Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet

Enligt det andra jämställdhetspolitiska delmålet ska kvinnor och män ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Lägre löner i kvinnodominerande yrken

Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad. 18 procent av alla kvinnor och 16 procent av alla män arbetar inom ett yrke med jämn könsfördelning. De allra flesta arbetar i ett yrke som domineras av det egna könet. 67 procent av kvinnorna arbetar inom kvinnodominerade yrken och 64 procent av männen arbetar inom mansdominerade yrken. Könssegregeringen har minskat över tid och det beror framför allt på att kvinnor har sökt sig till tidigare mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Män är fortfarande underrepresenterade inom många kvinnodominerade yrken.

Kvinnodominerade yrken, till exempel inom vård och omsorg, har i genomsnitt lägre löner än mansdominerade. Kvinnors löneinkomster har dock ökat snabbare än männens på senare år. Trots det har de fortfarande mindre pengar kvar att konsumera för när skatten är betald. Det beror bland annat på att kvinnor i högre utsträckning står utanför arbetsmarknaden, arbetar deltid och i låglöneyrken. Kvinnor tar också ut mer föräldraledighet, studerar under längre tid och har högre sjukfrånvaro än män, något som påverkar både löneinkomsten.

Fler kvinnor än män arbetar deltid. En orsak till att många kvinnor arbetar deltid är att de inte erbjuds heltid. Ett annat skäl kan vara att de tar hand om barn eller någon annan anhörig. Andelen kvinnor som uppger det senare som skäl för deltidsarbete har minskat de senaste åren, medan andelen deltidsarbetande män som tar hand om barn eller nära anhörig nästan har fördubblats.

Män har högre kapitalinkomster än kvinnor

När det gäller näringsverksamhet är jämställdhetsklyftorna många. Män bedriver näringsverksamhet i större utsträckning än kvinnor och dessutom uppvisar kvinnors och mäns företagande stora skillnader när det gäller ägande, kapital och företagsformer. 2021 var endast 25 procent av företagare i eget AB kvinnor och av egenföretagarna 37 procent kvinnor. Män äger också aktier och fastigheter i större utsträckning än kvinnor. Det innebär högre kapitalinkomster för män vilket ökar inkomstskillnaderna ytterligare. Kvinnor har ungefär hälften så stora kapitalinkomster som män. Samtidigt utjämnas skillnaden till viss del av transfereringar, som till exempel barnbidrag, sjukförsäkringar och arbetslöshetsersättningar.

Ojämställda löneskillnader och arbetsvillkor återspeglas också i lägre pensioner. Bland nyblivna pensionärer inom arbetaryrken är männens pension före skatt 4 000 kr högre än arbetarkvinnornas, 3 000 kr lägre än pensionen för kvinnor som har haft ett tjänstemannayrke som i sin tur i genomsnitt har 10 000 kr mindre i pension är tjänstemannamännen. 45 procent av arbetarkvinnornas inkomstpension når inte upp till nivån för garantipension.

Skattesystemets påverkan på ekonomisk jämställdhet

De senaste 20 årens skattereformer har bidragit till ökade inkomstskillnader. När värnskatten avskaffades till exempel innebar det en skattesänkning för 253 000 män med i genomsnitt 19 000 kr per år medan 92 000 kvinnor fick sänkt skatt med i genomsnitt 14 300 kr.

Svårare för utrikesfödda kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning 

Ålder, utbildning, yrke, födelseland och funktionsnedsättning är några faktorer som tillsammans med kön påverkar möjligheten till arbete och därmed en jämställd ekonomi. Det tar längre tid för utrikes födda kvinnor än för utrikes födda män att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå.

Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden än män med funktionsnedsättning, men också jämfört med kvinnor och män i den övriga befolkningen. De är oftare långtidsarbetslösa, arbetar ofrivilligt deltid och upplever negativa attityder i arbetslivet. Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i gruppen som lever under den relativa fattigdomsgränsen.

Ekonomisk jämställdhet under inflation och lågkonjuktur 

Coronapandemin hade en negativa påverkan på den ekonomiska jämställdheten. Kvinnor förlorade inkomst i större utsträckning än män. Samtidigt ökade löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Ökningen i löneskillnader gäller dock inte för alla branscher. I offentlig sektor och bland tjänstemän i privat sektor minskar löneskillnaderna fortfarande, däremot ökar löneskillnaderna rejält mellan kvinnor och män i arbetaryrken inom privat sektor.

Energi- och inflationskrisen påverkar hushållens ekonomi och svensk ekonomi förväntas gå in i en lågkonjunktur. Erfarenheten från tidigare ekonomiska nedgångar visar att grupper med små ekonomiska marginaler drabbas hårdast. Studier visar att kvinnor tar ett större ansvar för inköp kopplade till hushållet, så som mat och kläder till barn. I takt med att priserna ökar på livsmedel drabbas kvinnors ekonomi hårdare, särskilt ensamstående kvinnor med barn som har minst möjligheter att prioritera om vad gäller sina utgifter.

Vilka utmaningar finns för en jämställd ekonomi?

Kvinnor och män ska ha lika möjligheter till ekonomisk självständighet. Kvinnor och män ska kunna försörja sig själva och eventuella barn och ses som individuellt ansvariga för sin försörjning.

Jämställdhetsmyndigheten lyfter i sina rapporter fram några viktiga områden för att nå ekonomisk jämställdhet:

• Motverka den könssegregerade arbetsmarknaden.
• Höja status och löner inom kvinnodominerade yrken.
• Förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö inom kvinnodominerade yrken.
• För ett aktivt arbete mot sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet.
• Ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet vid utformandet av insatser och reformer.

En film om delmål 2

Vill du veta mer om jämställd ekonomi?

• Så ska fler välja jobb i välfärden - Förslag för att motverka könsbundna studie- och yrkesval, Jämställdhetsmyndigheten 2023
• Analys i korthet: Fler kvinnor än män känner sig diskriminerade i arbetslivet på grund av kön | Jämställdhetsmyndigheten
• SOU 2022:4. Minska gapet. Åtgärder för jämställda livsinkomster | Regeringen
• Ekonomisk jämställdhet - en uppföljning av senare års utveckling av det jämställdhetspolitiska delmålet (2022:2) | Jämställdhetsmyndigheten
• Hur har covid-19-pandemin påverkat den ekonomiska jämställdheten? | Jämställdhetsmyndigheten
• Fokus på inkomstgap – inte bara löneskillnader, analys i korthet från Jämställdhetsmyndigheten (2020)
• Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2019)
• Statistik om ekonomisk jämställdhet, Statistiska centralbyrån (2020)