Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet

Målet är att uppnå ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 

Vad ingår i delmålet och varför är ekonomisk jämställdhet viktigt? 

Regeringens tolkning av begreppet ekonomisk självständighet är att kvinnor och män har samma möjligheter och villkor att försörja sig själva och sina eventuella barn. En utgångspunkt är att kvinnor och män är ansvariga för sin försörjning som individer. Skatter, bidrag och socialförsäkringar som är knutna till varje person gynnar en jämn fördelning av både betalt och obetalt arbete. 

I delmålet ingår att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och förutsättningar när det gäller tillgången till arbete. Regeringen har pekat ut skillnader mellan kvinnor och män när det gäller löner, inkomster, deltidsarbete, osäkra anställningar, karriärmöjligheter och sjukskrivningar som särskilda utmaningar på området ekonomisk jämställdhet.  

På samma sätt är målet att kvinnor ska ha samma möjligheter som män att starta och driva företag som kan växa och generera en inkomst. Den ekonomiska tryggheten och självständigheten som jämställdhetspolitiken strävar efter ska även gälla under pensionsåren. 

Inkomstskillnader mellan kvinnor och män ökar

Kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst är betydligt lägre än männens, drygt tjugo procent lägre. Den disponibla inkomsten baseras på inkomster från arbete, bidrag och kapital minus skatter. Sett till inkomst under ett helt liv blir skillnaden 6,3 miljoner kronor.

SCB:s senaste mätningar visar att skillnaden i den disponibla inkomsten för kvinnor och män ökar. 2024 hade män i åldern 20–64 år i genomsnitt 86 500 kronor mer i disponibel inkomst än kvinnor i samma ålder per år, vilket motsvarar en skillnad på 26 procent.

För kvinnor och män över 65 år är gapet större. En viktig förklaring till utvecklingen är att inkomster från kapital har ökat mer de senaste åren. Män äger i genomsnitt mer kapital än kvinnor vilket förklarar en del av den ekonomiska ojämställdheten.

Kvinnors lägre inkomster förklaras också av att kvinnor i högre utsträckning står utanför arbetsmarknaden, arbetar deltid och i låglöneyrken. Kvinnor tar också ut mer föräldraledighet, studerar längre och har högre sjukfrånvaro än män. Andra orsaker är skattesänkningar på arbete och slopandet av värnskatten, vilket gynnat män mer än kvinnor.

Lönerna är lägre i kvinnodominerade yrken

Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad. 20 procent av alla kvinnor och 17 procent av alla män arbetar inom ett yrke med jämn könsfördelning. De allra flesta arbetar alltså i ett yrke som domineras av det egna könet. För att utjämna könssegregeringen skulle hälften av alla som arbetar behöva byta yrke.

Könssegregeringen har minskat över tid och det beror framför allt på att kvinnor har sökt sig till tidigare mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Män är fortfarande underrepresenterade inom många kvinnodominerade yrken.

Yrken som domineras av kvinnor, till exempel inom vård och omsorg, har i genomsnitt lägre löner och sämre arbetsvillkor än mansdominerade yrken. Kvinnors genomsnittliga månadslön uppgår till 39 000 kr och mäns till 43 800 kr. Det innebär att löneskillnaderna mellan kvinnor och män uppgår till 10 procent och att skillnaden varit oförändrad sedan 2019.

Stora skillnader i deltid och obetalt arbete

Det är fler kvinnor än män som arbetar deltid, även om andelen kvinnor som arbetar heltid ökar. Var femte kvinna men endast var tionde man arbetar deltid. En viktig orsak till det för både kvinnor och män är att de inte erbjuds heltid. Andra skäl som är vanligare för kvinnor än män är att ta hand om barn, andra familjeskäl och att arbetet är fysiskt eller psykiskt krävande.

Andelen kvinnor som uppger ta hand om barn som skäl för deltidsarbete har minskat de senaste åren, medan andelen deltidsarbetande män som tar hand om barn eller nära anhörig nästan har fördubblats. 

Ensamstående med barn är en utsatt grupp

En särskilt utsatt grupp är ensamstånde mammor med barn. Tre av fyra ensamstående föräldrar med barn är kvinnor. De ekonomiska förutsättningarna för ensamstående mammor och pappor är vitt skilda.

Det är betydligt fler ensamstående mammor som har en låg ekonomisk standard och är beroende av socialförsäkring som barn- och bostadsbidrag. Men ersättningar till familjer täcker inte hushållens utgifter på samma sätt som tidigare på grund av prisökningar i samhället. 

