Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Det sjätte delmålet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Mäns våld mot kvinnor är alltså en fråga om jämställdhet.

Mäns våld mot kvinnor är ett samlat begrepp för det våld som flickor och kvinnor utsätts för och visar på en maktobalans mellan könen. Kunskap om makt och våld samt om stereotypa könsnormer är därför grundläggande för att förebygga och bekämpa mäns våld.

2018 infördes kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i Högskoleförordningen och finns nu som examensmål på åtta högskoleutbildningar, bland annat på jurist-, läkar-, socionom- och tandläkarutbildningen.

Våldets omfattning

Mäns våld mot kvinnor handlar om 

• alla former av fysiskt, psykiskt, sexuellt våld, ekonomiskt och digitalt våld, liksom hot om våld mot flickor och kvinnor
• våld i nära relationer, riktat mot flickor, kvinnor, pojkar, män och hbtqi-personer
• våld mot barn och barn som upplever våld i hemmet
• hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor
• prostitution och människohandel för sexuella ändamål och sexuell exploatering av barn
• kommersialisering och exploatering av kvinnors kroppar i reklam, medier och pornografi.

Vem utövar våld och vem utsätts för våld?

Män och pojkar står för majoriteten av det våld som utövas. Oavsett om en kvinna eller man utsätts för våld är förövaren oftast en man. Dock skiljer sig kvinnor och mäns utsatthet åt. En kvinna utsätts oftare i hemmet eller av en partner eller före detta parter, medan män oftare utsätts på allmän plats och av någon de inte känner eller en bekant.

Våldsutövande män finns i alla grupper i samhället. Exempel på riskfaktorer är stereotypa normer kring maskulinitet och en negativ inställning till jämställdhet. Unga män är överrepresenterade, både som våldsutövare och som våldsutsatta.

Flickor och unga kvinnor är den grupp som är allra mest utsatt för brott som begås i nära relationer. Flickor och unga kvinnor är också de som är mest utsatta för sexuella trakasserier i skolan, sexuella trakasserier i arbetslivet, och för sexualbrott generellt. Det finns livssituationer och levnadsvillkor som kan försvåra den enskilda kvinnans eller flickans utsatthet för våld. Exempel på sådana livssituationer är kvinnor som har en funktionsnedsättning och kvinnor som lever i missbruk. Äldre kvinnors utsatthet för våld uppmärksammas sällan.

Andra grupper som riskerar att utsättas för våld är barn och unga som lever med psykisk ohälsa eller med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det gäller också barn och unga inom samhällsvård, och unga hbtqi-personer. På senare år har det också uppmärksammats att grupper som riskerar att utnyttjas för sexuell exploatering är ensamkommande barn och unga.

Nationell strategi för det sjätte delmålet

Arbetet med det sjätte delmålet sker i enlighet med en tioårig (2017-2026) nationell strategi. Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor betonar särskilt det våldsförebyggande arbetet. Strategin har fyra målsättningar:

1. ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld
2. förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd för våldsutsatta kvinnor och barn
3. effektivare brottsbekämpning.
4. förbättrad kunskap och metodutveckling.

Strategin utmanar idéer om makt och maskulinitet som rättfärdigar våld och köp av sexuella tjänster. Den utmanar normer som begränsar flickors och kvinnors handlingsutrymme och livsval. Strategin inkluderar också pojkars och mäns utsatthet, och flickor och kvinnor som utövar våld. Det lyfts fram att det är viktigt att engagera pojkar och män i arbetet för att förebygga våld, och att stoppa och förhindra fortsatt våld.

Hedersrelaterat våld och förtryck 

I den nationella strategin ingår arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål, mot sexuell exploatering av barn, och mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på patriarkala och heteronormativa föreställningar där individens rättigheter är underordnade kollektivet. Enligt det synsättet är individens sexualitet en angelägenhet för hela familjen, och hens handlingar anses påverka hela familjens anseende.

Det saknas aktuella nationella kartläggningar kring hedersvåldets omfattning. I en kartläggning från 2019 i landets tre största städer uppskattas att 7-9 procent av ungdomarna i studien lever med hedersnormer kopplade till våld och mellan 10-20 procent lever med hersnormer kring oskuld.

