Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet

Löneskillnaden mellan kvinnor och män minskar, men när det gäller den disponibla inkomsten ligger skillnaden kvar på ungefär samma nivå. Kvinnor har i genomsnitt 20 procent lägre disponibel inkomst än män.

Glad kvinna flyttar in i eget boende.


Enligt det andra jämställdhetspolitiska delmålet ska kvinnor och män ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Hur ser det ut?

Kvinnodominerade yrken, till exempel inom vård och omsorg, har i genomsnitt lägre löner än mansdominerade. Kvinnors löneinkomster har dock ökat snabbare än männens på senare år. Trots det har de fortfarande mindre pengar kvar att konsumera för när skatten är betald. Det beror bland annat på att kvinnor i högre utsträckning står utanför arbetsmarknaden, arbetar deltid och i låglöneyrken. Kvinnor tar också ut mer föräldraledighet, studerar under längre tid och har högre sjukfrånvaro än män, något som påverkar både löneinkomst och pension.

Män äger också aktier och fastigheter i större utsträckning än kvinnor. Det innebär högre kapitalinkomster för män vilket ökar inkomstskillnaderna ytterligare. Kvinnor har ungefär hälften så stora kapitalinkomster som män. Samtidigt utjämnas skillnaden till viss del av transfereringar, som till exempel barnbidrag, sjukförsäkringar och arbetslöshetsersättningar.

Fler kvinnor än män arbetar deltid. En orsak till att många kvinnor arbetar deltid är att de inte erbjuds heltid. Ett annat skäl kan vara att de tar hand om barn eller någon annan anhörig. Andelen kvinnor som uppger det senare som skäl för deltidsarbete har minskat de senaste åren, medan andelen deltidsarbetande män som tar hand om barn eller nära anhörig nästan har fördubblats.

Svårare för utrikesfödda kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning 

Ålder, utbildning, yrke, födelseland och funktionsnedsättning är några faktorer som tillsammans med kön påverkar möjligheten till arbete och därmed en jämställd ekonomi. Det tar längre tid för utrikesfödda kvinnor än för utrikesfödda män att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå.

Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden än män med funktionsnedsättning, men också jämfört med kvinnor och män i den övriga befolkningen. De är oftare långtidsarbetslösa, arbetar ofrivilligt deltid och upplever negativa attityder i arbetslivet. Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i gruppen som lever under den relativa fattigdomsgränsen.

Vilka utmaningar finns för en jämställd ekonomi?

Kvinnor och män ska ha lika möjligheter till ekonomisk självständighet. Kvinnor och män ska kunna försörja sig själva och eventuella barn och ses som individuellt ansvariga för sin försörjning.

Jämställdhetsmyndigheten lyfter i sina rapporter fram några utvecklingsområden för att nå en mer jämställd ekonomi:

• Beakta hur könsbundna yrkesval påverkar framtida inkomster.
• Ta hänsyn till effekter för den disponibla inkomsten vid insatser och reformer.
• Skapa arbetsmarknadspolitiska åtgärder som möter individers olika behov och förutsättningar.
• Stärka samverkan mellan aktörer som möter utrikesfödda kvinnor på väg in på arbetsmarknaden.
• Arbeta systematiskt med jämställdhet och funktionshinder.

Coronapandemin och ekonomisk jämställdhet

Hur pandemin påverkar kvinnors och mäns jobb och ekonomi är för tidigt säga. Vid tidigare kriser har män förlorat jobbet i högre utsträckning, men mansdominerade sektorer återhämtade sig också snabbare än kvinnors.

Kvinnor i en redan socioekonomisk utsatt situation riskerar att drabbas hårdare än män av den globala lågkonjunkturen i samband med pandemin.

Läs mer om pandemins effekter på jämställdheten.

Läs rapporten Hur har covid-19-pandemin påverkat den ekonomiska jämställdheten?

En film om delmål 2

Vill du veta mer om jämställd ekonomi?

Fokus på inkomstgap – inte bara löneskillnader, analys i korthet från Jämställdhetsmyndigheten (2020)

Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2019)

Statistik om ekonomisk jämställdhet, Statistiska centralbyrån (2020)

Ekonomisk jämställdhet - en uppföljning av senare års utveckling av det jämställdhetspolitiska delmålet (2022)

Ekonomi

Publiceringsdatum: 28 september 2021

Senast uppdaterad: 10 november 2022