Delmål 5: Jämställd hälsa

Målet är att uppnå jämställd hälsa. Kvinnor och män, och flickor och pojkar, ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

Varför är det viktigt att jämna ut skillnader i hälsa mellan kvinnor och män? 

En god hälsa är avgörande för både individen och för samhället. Det en förutsättning för att människor ska kunna utbilda sig, arbeta, försörja sig och vara en del av samhällslivet.  

Alla har dock inte samma förutsättningar till en god hälsa. Socioekonomiska förutsättningar, utbildningsnivå och arbetsmiljö samt vilket kön individen har eller identifierar sig med är faktorer som påverkar hälsa.

Kvinnors och mäns hälsa påverkas även av den vård och omsorg de får. Regeringen betonar att både kön och könsstereotypa normer påverkar såväl hälsan som sjukvården. En jämställd sjukvård behöver därför ta hänsyn till biologiska skillnader och könsspecifika behov, för att undvika medicinskt omotiverade skillnader mellan kvinnor och män. 

Kvinnor upplever sämre hälsa än män men lever längre

Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de har problem med sin hälsa. Det gäller bland annat psykisk ohälsa som ökar mest bland flickor och yngre kvinnor. Kopplingen mellan hälsa och kön är tydlig, men även faktorer som ålder, funktionsnedsättning, födelseland, inkomst och utbildning, påverkar kvinnors och mäns hälsa.

Kvinnor lever längre men skattar sin hälsa som sämre och har fler år med nedsatt aktivitetsförmåga jämfört med män. Män har en kortare medellivslängd men skattar sin hälsa som bättre och har färre år med nedsatt aktivitetsförmåga.

Medellivslängden i Sverige ökar för både kvinnor och män finns det grupper som inte hänger med i utvecklingen. Bland lågutbildade kvinnor sjunker medellivslängden. En höjd pensionsålder riskerar därför att påverka äldre lågutbildade kvinnor negativt.

Kvinnor söker sig oftare till vården än män

Kvinnor konsumerar 20 procent mer hälso- och sjukvård än män. En stor del av denna skillnad kan kopplas till att kvinnor tar del av mödra- och förlossningsvård. Men räknar man bort reproduktiv och könsspecifik vård minskar skillnaden till åtta procent, vilket förklaras av att kvinnor söker mer vård för psykiska besvär och besvär i muskler och leder. Kvinnor söker oftare vård på vårdcentraler medan män har fler sjukhusinläggningar, särskilt i högre åldersgrupper.

Män är generellt mindre vana vid att söka vård, är mer riskbenägna och har sämre levnadsvanor än kvinnor, vilket ses som förklarande faktorer bakom att män oftare förolyckas och avlider tidigare i flera av våra stora folksjukdomar.

Normer kring kön har betydelse för hälsan men kan också påverka vilken diagnos och behandling kvinnor och män får. Män söker mer sällan vård för psykiska besvär och får fler fysiska undersökningar än kvinnor, vars hälsoproblem riskerar att ses som psykosomatiska.

Psykisk ohälsa drabbar kvinnor och män på olika sätt

Flickor och kvinnor upplever nedsatt psykisk hälsa, ångest och stress i högre utsträckning än män, och diagnostiseras oftare med ångest och depression. Kvinnor är också överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa. Men även när det gäller sjukskrivning i stort dominerar kvinnor. Kvinnors sjukpenningtal är nästan dubbelt så högt som för män. De senaste åren har sjukskrivningarna ökat för både kvinnor och män. 

Orsakerna till de stressrelaterade sjukskrivningarna i kvinnodominerade branscher är väl belagda och bottnar ofta i låg kontroll över arbetssituationen i kombination med höga krav i arbetet. Kvinnor utför även mer av det obetalda hem- och omsorgsarbete vilket leder till ökad stress. Dessutom utsätts kvinnor i betydligt högre utsträckning för våld i nära relationer och för sexuella trakasserier. 

2024 uppgav 53 procent av kvinnorna i åldern 16-84 år att de led av svår ängslan, oro eller ångest. För män i samma åldersgrupp var siffran 36 procent. För unga personer (16-29 år) är andelen drabbade högre, 75 respektive 45 procent.

