Coronapandemin slår hårt mot mäns hälsa, jobb och skolgång

Både internationellt och i Sverige har det fler män än kvinnor avlidit av covid-19. Fram till den 25 maj var 55 procent av de avlidna i Sverige män. Av de fall av covid-19 som vårdades på svenska intensivvårdsavdelningar var 74 procent män, enligt Folkhälsomyndigheten.

Det är oklart vad som gör att sjukdomen hittills verkar påverka män mer. Förutom att det kan ha att göra med virusets natur finns möjliga förklaringar i skillnader när det gäller kroniska sjukdomar. Män är globalt sett överrepresenterade när det gäller kranskärlssjukdomar och lungsjukdomar som är riskfaktorer för att bli svårt sjuk av covid-19. Män är också överrepresenterade när det gäller alkoholkonsumtion som kopplas till att utveckla dessa risksjukdomar.

Enligt en Sifoundersökning har män dessutom varit mindre benägna att ändra sitt beteende med anledning av coronakrisen än kvinnor. I 14 av de 19 faktorer som testats i undersökningen förändrade män sitt beteende i lägre utsträckning än kvinnor, när det gäller att följa råd och rekommendationer från regeringen och myndigheter.

Arbetslösheten kan komma att öka mer för män

Jobben är ett annat område där män ser ut att påverkas mer än kvinnor. Med en könssegregerad arbetsmarknad kan pandemin slå olika hårt där vissa yrken och branscher är mansdominerande, andra domineras av kvinnor.

Arbetslösheten kan komma att öka mer för män än för kvinnor, eftersom kvinnor dominerar i offentlig sektor och där samhället kommer att ha stora behov av arbetskraft framöver.

När det gäller näringsgrenar som tydligt påverkas av pandemin är kvinnor överrepresenterade inom exempelvis vård, omsorg och utbildning, samtidigt som män är överrepresenterade inom exempelvis handel, transport och tillverkningsindustri. Fram till mitten av maj har tillverkningsindustrin som domineras av män, drabbats hårdast av varsel, samt hotell- och restaurangbranschen med hälften kvinnor och hälften män.

Totalt har cirka 71 000 varslats om uppsägning sedan i mars. Regeringen räknar med att cirka 550 000 personer i genomsnitt kommer att vara korttidspermitterade under året.

Elever med behov av särskilt stöd

Inom utbildningsområdet kan covid-19-pandemin slå olika mot pojkar och flickor när gymnasieskolor, högskolor och universitet har gått över till distansundervisning. Det finns en risk att det kan påverka undervisningens kvalitet, vilket särskilt missgynnar pojkar.

Även flickor kan påverkas negativt eftersom den psykiska ohälsan är högre än bland pojkar i samma ålder. Det finns inte mycket forskning om den typ av distansundervisning som pågår nu och hur situationen påverkar skolans kvalitet. Men om distansundervisningen blir långvarig kan skolans kvalitet påverkas negativt, särskilt för de elever som är i behov av särskilt stöd. Skolverkets statistik visar att det är vanligare att pojkar än flickor tar del av olika stödinsatser. Men detta går inte att säga med säkerhet eftersom det är en unik situation.