Tre olika preventionsnivåer
Arbetet kan delas in i tre nivåer; insatser som riktar sig till individer som redan utövar eller utsätts för våld, insatser som vänder sig till riskgrupper samt insatser som riktar sig till alla.
Steg 3 – Identifiera faktorer för förändring
Det tredje steget innebär att identifiera vilka risker ni kan minska och vilket skydd ni kan stärka för det våld ni vill förebygga. Identifiera vilka faktorer ni kan påverka genom era insatser.
Det finns inte en enskild riskfaktor som förklarar varför vissa individer utövar våld eller varför våld är mer förekommande i vissa sammanhang än andra, men eftersom flera våldsformer kan kopplas till destruktiva normer för maskulinitet är det viktigt att ert arbete genomsyras av ett genusperspektiv.
Orsakerna till våld finns i komplexa samband mellan riskfaktorer hos individer, i relationer samt i olika livsmiljöer, sociala och kulturella sammanhang:
- Individnivån utgörs av en individs biologiska och psykologiska förutsättningar, personliga historia, socio-ekonomiska status, kön och ålder.
- Relationsnivån handlar om nära relationer till familjemedlemmar, vänner och partners och hur relationer kan skydda och innebära en risk för våld.
- Närmiljönivån utgörs av ett närsamhälle, en gemenskap eller ett visst sammanhang där personliga relationer formas, t.ex. skolor, arbetsplatser eller bostadsområden.
- Samhällsnivån utgörs av vårt samhälle i stort och handlar om sociala och kulturella normer och villkor.
Socio-ekologiska modellen fångar både problem och prevention
Den socio-ekologiska modellen bygger på en sammansättning av biologiska, sociala, kulturella, ekonomiska och politiska aspekter som påverkar risken för att någon ska utöva våld eller bli utsatt för våld. Den används både för att visa på vilka faktorer som ökar risken för våld och för att förebygga dessa risker. Eftersom riskfaktorer är så tätt sammanvävda behöver förebyggande insatser fungera på olika nivåer samtidigt eller kunna genomföras parallellt på olika nivåer.
Ni har mycket att vinna på att fördjupa era kunskaper om relationen mellan våld och maskulinitet.
80 procent av personerna som misstänktes för brott mot person 2021 var män. Det gäller särskilt våldtäkt och sexuellt ofredande där 98 respektive 97 procent av de misstänkta var män. Ojämställdhet och begränsade genusnormer är belagda riskfaktorer för mäns våld. Riskfaktorer som är knutna till normer för maskulinitet och maktrelationer återkommer på alla nivåer i den socio-ekologiska modellen därför har ni mycket att vinna på att fördjupa era kunskaper om relationen mellan våld och maskulinitet.
Att förebygga mäns och pojkars våld mot flickor och kvinnor med insatser som har en kritisk ingång till hur maskulinitet och feminitet konstrueras - en så kallad genusförändrande ansats - är mer effektiva för att skapa beteende förändringar än om insatser saknar en sådan ansats. När ni sammanfattat er analys av vilka risk - och skyddsfaktorer som har betydelse för det våld ni vill förebygga och identifierat faktorer ni har möjlighet att påverka, bör ni återkoppla och förankra till de som är involverade i arbetet.
Checklista för steg 3
- Vilka belagda risk - och skyddsfaktorer finns för det våld ni vill förebygga?
- Vilka av dessa risk - och skyddsfaktorer är föränderliga och möjliga att påverka med ert våldsförebyggande arbete?
- Kan ni ta tillvara erfarenhetsbaserad kunskap om våld som problem för att identifiera förändringsfaktorer?
- Har ni tagit del av kunskap om samband mellan våld och genus, samt kunskaper om genus, åskådarrollen och förebilder?
- Har ni använt er av den kunskapen för att identifiera förändringsfaktorer i ert våldsförebyggande arbete?
- Har in återfört och förändrat er analys av förändringsfaktorer som kan utgöra grund för era våldsförebyggande insatser?
Nästa steg
Publiceringsdatum: 26 juli 2022
Senast uppdaterad: 21 september 2023
