Delmål 4: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Kvinnor tar fortfarande i hög grad ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. De tar ut mer av föräldraförsäkringen och lägger mer tid på att ta hand om barn. Kvinnor och män ger omsorg, men på olika sätt. Kvinnors omsorgsarbete tycks dock påverka dem mer negativt än män. I hemmet är det främst kvinnor som städar, lagar mat och tvättar medan män klipper gräset, tar hand om bilen och sköter ekonomin.

 

Kvinna arbetar vid skrivbord, man byter blöja i badrum.

Det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet handlar om att det ska vara en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ha samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.

Hur jämställt är det obetalda hem- och omsorgsarbetet?

Kvinnor och män ägnar olika mycket tid åt obetalt arbete i hemmet. Det visar SCB:s undersökning om svenskarnas tidsanvändning. Kvinnor ägnar generellt mer tid åt att laga mat, städa och tvätta samt lägger ner mer tid på omsorg om de egna barnen. Detta är aktiviteter som sker dagligen och kräver mycket tid.

Män ägnar istället mer tid åt förvärvsarbete, underhåll och reparationer av bostaden och fordon. Liknande mönster har SCB även visat i tidigare undersökningar om tidsanvändning. Många av aktiviteterna inom hemmet, så som handla eller trädgårdsarbete, görs i lika hög utsträckning av kvinnor och män. Samma sak gäller för till exempel läxläsning, leka och närvara vid barnens aktiviteter.

Som en åtgärd för att utjämna skillnader mellan kvinnor och män har fokus framför allt legat på föräldraförsäkringen. Idag är 90 föräldradagar låsta till vardera föräldern och det finns förslag på en familjevecka. Familjeveckans sex extra föräldradagar per år delas lika mellan föräldrarna, men kommer troligtvis främst att bidra till att öka möjligheterna för ensamstående mammor att ta ledigt under barnens skollov, utvecklingssamtal och studiedagar.

Fortfarande är män mindre föräldralediga än kvinnor och använder föräldraförsäkringen i lägre utsträckning. Det finns också skillnader mellan olika grupper. De män som tar ut mest jämställt är män som är högutbildade med bra inkomst, är svenskfödda över 25 år och som arbetar inom offentlig sektor. Mäns uttag har ökat över tid, medan kvinnors har minskat, och då för de kvinnor som har möjlighet. Ensamstående kvinnor med låg utbildning och inkomst kan ofta behöva ta ut alla föräldradagar under barnets första år.

Nästan en femtedel av befolkningen ger regelbundet omsorg till en anhörig. Arbetet med att ge obetald omsorg till äldre eller sjuka anhöriga eller ett barn med funktionsnedsättning är relativt jämnt fördelat mellan könen, men skiljer sig åt när det gäller vilken typ av omsorg. Det är vanligare att kvinnor tar ett övergripande ansvar för det sociala umgänget och för tillsynen, medan männen gör mer praktiska punktinsatser. De kvinnor som ger mycket omsorg mår också sämre då det påverkar det sociala livet, ekonomin och hälsan.

Det betalda och det obetalda omsorgsarbetet påverkar varandra. Om äldreomsorgen skärs ner riskerar det obetalda omsorgsarbetet att öka. Graden av hemarbete påverkas också för den som endast erbjuds deltidsarbete. Åtgärder som har satts in visar sig inte alltid uppnå hela sitt syfte. RUT-avdraget passar bra för just mäns omsorgsinsatser och möjligen utjämnas därmed inte fördelningen mellan könen som det var tänkt. Det förändrade omvårdnadsbidraget för barn med funktionsnedsättning har hittills haft en liten positiv effekt på fördelningen av omsorgen om barn med funktionsnedsättning. Närståendepenningen som kan tas ut vid vård av svårt sjuk anhörig utnyttjas fortfarande främst av kvinnor.

Vad behövs för en jämnare fördelning av hem- och omsorgsarbetet?

Delmålet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet har länge varit ett eftersatt område när det gäller politiska åtgärder och utvecklingen har i det närmaste stått still. En nationell strategi för anhöriga som vårdare eller som stödjer närstående äldre håller på att tas fram av Socialstyrelsen.

Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram några utvecklingsområden:

• Fortsatt arbete för en jämn fördelning av omsorgen om yngre barn
• Målinriktade åtgärder behövs för att främja en jämn fördelning.
• Systematiska datainsamlingar behövs för att följa utvecklingen, bland annat regelbundna tidsanvändningsundersökningar.

Coronapandemin och det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Under pandemin har rekommendationerna inom förskolan skärpts vilket gjort att föräldrar tagit ett större omsorgsansvar när deras barn har visat tecken på sjukdom och förkylning. Detta har också visat sig i Försäkringskassans statistik om vab (tillfällig föräldrapenning) som under 2020 har varit rekordhög. Fördelningen mellan kvinnor och män tycks dock inte ha påverkats nämnvärt av ökningen av vabandet, utan den är lika ojämnt fördelad som innan pandemin. Smittspridningen av andra sjukdomar som under pandemin har varit låg har nu under hösten 2021 tagit fart vilket gjort att många förskolebarn återigen har varit hemma och vabandet varit omfattande.

Läs också nyhetsartikeln: Osäkert om obetalt hemarbete blir mer jämställt efter coronapandemin

En film om delmål 4

Vill du veta mer om fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet?

Fortsatt ojämställt inom anhörigomsorgen, bilaga till rapporten Håll i, håll ut och växla upp från Jämställdhetsmyndigheten (2021)

Anhöriga som vårdare eller stödjer närstående äldre personer (2020) och 
Anhöriga som vårdar eller stödjer någon de står nära (2021), rapporter från Socialstyrelsen 

Statistik om det obetalda hem- och omsorgsarbetet, SCB 

Statistik och analyser om föräldraförsäkringen, Försäkringskassan

Nordisk forskning om obetalt arbete och familjeliv och samband med sjukfrånvaro med psykiatrisk diagnos (2021)

Obetalt hemarbete

Publiceringsdatum: 28 september 2021

Senast uppdaterad: 28 september 2022