Delmål 3: Jämställd utbildning

Idag finns inga formella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgången till utbildning. I stället är det viktigt att uppmärksamma flickors och pojkars, kvinnors och mäns olika förutsättningar, villkor och möjligheter när det gäller utbildning.

Elever i vita labbrockar arbetar med vätska i provrör.

Delmål tre handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

Skolan är en viktig arena för att motverka traditionella könsmönster och lägga grunden för ett jämställt samhälle. En jämställd utbildning omfattar hela det formella utbildningssystemet, från förskola till universitet och högskola, vuxenutbildning och yrkeshögskola., Även bildning och utbildning utanför det formella utbildningssystemet omfattas, exempelvis folkhögskolor och studieförbundens utbildningsverksamhet.

Hur ser jämställdheten ut i utbildningen?

Kvinnor och män, flickor och pojkar, studerar i hög utsträckning på olika utbildningar, och få utbildningar kan sägas ha en jämn könsfördelning. Möjliga förklaringar till den könssegregerade utbildningen finns att hitta på såväl samhällelig som organisatorisk och individuell nivå. Flickors och pojkars tidiga utbildningsval påverkar hur de senare väljer yrke och därmed också framtida möjligheter till försörjning, självständighet och inflytande i samhället.

I gymnasieskolan märks en jämnare könsfördelning i de högskoleförberedande programmen än på yrkesprogrammen. Föräldrars utbildningsnivå och yrkesbakgrund spelar in när eleverna väljer program. Barn till lågutbildade föräldrar söker sig oftare till yrkesprogram som är tydligt kvinno- eller mansdominerade, till exempel vård och omsorg eller teknik och bygg.

Ytterligare faktorer som påverkar ungas utbildningsval är uppväxtmiljö och familjeförhållanden, intressen och förmågor, socialt umgänge, arbetsmarknadsfaktorer, information och studie- och yrkesvägledning. Många av dessa faktorer samvarierar dessutom.

Flickor presterar som grupp bättre i skolan än pojkar, men samtidigt känner flickor högre krav i skolan, är mer stressade och mår sämre psykiskt. Barn och unga utsätts, och riskerar att utsättas, för sexuella trakasserier i skolan och på sociala medier. Det är viktigt att vuxna som möter barn och unga har kunskap om hur de kan bemöta dem som utsatts. Förskola, skola och elevhälsa har ett stort ansvar för att tidigt arbeta mot könsstereotypa normer och för jämställdhet. För att göra elever medvetna om olika maktstrukturer i samhället, och stärka deras förmåga att göra medvetna och självständiga val, finns till exempel kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer inskrivet i läroplanen från och med 2022.

Kvinnor är i majoritet bland de studerande på högre utbildningar, men i minoritet på högre positioner på universiteten. Idag är endast tre av tio professorer kvinnor. Trakasserier på grund av kön är en vanlig form av utsatthet i akademin och ett allvarligt hot mot individers hälsa, studie- och arbetsmiljö. Sammantaget innebär det att kvinnors och mäns villkor och förutsättningar ser olika ut när det kommer till högre studier, karriär och möjlighet att forska.

En strategisk åtgärd för att motverka ojämställda villkor inom högskola och universitet är regeringsuppdraget JiHU, Jämställdhetsintegrering inom högskola och universitet. Det innebär att jämställdhetsarbetet systematiskt ska genomföras i hela den ordinarie verksamheten och på alla beslutsnivåer.

Coronapandemin och jämställd utbildning

Det är fortfarande tidigt att säga något säkert om pandemins effekter på jämställdutbildning. Globalt rapporteras det dock om att pandemin kan få allvarliga konsekvenser för jämställdheten då många barn gått miste om utbildning och flickor riskerar att inte få återvända till skolan efter nedstängningarna.

I Sverige tycks skolbetygen för läsåret 2020-2021 inte ha förändrats negativt. Det finns dock en risk att elever med psykisk ohälsa och behov av särskilt stöd påverkats negativt av distansundervisning. Granskning visar även att flickor upplever i högre grad än pojkar att deras mående försämrats under distansundervisningen.

Läs också artikeln Elever med psykisk ohälsa och behov av särskilt stöd mer drabbade av pandemin.

Läs mer om pandemins effekter på jämställdheten.

Vilka utmaningar finns för en jämställd utbildning?

Trots omfattande kunskap om de strukturer och processer som formar villkoren för utbildning ser Jämställdhetsmyndigheten att ojämställdhetsproblem och utvecklingsområden kvarstår i samhället. Därför behövs ett arbete för att

• motverka könsskillnader i utbildningsval och bryta den könssegregerade utbildningen
• förbättra studieresultat och minska könsskillnader i studieresultat och övergång till högre studier
• förbättra elevers psykiska hälsa
• förebygga och bekämpa sexuella trakasserier och förbättra elevers och anställdas studie- och arbetsmiljö.

En film om delmål 3

Vill du veta mer om jämställd utbildning?

Jämställdhet i akademin, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2020)

Fortsatt integrering av jämställdhet i akademin, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2021)

System för uppföljning och analys av jämställdhetspolitiken, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2018)

Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, främst delarna 2.2.2 samt 3.6 (2017)

Sexuella trakasserier och skolan

Fjärr- och distansundervisning på gymnasieskolor våren 2021, granskningsrapport från Skolinspektionen

Val efter eget kön - en kunskapssammanställning om könsskillnader i utbildningsval (2022)

Utbildning

Publiceringsdatum: 28 september 2021

Senast uppdaterad: 21 mars 2022