Webbplatsen använder JavaScript för att förbättra användarupplevelsen. Du kan använda sajten utan Javascript, men då fungerar inte vissa funktioner. Du aktiverar Javascript i din webbläsares inställningar.

Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle. Förutom lidandet för den som är våldsutsatt påverkar våldet också närstående och innebär stora kostnader för samhället. Det är viktigt att arbeta våldsförebyggande och upptäcka våldet tidigt för att kunna ge skydd och stöd.

Litet barn tittar allvarligt på sin arga pappa vid ett köksbord.

Det sjätte delmålet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Mäns våld mot kvinnor är alltså en fråga om jämställdhet.

Mäns våld mot kvinnor är ett samlat begrepp för det våld som flickor och kvinnor utsätts för och visar på en maktobalans mellan könen. Kunskap om makt och våld samt om stereotypa könsnormer är därför grundläggande för att förebygga och bekämpa mäns våld. Under 2018 infördes kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i Högskoleförordningen och finns nu som examensmål på åtta högskoleutbildningar, bland annat på jurist-, läkar-, socionom- och tandläkarutbildningen.

Våldets omfattning

Mäns våld mot kvinnor handlar om

alla former av fysiskt, psykiskt, sexuellt våld, ekonomiskt och digitalt våld, liksom hot om våld mot flickor och kvinnor
våld i nära relationer, riktat mot flickor, kvinnor, pojkar, män och hbtqi-personer
våld mot barn och barn som upplever våld i hemmet
hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor
prostitution och människohandel för sexuella ändamål och sexuell exploatering av barn
kommersialisering och exploatering av kvinnors kroppar i reklam, medier och pornografi.

Vem utövar våld och vem utsätts för våld?

Män och pojkar står för majoriteten av det våld som utövas. Våldsutövande män finns i alla grupper i samhället. Exempel på riskfaktorer är stereotypa normer kring maskulinitet och en negativ inställning till jämställdhet. Unga män är överrepresenterade, både som våldsutövare och som våldsutsatta.

Flickor och unga kvinnor är den grupp som är allra mest utsatt för brott som begås i nära relationer. Flickor och unga kvinnor är också de som är mest utsatta för sexuella trakasserier i skolan, sexuella trakasserier i arbetslivet, och för sexualbrott generellt. Det finns livssituationer och levnadsvillkor som kan försvåra den enskilda kvinnans eller flickans utsatthet för våld. Exempel på sådana livssituationer är kvinnor som har en funktionsnedsättning och kvinnor som lever i missbruk. Äldre kvinnors utsatthet för våld uppmärksammas sällan.

Andra grupper som riskerar att utsättas för våld är barn och unga som lever med psykisk ohälsa eller med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det gäller också barn och unga inom samhällsvård, och unga hbtqi-personer. På senare år har det också uppmärksammats att grupper som riskerar att utnyttjas för sexuell exploatering är ensamkommande barn och unga.

Nationell strategi för det sjätte delmålet

Arbetet med det sjätte delmålet sker i enlighet med en tioårig (2017-2026) nationell strategi. Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor betonar särskilt det våldsförebyggande arbetet. Strategin har fyra målsättningar:

ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld
förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd för våldsutsatta kvinnor och barn
effektivare brottsbekämpning.
förbättrad kunskap och metodutveckling.

Utmanar idéer och normer om makt, maskulinitet och livsval

Strategin utmanar idéer om makt och maskulinitet som rättfärdigar våld och köp av sexuella tjänster. Den utmanar normer som begränsar flickors och kvinnors handlingsutrymme och livsval. Strategin inkluderar också pojkars och mäns utsatthet, och flickor och kvinnor som utövar våld. Det lyfts fram att det är viktigt att engagera pojkar och män i arbetet för att förebygga våld, och att stoppa och förhindra fortsatt våld.

Arbete mot prostitution, sexuell exploatering och hedersrelaterat våld

I den nationella strategin ingår arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål, mot sexuell exploatering av barn, och mot hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på patriarkala och heteronormativa föreställningar där individens rättigheter är underordnade kollektivet. Enligt det synsättet är individens sexualitet en angelägenhet för hela familjen, och hens handlingar anses påverka hela familjens anseende.

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt sexuell exploatering av barn förekommer i många former. Både flickor och kvinnor, pojkar och män utsätts för denna brottslighet. Förövarna är oftast män.

Behov av ökade kunskaper, metoder och stöd

I dag har gatuprostitutionen minskat. Det vanligaste sättet att ta kontakt är via nätet. Webbplatser som marknadsför försäljning av sexuella tjänster har ökat i antal. Många webbplatser har tydligt professionaliserat sitt sätt att kommunicera. I och med den ökande exponeringen och tillgängligheten på digitala arenor, ökar också risken att unga ska exploateras och utnyttjas i prostitution och i människohandel för sexuella ändamål. Så kallade sugardejtingsidor lockar också yngre som tidigare inte har erfarenhet av prostitution.

Inom flera områden, bland annat prostitution och människohandel för sexuella ändamål och sexuell exploatering av barn, hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning av flickor och kvinnor, saknas kunskap och metoder för att upptäcka personer som har utsatts för våld. Tillgången på specialiserat stöd är också ojämnt fördelat över landet. Det innebär att den som utsätts för våld, men också den som utsätter andra för våld, riskerar att inte erbjudas rätt stöd och behandling. Det brister också i samordning och uppföljning hos myndigheter på flera nivåer.

Utmaningar inom området mäns våld mot kvinnor

Vi på Jämställdhetsmyndigheten har i vårt arbete identifierat ett antal utvecklingsområden för att Sverige ska nå målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Enligt oss är det viktigt att:

utveckla strukturerad samverkan mellan relevanta myndigheter och aktörer
lägga mer fokus på förebyggande arbete gentemot våldsutövare.
bekämpa brott på ett mer effektivt sätt
chefer på myndigheter prioriterar området och skapar förutsättningar för ett kvalitativt och långsiktigt arbete inom respektive verksamhet
barnrättsperspektivet stärks vid tvister om vårdnad, boende och umgänge. Barn ska alltid få det skydd och stöd de har rätt till.
synliggöra utsatta grupper i särskilt sårbara situationer, som våldsutsatta personer med funktionsnedsättning, och deras behov av och rätt till stöd och skydd.