Delmål 1: Jämn fördelning av makt och inflytande

Målet är en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och ha samma förutsättningar att påverka beslutsfattandet i samhällets alla sektorer. 

Varför är det viktigt att ha lika många kvinnor som män?

Att ha en jämställd representation handlar om demokrati och rättvisa. Då kvinnor och män utgör hälften av befolkningen bör de också ha tillgång till hälften av samhällets beslutsfattande positioner vardera. En sned könsfördelning kan vara ett tecken på att alla inte får samma chans, på grund av sitt kön. 

Andra skäl för en jämn fördelning av kvinnor och män är att kvinnors och mäns olika erfarenheter och livsvillkor gör att de som grupper bland annat skiljer sig åt när det gäller intressen, åsikter, kunskaper och kompetenser. På så vis kan fler perspektiv komma fram och besluten bli bättre.

En bit kvar till jämställd representation i politiken

Sveriges riksdag har en relativt jämn könsfördelning. Efter riksdagsvalen 2018 och 2022 bestod riksdagen av 46 procent kvinnor. Regeringen har en jämn könsfördelning. Även fördelningen mellan kvinnliga och manliga ledamöter i landets regionfullmäktige är jämnt fördelad. Efter valen både 2018 och 2022 var 49 procent av de förtroendevalda inom landets regionfullmäktige kvinnor och 51 procent män. 

På kommunal nivå har representationen av kvinnor däremot stagnerat på en lägre nivå än i riksdagen och regionfullmäktige. Under de senaste 25 åren har kvinnor utgjort ungefär 40 procent av de förtroendevalda. Variationen mellan kommuner är stor. I 97 av landets kommuner utgör män 60 procent eller mer av de förtroendevalda efter valet 2022. Motsvarande förhållande, där kvinnor utgör 60 procent eller mer av kommunfullmäktige, finns i en kommun.

Valdeltagandet har varit jämnt fördelat mellan kvinnor och män under en lång tid. I riksdagsvalet 2022 röstade 85 procent av kvinnorna och 84 procent av männen. Däremot syns könsskillnader i både yngre och äldre grupper. Upp till 45 års ålder röstar fler kvinnor än män, medan det motsatta gäller efter 75 års ålder, då fler män än kvinnor deltar i val.  

Hot och hat mot politiker påverkar kvinnor mer än män

I Sverige är alla lagar och formella hinder som begränsar människor på grund av kön avskaffade, men det finns flera andra faktorer som påverkar de förtroendevalda.

Hat, hot och trakasserier mot politiker är ett allvarligt och ökande problem i Sverige. 2025 uppgav var fjärde förtroendevald att de utsatts för hot, trakasserier, våld eller skadegörelse. Vanligast är kränkningar i sociala medier. Utsattheten får stora konsekvenser, bland annat självcensur och att politiker undviker att engagera sig i vissa frågor.  

Unga kvinnor, kvinnor högt upp i hierarkin med hög synlighet samt kvinnor med etnisk minoritetsbakgrund är särskilt drabbade. De kränkningar som riktas mot kvinnor tar sig också ofta en annan karaktär än de som riktas mot män. 

Kvinnor får ta emot mer personliga kränkningar som handlar om deras kön, sexualitet och utseende och som ifrågasätter deras intellektuella kapacitet och kompetens som politiker. Män blir oftast blir attackerade för sin politik. Personer som driver vissa typer av frågor, som till exempel jämställdhet och mäns våld mot kvinnor är särskilt utsatta. 

Studier visar att unga kvinnor i högre utsträckning är benägna att dra sig tillbaka från politiska uppdrag och arenor för offentlig debatt efter att ha utsatts för kränkningar och trakasserier. Hot, hat och trakasserier mot politiker tenderar på så vis att drabba redan underrepresenterade grupper hårdast. 

Män är överrepresenterade bland personer som hatar, hotar eller trakassarer politiker. Den typiske förövaren är en man som är okänd för politikerna och agerar ensam. 

Män dominerar fortfarande i media 

Även om representationen i politiken är relativt jämställd är det män som dominerar i nyhetsrapporteringen, och främst män i åldern 51-79 år. Färre än var tredje politiker som medverkar i nyheter är en kvinna. Risken för hat och hot mot förtroendevalda kvinnor i media är en förklaring till obalansen.  

