Delmål 4: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Målet är att ha en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ha samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. 

Varför är det viktigt att fördela arbetet i hemmet och inom familjen jämnt? 

En jämn fördelning av det obetalda arbetet i hemmet eller omsorg om en annan person får kvinnor och män handlar om att ge samma möjligheter i samhället. Det ger bland annat lika möjligheter att upprätthålla sociala kontakter, utvecklas på arbetsmarknaden och odla ett ideellt eller politiskt engagemang på fritiden. 

Möjligheten att förena betalt arbete med familj och att vårda relationer med närstående har varit centralt i den svenska jämställdhetspolitiken under lång tid. Regeringen har konstaterat att en ojämn fördelning har gjort att kvinnor påverkas mer negativt på arbetsmarknaden och upplever sämre hälsa än män.  

En jämn fördelning av arbetet handlar inte om att kvinnor och män delar alla arbetsuppgifter och aktiviteter lika mellan sig. Genom att fördela omfattningen av arbetet jämnt i hushållet, och på samhällsnivå, kan kvinnor och män ha lika möjligheter att förena betalt arbete med att ha en familj och att vårda relationer. 

Kvinnor gör mer av det obetalda hemarbetet

Kvinnor och män lägger ner ungefär lika mycket tid per dag på arbete, men på olika typer av arbete. Kvinnor ägnar i genomsnitt mer tid åt obetalt hem- och omsorgsarbete, män mer tid åt förvärvsarbete. Kvinnor ägnar generellt mer tid åt att laga mat, städa och tvätta samt lägger ner mer tid på omsorg om de egna barnen. Detta är aktiviteter som sker dagligen och kräver mycket tid.

Män ägnar istället mer tid åt förvärvsarbete, underhåll och reparationer av bostaden och fordon. Liknande mönster har SCB även visat i tidigare undersökningar om tidsanvändning. Många av aktiviteterna inom hemmet, så som handla eller trädgårdsarbete, görs i lika hög utsträckning av kvinnor och män. Samma sak gäller för till exempel läxläsning, leka och närvara vid barnens aktiviteter.

Sammantaget är bedömningen att den tid män lägger ner på underhåll och reparationer inte motsvarar den tid som kvinnor lägger ner på hushållsarbete. Kvinnor utför alltså mer obetalt hemarbete än män.

Även i relativt jämställda familjer är det ofta kvinnan som tar ett övergripande ansvar för familjelivet, inte minst då barnen blir äldre då logistik kring scheman, fritidsaktiviteter mm ökar. Detta så kallade projektledarskap är ytterligare osynligt arbete som skapar en mental belastning och kan leda till stress och ohälsa. 

Stora skillnader i uttag av föräldradagar

Som en åtgärd för att utjämna skillnader mellan kvinnor och män har fokus framför allt legat på föräldraförsäkringen. Idag är 90 föräldradagar låsta till vardera föräldern. Män är dock fortfarande mindre föräldralediga än kvinnor och använder dock fortfarande föräldraförsäkringen i lägre utsträckning än kvinnor. Kvinnor tar ut 69 procent av föräldradagarna, 

Sett till uttaget av föräldrapenning under barnets två första år är skillnaderna mellan kvinnor och män ännu större. För barn födda 2022 tog mammor ut 73 procent av föräldrapenningdagarna, medan pappor tog ut 27 procent.

Det finns också skillnader mellan olika grupper. De män som tar ut mest jämställt är män som är högutbildade med bra inkomst, är svenskfödda över 25 år och som arbetar inom offentlig sektor. Mäns uttag har ökat över tid, medan kvinnors har minskat, och då för de kvinnor som har möjlighet. Ensamstående kvinnor med låg utbildning och inkomst tar ofta ut alla föräldradagar under barnets första år.

Män använder även tillfällig föräldrapenning (vab) i lägre utsträckning än kvinnor. Förutom att kvinnor använder föräldrapenningen i högre utsträckning än män så är de även föräldralediga under längre tid än män. Detta beror på att kvinnor i högre utsträckning än män sprider ut sina dagar med föräldrapenning och är obetalt lediga istället. Detta påverkas också av regelverken i föräldraförsäkringen. I praktiken har mammor och pappor olika förutsättningar att vara föräldralediga eftersom reglerna ser olika ut under de perioder som kvinnor och män väljer att vara lediga.

Omsorgsarbete påverkar kvinnors hälsa

Nästan en femtedel av befolkningen ger regelbundet omsorg till en anhörig. Arbetet med att ge obetald omsorg till äldre eller sjuka anhöriga eller ett barn med funktionsnedsättning är relativt jämnt fördelat mellan könen, men skiljer sig åt när det gäller omsorgens omfattning och vilken typ av omsorg. Det är vanligare att kvinnor tar ett övergripande ansvar för det sociala umgänget och för tillsynen, medan männen gör mer praktiska punktinsatser.

De kvinnor som ger mycket omsorg mår också sämre då det påverkar det sociala livet, ekonomin och hälsan. Fler äldre kvinnor än män vårdar sin partner och riskerar att drabbas av ofrivillig ensamhet.

...och ekonomi

Det betalda och det obetalda omsorgsarbetet påverkar varandra. Kvinnor arbetar oftare deltid än män för att ta hand om barn och äldre. Både kvinnor och män försöker minska yngre barns tid på förskolan men, kvinnor känner till skillnad från män mer stress för att åstadkomma detta. Om äldreomsorgen skärs ner riskerar det obetalda omsorgsarbetet att öka. Graden av hemarbete påverkas också för den som endast erbjuds deltidsarbete.

RUT-avdraget har ökat både kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden genom att minska tiden för städning och annat hushållsarbete. Effekterna på fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och den ekonomiska jämställdheten av RUT-avdraget är dock fortfarande oklara.

Det förändrade omvårdnadsbidraget för barn med funktionsnedsättning har hittills haft en marginell effekt på fördelningen av omsorgen om barn med funktionsnedsättning. Närståendepenningen som kan tas ut vid vård av svårt sjuk anhörig utnyttjas fortfarande främst av kvinnor.

Vad behövs för en jämnare fördelning av hem- och omsorgsarbetet?

Delmålet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet har länge varit ett eftersatt område när det gäller politiska åtgärder och utvecklingen har i det närmaste stått still. Vi på  Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram några utvecklingsområden:

• Ett fortsatt arbete för en jämn fördelning av omsorgen om yngre barn, genom bland annat en ny jämställdhetsbonus.
• Höja föräldrapenningen så att de ekonomiska incitamenten ökar och leder till ett jämnare uttag av föräldradagar.
• Ett utvidgat socialförsäkringsskydd (anhörigpeng) för anhöriga som ger omsorg till en äldre förälder eller annan närstående som täcker även långvarig, inte bara akut, sjukdom.
• Genomföra systematiska datainsamlingar för att följa utvecklingen av delmålet, bland annat tätare tidsanvändningsundersökningar än dagens vart tionde år. De bör också gå att jämföra över tid och  vara i linje med internationella mätningar.
• ökade möjligheter för kvinnor med förlossningsskador att få sjukpenning samtidigt som partnern får föräldrapenning och ansvarar för omsorgen av barnet.

En film om jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Filmen är publicerad 2021 och ingår i vår webbutbildning om jämställdhetsintegrering.

Vill du veta mer om fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet?