Delmål 1: Jämn fördelning av makt och inflytande

En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män innebär att beslutsfattande positioner i samhället präglas av en jämn könsfördelning, men också att kvinnor och män har samma förutsättningar att påverka beslutsfattandet.

En bit kvar till jämställd representation

Riksdagen består efter valet 2022 av 46 procent kvinnor, detsamma som efter valet 2018. För statlig förvaltning och i Regeringskansliet har målet 50-50 i stort sett uppnåtts, vilket kan förklaras med att regeringen där har satt upp tydliga jämställdhetsmål och använder sin utnämningsmakt.

Samtidigt står utvecklingen i flera hänseenden stilla på regional- och kommunalpolitisk nivå. Kvinnorepresentationen i kommunfullmäktige ligger sedan flera år runt 40 procent, medan kommunstyrelserna fortfarande domineras av män. De flesta kommun- och regionstyrelser leds också av en manlig ordförande. Kvinnor på förtroendevalda poster finns i högre grad där direkta val genomförts och öppenheten är hög.

Unga är generellt underrepresenterade i kommunpolitiken idag, de lämnar den oftare och bland dem som hoppar av är yngre kvinnor överrepresenterade.

Kvinnor i politiken mer utsatta än män

Delmålet en jämn fördelning av makt och inflytande handlar inte enbart om att räkna huvuden. Det är också viktigt att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet inom samhällets alla sektorer.

Kränkningar, hat och hot mot politiker är ett allvarligt och ökande problem i Sverige. Vanligast är att kränkningar förekommer i sociala medier.

Utsattheten ser olika ut för kvinnor och män. Unga kvinnor, kvinnor högt upp i hierarkin med hög synlighet samt kvinnor med etnisk minoritetsbakgrund är särskilt drabbade. De kränkningar som riktas mot kvinnor tar sig också ofta en annan karaktär än de som riktas mot män.

Kvinnor får ta emot mer personliga kränkningar som handlar om deras kön, sexualitet och utseende och som ifrågasätter deras intellektuella kapacitet och kompetens som politiker. Män blir oftast blir attackerade för sin politik. Personer som driver vissa typer av frågor, som till exempel jämställdhet och mäns våld mot kvinnor är också särskilt utsatta.

Studier visar att unga kvinnor i högre utsträckning är benägna att dra sig tillbaka från politiska uppdrag och arenor för offentlig debatt efter att ha utsatts för kränkningar och trakasserier. Hot, hat och trakasserier mot politiker tenderar på så vis att drabba redan underrepresenterade grupper hårdast.

Kvinnor och män har olika inställning till jämställdhet

Det finns också en ökad ideologisk skillnad, och en ökad skillnad i attityder till jämställdhet, mellan unga män och unga kvinnor. När det gäller attityder till jämställdhet utmärker sig gruppen unga män. De anser i högre grad än kvinnor att samhället är jämställt och att kvinnor överdriver ojämställdheten. Unga män tar också i minst utsträckning avstånd ifrån att män är bättre politiska ledare och chefer än kvinnor.

Fler män på ledande positioner i högskolan och näringslivet

Inom privata företag, akademin och organisationer är mansdominansen på ledande poster stor. I de stora börsbolagens ledning finns få kvinnor. Nio av tio ordföranden och verkställande direktörer i dessa bolag är män. Män är också överrepresenterade som chefer inom branscher traditionellt kodade som manliga.

Inom universitet och högskola skiljer sig villkoren åt för kvinnor och män i fråga om anställning, karriärvägar och tillgång till forskningsmedel. Kvinnor är underrepresenterade på höga akademiska maktpositioner, till exempel är endast tre av tio professorer kvinnor. 

Vilka utmaningar finns för jämställd makt och inflytande?

Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram några utvecklingsområden för att delmålet en jämn fördelning av makt och inflytande ska kunna nås:

• Den del av målet som rör en jämn fördelning behöver konkretiseras. Inom statsförvaltningen och för statliga bolag har regeringen satt upp tydliga mål om andel kvinnor och män på beslutsfattande positioner och tidsramar för när målen ska nås – vilket gett resultat.
• Det krävs också andra politiska åtgärder för att målet ska nås.
• Unga är en viktig målgrupp för jämställdhetspolitiken. Det gäller både skillnader i unga kvinnors och mäns attityder till jämställdhetsfrågor, men också unga kvinnors utsatthet och avhopp inom politiken.

En film om jämn fördelning av makt och inflytande

Filmen är publicerad 2021 och ingår i vår webbutbildning om jämställdhetsintegrering.

Vill du veta mer om makt och inflytande?

Jämställdhetsmyndigheten:

• Ojämna insatser för jämställdheten (2023)
• Forskningsöversikt om politikens digitalisering ur ett jämställdhetsperspektiv (2023)
• Med siktet inställt på 2025 (2023)
• Ett sekel av rösträtt och valbarhet. En uppföljning det jämställdhetspolitiska delmålet en jämn fördelning av makt och inflytande (2021)
• Håll i, håll ut och växla upp, rapport med analys av bland annat delmål 1 (2021)
• Kvinnor och män i lokal demokrati (2021)
• Kvinnor har det tuffare än män inom politiken, analys i korthet från Jämställdhetsmyndigheten (2019)
• Världens mest jämställda land? Kvinnors rättigheter 1995-2020.

Statliga utredningar i urval:

• Varannan damernas: slutbetänkande från Utredningen om kvinnorepresentation
• Jämställdhetsutredningen Mål och myndighet - En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Rapporter från andra myndigheter och organisationer:

• Kvinnor och män i politiken, Sveriges kommuner och regioner (2022)
• Demokratins representanter – en studie av representativitet, delaktighet och syn på uppdraget, SCB
• Folkvaldas villkor i kommunfullmäktige – en studie om representativitet, avhopp och synen på uppdraget, SCB
• Jämställdheten i riksdagen har förbättrats men det finns mer att göra, Riksdagen
• Hot och hat bland ideella föreningar, MUCF
• Hur jämställt är det i högskolan? Vetenskapsrådet
• Nordic research on gender equality in academic careers: a literature review
• Kartläggning om jämställdheten i det samiska samhället, Sametinget
• Räkna med kvinnor, Global Media Monitoring Project 2020 Nationell rapport Sverige, Göteborgs universitet
• Mycket gjort, mest kvar, Allbright
• Betalar kvinnor ett högre pris för makten? Hot och våld mot svenska politiker, SNS Sandra Håkansson

Europeiska och internationella rapporter:

• Women at the Top of the European Commission – Drivers and Barriers, SIEPS
• Gender mainstreaming in the European Commission, SIEPS
• Quotas can turbocharge progress on gender balance in politics and business, EIGE
• Sexism, harassment and violence against women in parliaments in Europe, Inter-Parliamentary Union
• COVID-19 and women’s leadership: From an effective response to building back better, UN Women, Europe and Central Asia
• Women’s representation in local government: A global analysis, UN Women