Enligt en uppskattning av gjord av Socialstyrelsen kan 68 00 flickor och kvinnor ha varit utsatta för könsstympning.

Prostitution och människohandel

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt sexuell exploatering av barn förekommer i många former. Både flickor och kvinnor, pojkar och män utsätts för denna brottslighet. Förövarna är oftast män.

I dag har gatuprostitutionen minskat. Det vanligaste sättet att ta kontakt är via nätet. Webbplatser som marknadsför försäljning av sexuella tjänster har ökat i antal. Många webbplatser har tydligt professionaliserat sitt sätt att kommunicera. I och med den ökande exponeringen och tillgängligheten på digitala arenor, ökar också risken att unga ska exploateras och utnyttjas i prostitution och i människohandel för sexuella ändamål. Så kallade sugardejtingsidor lockar också yngre som tidigare inte har erfarenhet av prostitution.

Behov av ökade kunskaper, metoder och stöd

Inom flera områden, bland annat prostitution och människohandel för sexuella ändamål och sexuell exploatering av barn, hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning av flickor och kvinnor, saknas kunskap och metoder för att upptäcka personer som har utsatts för våld.

Många av Sveriges kommuner har byggt upp grundstrukturer för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och fler myndigheter och arbetsgivare arbetar för att upptäcka våld. Det finns dock fortsatt allvarliga brister och stora skillnader över landet, framför allt i stödet och skyddet till våldsutsatta. Det innebär att den som utsätts för våld, men också den som utsätter andra för våld, riskerar att inte erbjudas rätt stöd och behandling. Det brister även i samordning och uppföljning hos myndigheter på flera nivåer.

Utmaningar inom området mäns våld mot kvinnor

Vi på Jämställdhetsmyndigheten har i vårt arbete identifierat ett antal utvecklingsområden för att Sverige ska nå målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, dessa är:

• utveckla strukturerad samverkan mellan relevanta myndigheter och aktörer
• lägga mer fokus på att tidigt förebygga mäns våld mot kvinnor och satsa på att upptäcka våldsutsatta och våldsutövare
• bekämpa brott på ett mer effektivt sätt och prioritera mäns våld mot kvinnor på samma sätt som bekämpningen av gängkriminalitet
• chefer i den offentliga sektorn behöver prioritera frågan och skapa förutsättningar för ett kvalitativt och långsiktigt arbete inom respektive verksamhet
• kommuner behöver stöd från myndigheter som är anpassat till lokala förutsättningar
• barnrättsperspektivet stärks vid tvister om vårdnad, boende och umgänge. Barn ska alltid få det skydd och stöd de har rätt till
• synliggöra utsatta grupper i särskilt sårbara situationer, som till exempel våldsutsatta personer med funktionsnedsättning, och deras behov av och rätt till stöd och skydd.

En film om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Filmen är publicerad 2021 och ingår i vår webbutbildning om jämställdhetsintegrering.

Vill du veta mer om mäns våld mot kvinnor? 

• En tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor ingår i regeringens skrivelse 2016/17:10, Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid.

Jämställdhetsmyndigheten:

• Ett värdigt liv - att åldras fredad från våld (2024)
• Dags att prioritera det våldsförebyggande arbetet (2024)
• Jämställdhetsarbetet tappar styrfart - Resultatrapporten 2024
• Ett fortsatt stärkt arbete mot prostitution och människohandel  2023 (2024)
• Ojämna insatser för jämställdheten, rapport (2023)
• Uppgifter om våld är inget undantag, rapport (2022)
• Kan arbetsplatsen vara trygg när hemmet inte är det? Enkätundersökning genomförd på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten (2022)
• Våldsförebyggande satsningar ger resultat, rapport (2022)
• Skyddade personuppgifter, oskyddade personer, rapport (2022)
• Samordning av våldsförebyggande insatser, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2021)
• Förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2021)
• Sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel, webbutbildning från Jämställdhetsmyndigheten

Andra myndigheter/universitet

• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, statistik från SCB
• Webbkurs om våld, Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet
• Basprogram våld mot barn, Barnafrid, Linköpings universitet
• Kompetensstöd om våld i nära relationer, Socialstyrelsen