Webbplatsen använder JavaScript för att förbättra användarupplevelsen. Du kan använda sajten utan Javascript, men då fungerar inte vissa funktioner. Du aktiverar Javascript i din webbläsares inställningar.

Delmål 4: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Kvinnor tar fortfarande i hög grad ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. De tar ut mer av föräldraförsäkringen och lägger mer tid på att ta hand om barn. Kvinnor och män ger omsorg, men på olika sätt. Kvinnors omsorgsarbete tycks dock påverka dem mer negativt än män. I hemmet är det främst kvinnor som städar, lagar mat och tvättar medan män klipper gräset, tar hand om bilen och sköter ekonomin.

Kvinna arbetar vid skrivbord, man byter blöja på bebis i badrum.

Det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet handlar om att det ska vara en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ha samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.

Hur jämställt är det obetalda hem- och omsorgsarbetet?

Kvinnor och män ägnar olika mycket tid åt obetalt arbete i hemmet. Det visar SCB:s undersökning om svenskarnas tidsanvändning. Kvinnor ägnar generellt mer tid åt att laga mat, städa och tvätta samt lägger ner mer tid på omsorg om de egna barnen. Detta är aktiviteter som sker dagligen och kräver mycket tid.

Män ägnar istället mer tid åt förvärvsarbete, underhåll och reparationer av bostaden och fordon. Liknande mönster har SCB även visat i tidigare undersökningar om tidsanvändning. Många av aktiviteterna inom hemmet, så som handla eller trädgårdsarbete, görs i lika hög utsträckning av kvinnor och män. Samma sak gäller för till exempel läxläsning, leka och närvara vid barnens aktiviteter.

Fortsatta skillnader i uttag av föräldradagar

Som en åtgärd för att utjämna skillnader mellan kvinnor och män har fokus framför allt legat på föräldraförsäkringen. Idag är 90 föräldradagar låsta till vardera föräldern. Män är dock fortfarande mindre föräldralediga än kvinnor och använder föräldraförsäkringen i lägre utsträckning. Det finns också skillnader mellan olika grupper. De män som tar ut mest jämställt är män som är högutbildade med bra inkomst, är svenskfödda över 25 år och som arbetar inom offentlig sektor. Mäns uttag har ökat över tid, medan kvinnors har minskat, och då för de kvinnor som har möjlighet. Ensamstående kvinnor med låg utbildning och inkomst kan ofta behöva ta ut alla föräldradagar under barnets första år.

Under pandemin visade sig den tillfälliga föräldrapenningen (vab) vara en viktig försäkring. För att minska smittspridningen införde förskolor striktare regler kring sjukdom och förkylning vilket resulterade i ett rekordstort nyttjande av försäkringen. Detta mönster har sedan fortsatt med högt utnyttjande både under 2021 och 2022. Dock tycks fördelningen mellan kvinnor och män inte ha påverkats nämnvärt av ökningen av vabandet, utan den är lika ojämnt fördelad som innan pandemin.

Omsorgsarbete påverkar kvinnors hälsa och ekonomi

Nästan en femtedel av befolkningen ger regelbundet omsorg till en anhörig. Arbetet med att ge obetald omsorg till äldre eller sjuka anhöriga eller ett barn med funktionsnedsättning är relativt jämnt fördelat mellan könen, men skiljer sig åt när det gäller vilken typ av omsorg. Det är vanligare att kvinnor tar ett övergripande ansvar för det sociala umgänget och för tillsynen, medan männen gör mer praktiska punktinsatser. De kvinnor som ger mycket omsorg mår också sämre då det påverkar det sociala livet, ekonomin och hälsan.

Det betalda och det obetalda omsorgsarbetet påverkar varandra. Om äldreomsorgen skärs ner riskerar det obetalda omsorgsarbetet att öka. Graden av hemarbete påverkas också för den som endast erbjuds deltidsarbete. Åtgärder som har satts in visar sig inte alltid uppnå hela sitt syfte.

RUT-avdraget passar bra för just mäns omsorgsinsatser och möjligen utjämnas därmed inte fördelningen mellan könen som det var tänkt. Det förändrade omvårdnadsbidraget för barn med funktionsnedsättning har hittills haft en marginell effekt på fördelningen av omsorgen om barn med funktionsnedsättning. Närståendepenningen som kan tas ut vid vård av svårt sjuk anhörig utnyttjas fortfarande främst av kvinnor.

Vad behövs för en jämnare fördelning av hem- och omsorgsarbetet?

Delmålet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet har länge varit ett eftersatt område när det gäller politiska åtgärder och utvecklingen har i det närmaste stått still. En nationell strategi för anhöriga som vårdare eller som stödjer närstående äldre håller på att tas fram av Socialstyrelsen.

Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram några utvecklingsområden:

Fortsatt arbete för en jämn fördelning av omsorgen om yngre barn
Målinriktade åtgärder behövs för att främja en jämn fördelning.
Systematiska datainsamlingar behövs för att följa utvecklingen, bland annat regelbundna tidsanvändningsundersökningar.