så ni alla har en gemensam bild av var ni står och vad ni vill uppnå. Vad är våld? Och vilket våld är det ni ska kartlägga? Bli så konkreta som möjligt.

Genom att bli konkreta och identifiera problemen och förändringsbehov som finns så blir det lättare att göra prioriteringar och att följa upp era insatser. För att fördjupa inventeringen av behoven och förståelsen för det våld som ska förebyggas behöver ni kartlägga hur våldet ser ut hos er för att kunna skapa rätt insatser. Genom att beskriva våld som problem det vill säga vilka konsekvenser och kostnader det får så blir det också lättare att förankra arbetet, motivera till handling och frigöra resurser.

Vilket våld är det ni ska kartlägga? Bli så konkreta som möjligt.

Metodstöd för att kartlägga tre typer av våld

Materialet ger stöd för att kartlägga våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Stödet berör också samverkan mellan våldsförebyggande och brottsförebyggande arbete.

Ta hänsyn till fler maktförhållanden än kön

Ett våldsförebyggande arbete behöver ta hänsyn till fler maktordningar än den mellan könen. När personer som redan befinner sig i en särskilt utsatt situation kan behoven och förutsättningarna se annorlunda ut. Det kan även finnas svårigheter att få samhällets skydd och stöd. 

I arbetet med att förebygga och bekämpa våld är det viktigt att uppmärksamma att flera maktordningar kan vara aktuella samtidigt och begränsa en människas möjligheter och förutsättningar. Förutom att ta hänsyn till ojämställdhet, inkludera även andra maktförhållanden för andra grupper i samhället. Dessa ojämlikheter kan baseras på människors sociala bakgrund, etniska tillhörighet, religion, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 

Se sambandet mellan lindrigt och grovt våld

Eftersom olika typer av våld är tätt sammanflätade och har gemensamma bakomliggande riskfaktorer som exempelvis att växa upp i ett hem där våld förekommer, stereotypa normer kring kön, och missbruk bör ni utgå från en sammanhållen våldsförståelse. 

Genom att motverka våld och sexism i ett tidigt stadium så minskar även sannolikheten att det grövre våldet inträffar.

Ett sätt att ta sig an våldsprevention utifrån en sammanflätad förståelse av våld är att utgå från det så kallade våldets kontinuum som belyser sambanden mellan grovt och lindrigt våld. 

Olika former av ovälkomna kommentarer, verbala kränkningar, hot om våld och fysiskt våld kan delas upp längs en skala. Dessa är sammanlänkande med varandra. Det grova våldet kan möjliggöras av det mer vanligt förekommande lindriga våldet. Innan det grova våldet är ett faktum, har många gränser förflyttats. 

Ett exempel är sexualiserat våld där den yttersta våldsyttringen är våldtäkt. För att det ska kunna uppstå krävs det att gränser för vilka beteenden som har accepteras har förskjutits. För att förebygga det grova våldet behövs alltså insatser mot det våld som förekommer mer ofta i vardagen som exempelvis sexistiska skämt och nedvärderande ord. 

Genom att motverka våld, i form av sexism, i ett tidigt stadium så minskar även sannolikheten att det grövre våldet inträffar.

Checklista steg 2

  1. Har ni enats om en definition av våld som utgångspunkt för er kartläggning?
  2. Har ni tagit hänsyn till en sammanhållen våldsförståelse som inkluderar hur olika former av mäns våld mot kvinnor i både offentliga och privata sammanhang hänger med lindrigare former av våld på våldets skala?
  3. Har ni tagit fram statistiska underlag som kan hjälpa er att bedöma vilket våld ni bör prioritera i ert lokala sammanhang?
  4. Har ni kompletterat de statistiska underlagen med behovsinventeringar och dialoger som identifierat uttalade behov utifrån våld som problem?
  5. Har ni övervägt hur barn och unga kan involveras redan i arbetet med att beskriva våld som problem?
  6. Har ni uppskattat kostnaderna för våldets konsekvenser?
  7. Har ni tagit fram förslag på vilket våld som ska prioriteras?
  8. Har ni informerat om resultaten av kartläggning och behovsinventering i styrkedja och samverkansstrukturer för ert våldsförebyggande arbete?
  9. Har ni förankrat era förslag till prioriteringar i styrkedja och samverkansstrukturer för ert våldsförebyggande arbete?

Sammanfattningsvis innebär steg 2 att bilda er en uppfattning om vilka lokala förutsättningar som era våldsförebyggande insatser behöver anpassas till och vilken beredskap till förändring som finns inom de organisationer som ska genomföra arbetet. 

Nästa steg

Gå vidare till steg 3.

Våldsförebyggande arbete

Publiceringsdatum: 26 juli 2022

Senast uppdaterad: 21 september 2023