Att kvinnliga politiker är mindre synliga medialt är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv eftersom kvinnorna får sämre möjligheter att synliggöra sina politiska ståndpunkter och representera sina väljare. Risken är också att medborgare får leda till en snedvriden bild av politiken och vilka sakfrågor som uppmärksammas, 

Fler män på ledande positioner i näringslivet

Inom privata företag, akademin och organisationer är mansdominansen på ledande poster stor. I de stora börsbolagens ledning finns få kvinnor. Nio av tio ordföranden och verkställande direktörer i dessa bolag är män. Män är också överrepresenterade som chefer inom branscher traditionellt kodade som manliga.

Andelen kvinnor i bolagsstyrelser ökar, men långsamt. 2024 utgjorde kvinnor 37 procent ledamöterna i börsnoterade bolagsstyrelser och 11 procent av styrelseordföranden. I statligt ägda bolag utgör kvinnor en betydligt större andel. 2025 utgjorde kvinnor 50 procent av styrelseledamöterna och 46 procent av styrelseordförandena i dessa bolag.

Trots att kvinnors representation i bolagsstyrelser ökar har kvinnor och män fortsatt olika roller i styrelsearbetet. Kvinnor har oftare stabsroller, medan deras andel i ledande linjepositioner inte har ökat. Kvinnor är också underrepresenterade i bolagens ledningsgrupper. 

Två av tre professorer är män

I  högskolor och universitet finns skillnader i förutsättningar för kvinnor och män, till exempel när det handlar om om anställning, karriärvägar eller tillgång till forskningsmedel. Männen dominerar fortsatt i den akademiska toppen, men kvinnors andel har ökat över tid. Regeringens målsättning sedan 1997 är att hälften av de professorer som nyrekryteras ska vara kvinnor år 2030. År 2024 var knappt var tredje professor en kvinna.

Skillnaderna är fortsatt stora mellan olika ämnesområden. År 2022 var andelen kvinnor bland professorerna som högst inom humaniora och konst samt samhällsvetenskap, medan den var som lägst inom naturvetenskap och teknik. 

Unga män är allt mindre intresserade av jämställdhet 

Undersökningar visar att unga människor och pojkar i synnerhet är mindre intresserade av jämställdhet idag jämfört med några år sedan. 2018 tyckte var femte ungdom att jämställdhet är en av de viktigaste samhällsfrågorna. År 2024 hade siffran sjunkit till 13 procent.  

Bland pojkar och män i åldersgruppen 16-24 år finns en stor andel som ifrågasätter jämställdhet. Mer än hälften av männen tycker inte att kvinnor utgör lika bra politiska ledare som män. Synen på jämställdhet och normer om jämn representation påverkar om kvinnor och män har lika makt och inflytande i politiken. 

Könsgapet visar sig också i vilka partier som kvinnor och män röstar på. Forskningen noterar en ökad klyfta där kvinnor röstar mer till vänster och män mer till höger. Detta riskerar att leda till ökad polarisering i samhället och bristande förståelse för olika gruppers levnadsvillkor.   

Vad behöver göras för att uppnå jämställd makt och inflytande?

Vi lyfter fram några områden som är viktiga för att nå målet en jämn fördelning av makt och inflytande:

• För att motverka att hat och hot leder till minskat politiskt deltagande bland kvinnor krävs ett tydligt arbetsgivaransvar, tillgång till effektiva stödsystem för utsatta förtroendevalda samt ett förebyggande arbete. Åtgärderna  behöver ta hänsyn till att kvinnor och män utsätts på olika sätt.
• Behåll och utveckla målen om att öka andelen kvinnor på höga positioner i samhället. Till exempel har regeringens mål för könsbalans i statliga bolagsstyrelser varit framgångsrikt.
• Gör kommunpolitiken mer föräldravänlig. Främst kvinnor uppger att det är svårt att kombinera politiskt engagemang med föräldraskap.
• Villkoren för att vara delaktig och delta i politiken behöver vara jämställda. Föreningslivet är viktigt för att fånga upp engagemang och ge kvinnor och män samma möjligheter.
• Målsättningar om jämställd representation i media bör stärkas och krav på jämställdhet bör återigen införas som ett uttalat övergripande perspektiv inom public service. 

En film om jämn fördelning av makt och inflytande

Filmen är publicerad 2021 och ingår i vår webbutbildning om jämställdhetsintegrering.

Vill du veta mer om makt och inflytande?

Här hittar du rapporter som rör målet om en jämn fördelning av makt och inflytande.