Delmål 1: Jämn fördelning av makt och inflytande

Ju högre upp i hierarkin, desto fler män gäller inom de flesta av samhällets sektorer. Näringsliv, högre utbildningar och organisationer med mindre insyn har få kvinnor på höga positioner. Vissa framsteg i ökad jämställdhet har dock gjorts inom politik och statlig förvaltning de senaste 25 åren.

Rullstolsburen man och kvinna arbetar i ett mötesrum.


Riksdagen består efter valet 2022 av 46 procent kvinnor, detsamma som efter valet 2018. För statlig förvaltning och i Regeringskansliet har målet 50-50 i stort sett uppnåtts, vilket kan förklaras med att regeringen där har satt upp tydliga jämställdhetsmål och använder sin utnämningsmakt.

Samtidigt står utvecklingen i flera hänseenden stilla på regional- och kommunalpolitisk nivå. Kvinnorepresentationen i kommunfullmäktige ligger sedan flera år runt 40 procent, medan kommunstyrelserna fortfarande domineras av män. De flesta kommun- och regionstyrelser leds också av en manlig ordförande. Kvinnor på beslutsfattande poster finns i högre grad där direkta val genomförts och öppenheten är hög.

Kvinnor i politiken mer utsatta än män

Delmålet en jämn fördelning av makt och inflytande handlar inte enbart om att räkna huvuden. Det är också viktigt att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet inom samhällets alla sektorer.

Politiker högt upp i hierarkin, både kvinnor och män, riskerar att utsättas för våld, men kvinnor på höga politiska poster är mer utsatta än män. Unga kvinnor i politiken är särskilt utsatta för härskartekniker, nedsättande behandling och trakasserier. Kvinnor som driver frågor som till exempel jämställdhet och mäns våld mot kvinnor är också särskilt utsatta.

Unga är underrepresenterade i kommunpolitiken, de lämnar den oftare och bland dem som hoppar av är kvinnor överrepresenterade. Det finns också en ökad ideologisk skillnad mellan unga män och kvinnor. När det gäller attityder till jämställdhet utmärker sig gruppen unga män. De anser i högre grad än kvinnor att samhället är jämställt och att kvinnor överdriver ojämställdheten. Unga män tar också i minst utsträckning avstånd ifrån att män är bättre politiska ledare och chefer än kvinnor.

I Sverige finns ingen lagstiftad kvotering, men frivilliga åtgärder som varvade listor i de politiska partierna har visat sig ge positiva resultat. Alla riksdagspartier utom SD har någon form av regelverk för en jämnare fördelning av kvinnor och män på partilistorna.

Fler män på ledande positioner i högskolan och näringslivet

Inom privata företag, akademin och organisationer är mansdominansen på ledande poster stor. I de stora börsbolagens ledning finns få kvinnor. Drygt nio av tio ordföranden och verkställande direktörer i dessa bolag är män. Män är också överrepresenterade som chefer inom branscher traditionellt kodade som manliga.

Inom universitet och högskola skiljer sig villkoren åt för kvinnor och män i fråga om anställning, karriärvägar och tillgång till forskningsmedel. Kvinnor är underrepresenterade på höga akademiska maktpositioner, till exempel är endast tre av tio professorer kvinnor och vid tekniska högskolor och universitet är andelen kvinnor bland professorer ännu lägre.

Vilka utmaningar finns för jämställd makt och inflytande?

Jämställd makt och inflytande innebär att beslutsfattande positioner i samhället präglas av en jämn könsfördelning, men också att kvinnor och män har samma förutsättningar att påverka beslutsfattandet. Jämställdhetsmyndigheten lyfter i sina rapporter fram några utvecklingsområden:

• Den del av målet som rör en jämn fördelning behöver konkretiseras. Inom statsförvaltningen och för statliga bolag har regeringen satt upp tydliga mål om andel kvinnor och män på beslutsfattande positioner och tidsramar för när målen ska nås.

• Det krävs också åtgärder för att målet ska nås.

• Unga är en viktig målgrupp för jämställdhetspolitiken. Det gäller både skillnader i unga kvinnors och mäns attityder till jämställdhetsfrågor, men också unga kvinnors utsatthet och avhopp inom politiken.

En film om delmål 1

Vill du veta mer om makt och inflytande?

Jämställdhetsmyndigheten:

Ett sekel av rösträtt och valbarhet. En uppföljning det jämställdhetspolitiska delmålet en jämn fördelning av makt och inflytande (2021)

Kvinnor har det tuffare än män inom politiken, analys i korthet från Jämställdhetsmyndigheten (2019)

Håll i, håll ut och växla upp, rapport med analys av bland annat delmål 1 (2021)

Informella hierarkier, könade praktiker och ojämlikhet i akademin (2021)

Kvinnor och män i lokal demokrati (2021)

Världens mest jämställda land? Kvinnors rättigheter 1995-2020.

Statliga utredningar i urval:

Varannan damernas: slutbetänkande från Utredningen om kvinnorepresentation

Demokrati och makt i Sverige: Maktutredningens huvudrapport

Kvinnomaktutredningen Ty makten är din... 

Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap 

Mansdominans i förändring om ledningsgrupper och styrelser

Ökad medvetenhet men långsam förändring - om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv

Jämställdhetspolitiska utredningen Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål

Kön, makt och statistik

Svart på vitt - om jämställdhet i akademin, SOU 2011:1

Jämställdhetsutredningen Mål och myndighet - En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Rapporter från andra myndigheter och organisationer:

Demokratins representanter – en studie av representativitet, delaktighet och syn på uppdraget, SCB

Folkvaldas villkor i kommunfullmäktige – en studie om representativitet, avhopp och synen på uppdraget, SCB

Jämställdheten i riksdagen har förbättrats men det finns mer att göra, Riksdagen

Hot och hat bland ideella föreningar, MUCF

Hur jämställt är det i högskolan? Vetenskapsrådet

Nordic research on gender equality in academic careers: a literature review 

Kartläggning om jämställdheten i det samiska samhället, Sametinget

Räkna med kvinnor, Global Media Monitoring Project 2020 Nationell rapport Sverige, Göteborgs universitet

Mycket gjort, mest kvar, Allbright

Europa/internationellt:

Women at the Top of the European Commission – Drivers and Barriers, SIEPS

Gender mainstreaming in the European Commission, SIEPS

Quotas can turbocharge progress on gender balance in politics and business, EIGE

Sexism, harassment and violence against women in parliaments in Europe, Inter-Parliamentary Union

COVID-19 and women’s leadership: From an effective response to building back better, UN Women, Europe and Central Asia

 

 

Makt och inflytande

Publiceringsdatum: 28 september 2021

Senast uppdaterad: 3 november 2022