Delmål 5: Jämställd hälsa

Skillnader i hälsa mellan könen består. Kvinnors hälsa är sämre än männens inom flera områden, bland annat psykisk ohälsa. Stora skillnader syns också inom gruppen kvinnor och gruppen män. Det behövs därför mer kunskap om vilka faktorer, utöver kön, som påverkar människors hälsa.

Man med nedböjt huvud sitter mitt emot en psykolog i ett terapirum.

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Detta är det femte jämställdhetspolitiska delmålet.

Hur ser hälsoskillnaderna ut i Sverige?

Det finns fortfarande skillnader i hälsa mellan könen. Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de har problem med sin hälsa. De gäller bland annat psykisk ohälsa som ökar mer bland flickor och yngre kvinnor. Kopplingen mellan hälsa och kön är tydlig, men även faktorer som ålder, funktionsnedsättning, födelseland, inkomst och utbildning, påverkar kvinnors och mäns hälsa.

Flickor och kvinnor är överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa. En förklaring kan vara att risken för psykisk ohälsa ökar i kvinnodominerande branscher med en sämre arbetsmiljö. Samtidigt som kvinnor rapporterar en sämre hälsa dör fler män än kvinnor av självmord, i olyckor på arbetsplatsen, i hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Några förklaringar till skillnaderna kan vara att normer kring kön påverkar i vilken grad män och kvinnor söker vård, vilken diagnos de får och vilken behandling de erbjuds. Män söker till exempel mer sällan för psykiska besvär och får fler fysiska undersökningar än kvinnor vars hälsoproblem riskerar att ses som psykosomatiska. Det saknas också forskning på sjukdomar som specifikt drabbar kvinnor, som endometrios och vestibulit.

Trots att medellivslängden i Sverige fortsätter att öka för både män och kvinnor finns det grupper som inte hänger med i utvecklingen. Bland lågutbildade kvinnor har medellivslängden de senaste 25 åren inte ökat i samma takt som för andra. En höjd pensionsålder riskerar därför att påverka äldre lågutbildade kvinnor negativt.

Kvinnor med funktionsnedsättning är en grupp som skattar sin hälsa sämre jämfört med övriga befolkningen, och även jämfört med män med funktionsnedsättning. Kvinnor med funktionsnedsättning saknar oftare en diagnos och riskerar därför att inte få rätt stöd och hjälp. De kan ha svårt att komma in på arbetsmarknaden något som påverkar inkomst och i förlängningen hälsan.

Vad behövs för en mer jämställd hälsa?

En jämställd hälsa bidrar till att fler kvinnor och män, flickor och pojkar, kan delta aktivt i samhället. Regeringens femte jämställdhetsmål omfattar fysisk, psykisk, reproduktiv och sexuell hälsa.

Skillnaderna i hälsa mellan könen och de ökade hälsoklyftorna kopplade till ojämlikheter inom befolkningen är en utmaning. Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram ett antal utvecklingsområden:

• Öka kunskapen om faktorer som påverkar kvinnors och mäns hälsa, till exempel funktionsnedsättning, maskulina normer, könsstympning, mäns våld mot kvinnor, stress i skolan och arbetslivet, det obetalda hemarbetets påverkan.
• Öka kunskapen om hur digitala medier påverkar psykisk hälsa hos flickor och pojkar.
• Analysera psykisk ohälsa ur ett genusperspektiv.
• Införa tydligare inslag av jämställdhet, könsskillnader och genus i vårdutbildningar.
• Ta hänsyn till könsspecifika tillstånd och sjukdomar som är vanligare bland kvinnor, till exempel endometrios, vestibulit, sköldkörtelproblem, klimakteriet och förlossningsskador.

Coronapandemin och jämställd hälsa

Hälsoskillnader har uppmärksammats under coronapandemin. Män blir allvarligare sjuka och löper högre risk att dö i covid-19. Fler kvinnor än män vaccinerar sig, men rapporterar också fler biverkningar och påverkan under längre tid. Möjligheten att vara delaktig under förlossningsvården har minskat för partnern och risken för våld mot kvinnor i hemmet har ökat under pandemin.

Läs mer om pandemins effekter på jämställdheten.

En film om delmål 5

Vill du veta mer om jämställd hälsa?

Nationell strategi inom området psykisk ohälsa och suicidprevention, pågående regeringsuppdrag

Psykisk ohälsa och andra aspekter av hälsa, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2021)

Lågutbildade kvinnors medellivslängd ökar inte i samma takt som andra gruppers, analys i korthet från Jämställdhetsmyndigheten (2020)

Fallstudien Satsningar på förlossningsvården och och den hälso-och sjukvård som rör kvinnors hälsa i rapporten Styrning ger resultat, Jämställdhetsmyndigheten (2020)

Fattigdomsbekämpning och välmående, avsnitt i Jämställdhetsmyndighetens podd Världens mest jämställda land? (2020)

Nordisk forskning om obetalt arbete och familjeliv och samband med sjukfrånvaro med psykiatrisk diagnos (2021)

Källor till förståelse av skillnader i psykisk ohälsa (2021)

Hälsa

Publiceringsdatum: 28 september 2021

Senaste uppdaterad: 21 mars 2022