Samtidigt som kvinnor diagnostiseras för psykisk ohälsa i högre utsträckning än män så begår betydligt fler män än kvinnor självmord. Detta tyder på en underdiagnostisering av psykisk ohälsa hos män. 

Satsningar på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är ett samlingsbegrepp som omfattar rätten till säkra aborter, gynekologisk hälsovård, mödravård och förlossningsvård, tillgång till preventivmedel och sexualundervisning och rätten att få bestämma över sin egen sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck. 

SRHR är en förutsättning för att uppnå jämställd hälsa och grundläggande för kvinnans egenmakt och har under flera år varit ett prioriterat politiskt område. Det finns dock stora skillnader mellan olika grupper av kvinnor när det kommer till sexuell och reproduktiv hälsa. Födelseland och socioekonomisk status påverkar, men också om du bor i storstad eller på landsbygd.

Positiva resultat efter satsningar på kvinnors hälsa och förlossningsvården

Sedan 2015 har regeringen satsat stort på kvinnors hälsa och förlossningsvården. Man har även satsat på kvinnospecifika sjukdomar och andra sjukdomar bland vilka kvinnor är överrepresenterade, som tidigare varit underprioriterade i vården ingår, exempelvis endometrios, provocerad vulvodyni (tidigare vestibulit), sköldkörtelproblematik och klimakteriebesvär. 

Regeringens långsiktiga satsning har gett resultat. Andelen som fått allvarliga förlossningsbristningar har minskat och andelen kvinnor som screenats för riskbruk av alkohol och för våldsutsatthet vid inskrivning i mödravård har nått uppsatta mål. Fler kvinnor går på efterkontroll, oavsett utbildningsnivå och härkomst och andelen som är mycket nöjda med sin förlossning har ökat.

Men fortfarande förekommer stora regionala skillnader. Vårdbehoven ökar också på grund av att en större andel av gravida har en riskfaktor som högre ålder eller obesitas. 

Vad behövs för en mer jämställd hälsa?

En jämställd hälsa bidrar till att fler kvinnor och män, flickor och pojkar, kan delta aktivt i samhället. Skillnaderna i hälsa mellan könen och de ökade hälsoklyftorna kopplade till ojämlikheter inom befolkningen är en utmaning.

Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram ett antal utvecklingsområden:

• Det behövs ökad diagnostisering och utvecklad behandling av könsspecifika tillstånd och sjukdomar som är vanligare bland kvinnor.
• Stärkt arbete kring SRHR och en mer jämlik mödrahälsovård, till exempel insatser för icke-svensktalande kvinnor och socioekonomiskt utsatta grupper. 
• En utvecklad elevhälsa inklusive fortbildning och kunskapspåfyllning för elevhälsans personal och andra professioner inom skolan inom områden som berör SRHR.
• Det behövs tydligare inslag av jämställdhet, könsskillnader och genus i vårdutbildningar.
• Hänsyn behöver tas till könsspecifika skillnader i diagnostisering, behandling och forskning när det gäller de stora folksjukdomarna så som cancer och hjärtkärlsjukdom.
• Det behövs ökad kunskap och behandlingsstrategier i relation till våld i nära relationer, sexuellt våld och hedersrelaterat våld och förtryck och hur sådan utsatthet är kopplad till ohälsa och stressrelaterad sjukdom.
• Diagnostisering och behandling av psykisk ohälsa hos män behöver öka.
• Nyblivna mödrar med förlossningsskador bör få utökade möjlighet till sjukpenning för förstärkt möjlighet till rehabilitering och återhämtning.
• Det behövs ökade kunskaper om hur sociala medier påverkar den psykiska (o)hälsan hos flickor och pojkar samt ökade kunskaper om psykisk ohälsa ur ett genusperspektiv.
• Det behövs förbättrad arbetsmiljö och arbetsvillkor inom kvinnodominerade sektorer så som vård, skola omsorg. 

En film om jämställd hälsa

Filmen är publicerad 2021 och ingår i vår webbutbildning om jämställdhetsintegrering.

Vill du veta mer om jämställd hälsa?

Här hittar du rapporter från oss och andra myndigheter som rör målet jämställd hälsa.