Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Mäns våld mot kvinnor kan ses som den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle. Förutom lidandet för den som är utsatt påverkar våldet också närstående och innebär stora kostnader för samhället. Det är viktigt att arbeta våldsförebyggande och upptäcka våldet tidigt för att kunna ge skydd och stöd.

Litet barn tittar allvarligt på sin arga pappa vid ett köksbord.


Det sjätte delmålet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Mäns våld mot kvinnor är ett samlat begrepp för det våld som flickor och kvinnor utsätts för och visar på en maktobalans mellan könen. Kunskap om makt och våld samt om stereotypa könsnormer är därför grundläggande för att förebygga mäns våld. Sedan 2019 finns till exempel kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer som examensmål på åtta högskoleutbildningar, bland annat på jurist-, läkar-, socionom- och tandläkarutbildningen.

Våldets omfattning

Mäns våld mot kvinnor omfattar:

• alla former av fysiskt, psykiskt, sexuellt våld, ekonomiskt och digitalt våld, och hot om våld mot flickor och kvinnor (oberoende av relation till den som utövar våldet)
• våld i nära relationer, riktad mot flickor, kvinnor, pojkar, män och hbtqi-personer
• hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive: barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor
• prostitution och människohandel för sexuella ändamål och sexuell exploatering av barn
• kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen i reklam, medier och pornografi.

Vem utövar och vem utsätts?

Pojkar och män står för majoriteten av det våld som utövas. Våldsutövande män finns i alla grupper i samhället, men stereotypa normer kring maskulinitet och en negativ inställning till jämställdhet är riskfaktorer. Unga män är överrepresenterade både som förövare och som offer för våld.

Flickor och unga kvinnor är den grupp som är allra mest utsatt för brott som begås i nära relationer, sexuella trakasserier i skolan och arbetslivet samt sexualbrott generellt. Det finns grupper vars levnadsvillkor gör dem särskilt utsatta för våld, till exempel kvinnor med funktionsnedsättning eller i missbruk. Äldre kvinnors våldsutsatthet är också ofta osynlig. Fler som riskerar att utsättas för våld är barn och unga med psykisk ohälsa, med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, barn och unga inom samhällsvård, samt unga hbtqi-personer. På senare år har också ensamkommande barn och unga särskilt uppmärksammats inom gruppen migranter som riskerar att utnyttjas för sexuell exploatering.

En nationell strategi

Det sjätte delmålet har en tioårig (2017-2026) nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Den omfattar fyra målsättningar:

• utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld
• förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd för våldsutsatta kvinnor och barn
• effektivare brottsbekämpning
• förbättrad kunskap och metodutveckling.

Strategin utmanar idéer om makt och maskulinitet som rättfärdigar våld, köp av sexuella tjänster, samt normer som begränsar flickors och kvinnors handlingsutrymme och livsval. Den inkluderar även pojkars och mäns utsatthet samt flickor och kvinnor som utövar våld. Att engagera pojkar och män i arbetet för att förebygga våld samt stoppa och förhindra fortsatt våld är av stor vikt.

Arbetet mot prostitution och människohandel och sexuell exploatering av barn, samt hedersrelaterat våld och förtryck, ingår i strategin. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket bygger på patriarkala och heteronormativa föreställningar där individens rättigheter är underordnade kollektivet. Individens sexualitet är en angelägenhet för hela familjen och hens handlingar anses påverka hela familjens anseende.

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt sexuell exploatering av barn förekommer i många former. Både flickor och kvinnor, pojkar och män utsätts för denna brottslighet, men män är de vanligaste förövarna. Gatuprostitutionen har minskat och det vanligaste är att kontakt tas på internet. Webbplatser som marknadsför försäljning av sex har ökat i antal och det har skett en tydlig professionalisering av kommunikationen. I och med den växande exponeringen och tillgängligheten på digitala arenor har risken för unga att exploateras och utnyttjas i prostitution och människohandel för sexuella ändamål ökat. Så kallade sugardejtingsidor uppges också locka yngre som tidigare inte sålt sex.

Inom flera områden, bland annat prostitution och människohandel för sexuella ändamål och sexuell exploatering av barn, hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning av flickor och kvinnor, saknas kunskap och metoder för att upptäcka personer som har utsatts för våld. Tillgången på specialiserat stöd är också ojämnt fördelat över landet. Det innebär att den som utsätts för våld, men också den som utsätter andra för våld, riskerar att inte erbjudas rätt stöd och behandling. Det brister också i samordning och uppföljning hos myndigheter på flera nivåer.

Utmaningar inom området mäns våld mot kvinnor

Jämställdhetsmyndigheten har i sitt arbete identifierat ett antal utvecklingsområden för att nå målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra:

• Utforma, pröva och utvärdera tidiga våldsförebyggande insatser som kopplar samman makt, våld och maskulinitet.

• Motverka skillnader i kommuner, regioner samt andra myndigheter när det gäller ökad upptäckt av våld, likvärdigt stöd, skydd och vård utifrån enskildas behov och rättigheter.

• Utveckla arbetet med implementering och systematisk uppföljning av kunskap och lagstiftning, samt nya arbetssätt och metoder.

• Utveckla strukturerad samverkan mellan relevanta myndigheter och aktörer.

• Mer fokus på våldsutövare när det gäller förebyggande arbete.

• En effektivare brottsbekämpning.

• Chefer på myndigheter måste prioritera området och ge förutsättningar för ett kvalitativt och långsiktigt arbete.

• Barnrättsperspektivet behöver stärkas vid vårdnadstvister när det gäller stöd, vård och skydd, boende och umgänge.

• Åtgärder behövs för att synliggöra särskilt sårbara grupper, som exempelvis våldsutsatta personer med funktionsnedsättning, och deras behov av och rätt till stöd och skydd.

En film om delmål 6

Vill du veta mer om mäns våld mot kvinnor? 

En tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor ingår i regeringens skrivelse 2016/17:10, Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid.

Jämställdhetsmyndigheten:

Fakta och statistik – Jämställdhetsmyndigheten (jamstalldhetsmyndigheten.se)

Jämställdhetsmyndighetens arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor

Samordning av våldsförebyggande insatser, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2021)

Förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2021)

Prostitution och människohandel, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2021)

Sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel, webbutbildning från Jämställdhetsmyndigheten 

Kurser för anställda vid lärosäten på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten

Covid-19 och våldsutsatthet, Jämställdhetsmyndighetens  stödmaterial till kommuner för deras våldsförebyggande arbete

Att förstå våldsbegreppen – en nyckel i arbetsprocessen med det nya examensmålet (2021)

Uppgifter om våld är inget undantag (2022)

Kan arbetsplatsen vara trygg när hemmet inte är det? (2022)

Andra myndigheter/universitet:

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, statistik från SCB

Mäns våld mot kvinnor i fokus, statistik från Brå

Webbkurs om våld, Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet

Basprogram våld mot barn, Barnafrid, Linköpings universitet

Kompetensstöd om våld i nära relationer, Socialstyrelsen

 

Mäns våld mot kvinnor

Publiceringsdatum: 28 september 2021

Senast uppdaterad: 10 november 2022