Kvinnor har lägre pensioner än män

Ojämställda löneskillnader och arbetsvillkor återspeglas också i lägre pensioner för kvinnor än för män. Trots insatser för att minska pensionsgapet mellan kvinnor och män, till exempel bostadstillägg, är skillnaderna stora. 2024 fick män generellt drygt 78 000 kr mer per år i pension än kvinnor, vilket motsvarar en skillnad på 24 procent.

Bland nyblivna pensionärer inom arbetaryrken är männens pension före skatt 4 000 kr högre än arbetarkvinnornas. Kvinnor som har haft ett tjänstemannayrke har i genomsnitt 10 000 kr mindre i pension än tjänstemannamännen. 45 procent av arbetarkvinnornas inkomstpension når inte upp till nivån för garantipension.

De senaste tjugo årens skattereformer har bidragit till ökade inkomstskillnader. När värnskatten avskaffades år 2020 innebar det en större skattesänkning för män än för kvinnor Ett annat exempel är jobbskatteavdragen, som bidraget till inkomstskillnader mellan kvinnor och män.

Svårare att få jobb för utrikes födda kvinnor än män

Ålder, utbildning, yrke, födelseland och funktionsnedsättning är några faktorer som tillsammans med kön påverkar möjligheten till arbete. Det tar längre tid för utrikes födda kvinnor än för utrikes födda män att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå.

De senaste åren har något fler utrikes födda kvinnor kommit i arbete, men det finns dock stora skillnader inom gruppen. Personer med lång utbildning har lättare att få arbete medan kvinnor med låg utbildning och kort arbetslivserfarenhet har svårare att komma i arbete.

Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden än män med funktionsnedsättning, men också jämfört med kvinnor och män i den övriga befolkningen. De är oftare långtidsarbetslösa, arbetar ofrivilligt deltid och upplever negativa attityder i arbetslivet. Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i gruppen som lever under den relativa fattigdomsgränsen.

Fler företag ägs av män

När det gäller näringsverksamhet är jämställdhetsklyftorna många. Män driver företag i större utsträckning än kvinnor. Andelen egenföretagare är dubbelt så hög bland män som kvinnor. 2023 var 30 procent av de som drev företag kvinnor och 70 procent män. Dessutom uppvisar kvinnors och mäns företagande stora skillnader när det gäller ägande, kapital och företagsformer. 

Vem som äger företag spelar en viktigt roll, då ägandet ger makt att forma villkor för strategiska  besluts och ekonomisk kapitaluppbyggnad och på så sätt skapa egen förmögenhet. Det finns idag ingen heltäckande statistik och definition av ägandet av företag. 19 procent av de kvinnliga styrelseledamöterna är också ägare i bolaget, medan motsvarande siffra är 28 procent för män. Av samtliga styrelseledamöter är två av tre män.

Kvinnor och män startar och driver även företag i olika branscher i hög utsträckning. Drygt 9 av 10 företag i byggindustrin startas av män. Endast var fjärde fastighetsbolag startas av en kvinna, medan i branscherna vård- och omsorg och utbildning var andelen kvinnor som startade företag 2023 drygt hälften. 

Män äger också aktier och fastigheter i större utsträckning än kvinnor. Det innebär högre kapitalinkomster för män vilket ökar inkomstskillnaderna ytterligare. Kvinnor har ungefär hälften så stora kapitalinkomster som män. 

Vilka utmaningar finns för en jämställd ekonomi?

Kvinnor och män ska ha lika möjligheter till ekonomisk självständighet. Kvinnor och män ska kunna försörja sig själva och eventuella barn och ses som individuellt ansvariga för sin försörjning.

Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram några viktiga områden för att nå ekonomisk jämställdhet:

• Motverka den könssegregerade arbetsmarknaden.
• Höja status och löner inom kvinnodominerade yrken.
• Förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö inom kvinnodominerade yrken.
• Föra ett aktivt arbete mot sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet.
• Ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet vid utformandet av insatser och reformer.
• Analysera reformer som är till synes könsneutrala, men som påverkar jämställdheten negativt, till exempel skatte- och pensionssystemet.
• Kvinnors företagande behöver främjas och en större del av det offentliga stödet behöver gå till kvinnor.

En film om ekonomisk jämställdhet

Filmen är publicerad 2021 och ingår i vår webbutbildning om jämställdhetsintegrering.

Vill du veta mer om jämställd ekonomi?