Delmål 3: Jämställd utbildning

Delmål tre handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

Skolan är en viktig plats för att lägga grunden till ett jämställt samhälle och motverka traditionella könsmönster. Jämställd utbildning handlar om hela det formella utbildningssystemet. Här ingår allt från förskola till universitet och högskola. Här ingår också vuxenutbildning och yrkeshögskola. Bildning och utbildning utanför det formella utbildningssystemet omfattas också. Exempel på det är folkhögskolor och utbildningsverksamhet hos studieförbunden.

Kvinnor och män, flickor och pojkar, studerar väldigt ofta på olika utbildningar. Få utbildningar har en jämn könsfördelning. Det finns flera förklaringar till den här könssegregeringen. Förklaringarna finns både på samhällsnivå, organisatorisk nivå och på individuell nivå. Den utbildning som flickor och pojkar väljer påverkar hur de senare väljer yrke. Ungas tidiga utbildningsval påverkar därför kvinnors och mäns framtida möjligheter till försörjning, självständighet och inflytande i samhället.

Könsskillnader i utbildningsval består

Trots att könssegregeringen inte längre upprätthålls av formella hinder I gymnasieskolan är könsfördelningen jämnare på de högskoleförberedande programmen än på yrkesprogrammen. En faktor som tillsammans med elevens kön ofta påverkar elevers val är föräldrarnas utbildningsnivå och yrkesbakgrund. Barn till föräldrar som är lågutbildade söker sig oftare till yrkesprogram. Yrkesprogrammen är ofta tydligt kvinnodominerade eller mansdominerade samt förknippade med ett kön, med exempel som vård och omsorg eller teknik och bygg.

Andra faktorer som påverkar ungas val av utbildning är könskodningen av yrken och ämnen, diskriminerande ämneskulturer och normer, studiemiljön, intressen och förmågor, socialt umgänge, faktorer på arbetsmarknaden, information och studie- och yrkesvägledning. Det är vanligt att många faktorer samverkar.

Sexuella trakasserier i skolan och på sociala medier

Flickor presterar som grupp bättre i skolan än pojkar. Samtidigt känner flickor oftare högre krav i skolan, är mer stressade och mår sämre psykiskt. Barn och unga utsätts, och riskerar att utsättas, för sexuella trakasserier i skolan och på sociala medier.

Det är viktigt att vuxna som möter barn och unga har kunskap om hur de kan bemöta unga som utsätts för sexuella trakasserier. Förskola, skola och elevhälsa har ett stort ansvar för att tidigt arbeta för jämställdhet och mot könsstereotypa normer. I skolans läroplan finns kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer. Det ska bidra till att göra elever medvetna om olika maktstrukturer i samhället. Det ska också bidra till att stärka deras förmåga att göra medvetna och självständiga val.

Ojämställda villkor inom akademin

Kvinnor är i majoritet bland studenter på högre utbildningar. Men kvinnor är fortsatt i minoritet på högre positioner på universiteten. I dag är bara tre av tio professorer kvinnor. Trakasserier på grund av kön är en vanlig form av utsatthet i akademin. Det är ett allvarligt hot mot individers hälsa, studiemiljö och arbetsmiljö. Det betyder sammantaget att kvinnors och mäns villkor och förutsättningar ser olika ut när det kommer till högre studier, karriär och möjligheter att forska.

En strategisk åtgärd för att motverka ojämställda villkor inom högskola och universitet är regeringsuppdraget JiHU, Jämställdhetsintegrering inom högskola och universitet. Uppdraget innebär att högskolor och universitet ska arbeta med jämställdhet på ett systematiskt sätt i alla verksamheter och på alla beslutsnivåer. Universiteten har också i uppdrag att bland annat arbeta med breddad rekrytering och jämställd forskningsfinansiering för att öka jämställdheten i akademin.

Coronapandemin och jämställd utbildning

Sedan utbrottet av covid-19 har länder hanterat smittspridningen på olika sätt där nedstängning av skolor universitet varit ett sätt att försöka begränsa spridningen. Globalt rapporteras att pandemin kan få allvarliga konsekvenser för jämställdheten. Många barn har gått miste om utbildning. Flickor riskerar att inte kunna återvända till skolan efter nedstängningarna.

I Sverige övergick gymnasieskolor, högskolor, universitet och vuxenutbildning till distansundervisning under perioder, men under 2021 återgick undervisningen successivt till att bedrivas på plats. För- och grundskolan har bedrivit närundervisning under hela perioden.

I Skolverkets slutredovisning av pandemins konsekvenser för skolväsendet konstaterar de att under 2021 och 2022 sjönk flickornas betyg i årskurs 9 mer än pojkarnas, vars betyg till och med ökade under 2021. Detta betyder att könsskillnaderna i betyg mellan flickor och pojkar har minskat under dessa år. För gymnasiet menar Skolverket är utvecklingen mer oklar. Det har dessutom rapporterats om att flickor i högre grad än pojkar upplevt en försämrad hälsa vid undervisning på distans.

Vilka utmaningar finns för en jämställd utbildning?

I dag har allt fler större kunskap om de strukturer och processer som formar villkoren för utbildning. Trots det ser Jämställdhetsmyndigheten att det fortfarande finns stora problem med ojämställdhet. När det gäller utbildningsområdet behövs arbete bland annat för att:

• motverka könsskillnader i utbildningsval och bryta könssegregationen på utbildningsområdet
• förbättra studieresultat och minska könsskillnader både i studieresultat och i övergången till högre studier
• förbättra elevers, inte minst flickors, psykiska hälsa
• förebygga och bekämpa sexuella trakasserier, och förbättra både elevers och anställdas studiemiljö och arbetsmiljö

En film om jämställd utbildning

Filmen är från 2021.

Vill du veta mer om jämställd utbildning?

• Så ska fler välja jobb i välfärden - Förslag för att motverka könsbundna studie- och yrkesval, Jämställdhetsmyndigheten 2023
  
  
• Jämställdhet i akademin, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2020)
  
  
• Fortsatt integrering av jämställdhet i akademin, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2021)
  
  
• System för uppföljning och analys av jämställdhetspolitiken, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2018)
  
  
• Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, främst delarna 2.2.2 samt 3.6 (2017)
  
  
• Sexuella trakasserier och skolan
  
  
• Fjärr- och distansundervisning på gymnasieskolor våren 2021, granskningsrapport från Skolinspektionen
  
  
• Val efter eget kön - en kunskapssammanställning om könsskillnader i utbildningsval, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2022)
  
  
• Uppföljningar av coronapandemins konsekvenser, rapporter från Skolverket
  
  
• Konsekvenser av fjärr- och distansundervisningen under covid-19-pandemin, rapport från Skolinspektionen (2021)