Delmål 3: Jämställd utbildning

Målet om en jämställd utbildning handlar om att kvinnor och män, eller flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.  

I målet ingår allt från förskola till vuxenutbildning och yrkeshögskola, universitet och högskola. Bildning och utbildning utanför det formella utbildningssystemet omfattas också, till exempel folkhögskolor och utbildningsverksamhet hos studieförbunden. I det jämställdhetspolitiska delmålet ingår också den personliga utvecklingen genom till exempel föreningslivet.

Varför är det viktigt att jämna ut betyg och vilka utbildningar människor väljer?

Skolan är en viktig plats för att lägga grunden till ett jämställt samhälle och motverka traditionella könsmönster. Utbildning har också stor betydelse för individers framtida inkomster, arbetsvillkor och position i samhället, och hänger även samman med hälsa och personlig utveckling. Könsmönster när det gäller skolresultat och psykisk hälsa hos skolelever är därför centrala aspekter i arbetet för en jämställd utbildning.   

Könssegregering vad gäller utbildning och arbete är ett prioriterat område för regeringen. Kvinnodominerade yrken och branscher erbjuder ofta sämre löner och arbetsvillkor jämfört med yrken och branscher där män är i majoritet. Könsbundna utbildningsval hänger samman med begränsande könsnormer som grundläggs tidigt i livet tillsammans med en människas identitet och självbild. Det kan i förlängningen påverka kompetensförsörjningen negativt genom att begränsa tillgången till arbetskraft inom vissa sektorer.

Kön påverkar val av utbildning

Flickor och pojkar, kvinnor och män, studerar ofta på olika utbildningar. Könssegregeringen finns i stora delar av utbildningssystemet och tar sig olika uttryck. Den är ofta tydlig mellan utbildningar, men kan också visa sig inom utbildningar genom att kvinnor och män väljer olika inriktningar.  

Det finns flera förklaringar till könssegregeringen på både på samhällelig, organisatorisk och individuell nivå. Utbildningsval har betydelse för kvinnors och mäns framtida arbetsvillkor, inkomster och karriärmöjligheter. Därmed påverkar de också möjligheterna till försörjning, självständighet och inflytande i samhället. 

Könsfördelningen är jämnare på de högskoleförberedande programmen än på yrkesprogrammen. Under senare år har andelen kvinnor som söker sig till traditionellt mansdominerande utbildningar ökat, som till exempel naturvetenskap och matematik. Män har däremot inte i motsvarande utsträckning sökt sig till kvinnodominerade utbildningar. 

Elevers utbildningsval påverkas även av socioekonomiska faktorer, som föräldrarnas utbildningsnivå och yrkesbakgrund. Elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning väljer i större utsträckning högskoleförberedande program, medan elever med föräldrar med lägre utbildningsnivå oftare väljer yrkesprogram. Yrkesprogrammen är ofta tydligt könsuppdelade. Till exempel är flickor i majoritet på Vård- och omsorgsprogrammet,  pojkar är i majoritet på Teknikprogrammet och Bygg- och anläggningsprogrammet.  

Andra faktorer som påverkar ungas val av utbildning är könskodningen av yrken och ämnen, diskriminerande ämneskulturer och normer, studiemiljön, intressen och förmågor, socialt umgänge, arbetsmarknaden samt tillgång till information och studie- och yrkesvägledning.  

Flickor har bättre betyg men sämre hälsa

Flickor har i många år haft bättre betyg än pojkar i grundskolan, men skillnaderna på gruppnivå har minskat. Det beror främst på att pojkar med med utländsk bakgrund har ökat sina meritvärden samtidigt som flickor med svensk bakgrund har minskat sina. 

Minskningen i flickors meritvärde kan ha ett visst samband med att skolstressen har ökat bland elever i Sverige under de senaste decennierna. Ungefär hälften av alla flickor uppger att de ofta känner sig stressade över läxor eller prov. Bland pojkar är det ungefär en fjärdedel som upplever motsvarande stress.  

Flickor uppger också att de trivs sämre i skolan  och rapporterar fler hälsobesvär än pojkar, såsom nedstämdhet, sömnsvårigheter, huvudvärk och magont. Det kan vara en effekt av skolrelaterad stress och prestationskrav.  

Otrygghet, kränkningar och sexuella trakasserier är ett problem i skolan

Utsatthet och otrygghet i skolan påverkar elevernas mående och prestation. Flickor känner mindre trygghet i skolan än vad pojkar gör och utsätts i större utsträckning för sexuella trakasserier, mobbning och diskriminering utifrån kön. Elever med annan könsidentitet känner sig mindre trygga än vad både flickor och pojkar gör.

Acceptansen för olika sexuella läggningar och könsöverskridande identitet är också lägre jämfört med andra diskrimineringsgrunder bland elever i grund- och gymnasieskolan. Pojkars utsatthet kan handla om att ingå i en gemenskap där verbala och fysiska kränkningar och en hård jargong är vanlig för att skapa hierarkier och sociala band mellan pojkarna.

Förskola, skola och elevhälsa har ett stort ansvar för att tidigt arbeta för jämställdhet och mot könsstereotypa normer. Skolan är också ungas främsta källa till information om sexualitet och relationer. Samtidigt förekommer kränkningar och sexuella trakasserier på alla utbildningsnivåer och inte sällan finns brister i skolornas hantering av händelserna.

Långt kvar till jämställdhet i den högre utbildningen

Kvinnor och män har olika villkor inom högre utbildning och forskning. Kvinnor har generellt högre utbildningsnivå än män och utgör drygt 60 procent av studenterna vid universitet och högskolor. Samtidigt är utbildningsvalen fortfarande tydligt könsbundna. Fler kvinnor har dock börjat söka sig till utbildningar som traditionellt har dominerats av män. Motsvarande förändring syns inte i samma utsträckning inom traditionellt kvinnodominerade utbildningar. 

Karriärvägarna inom akademin är ojämställda. Kvinnor förfördelas när det gäller tilldelning av forskningsmedel och män dominerar fortfarande på de högsta positionerna vid universitet och högskolor. Endast omkring tre av tio professorer är kvinnor. 

Genusbaserad utsatthet är också ett omfattande problem inom högre utbildning och forskning. Trakasserier och sexuella trakasserier på grund av kön är allvarliga hot mot hälsa, studiemiljö och arbetsmiljö. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män. Det får konsekvenser i form av avhopp från studier och arbete samt sjukskrivningar. 

Arbetet för jämställdhet inom högre utbildning har pågått under lång tid och omfattar flera olika insatser. En viktig strategisk satsning har varit regeringsuppdraget jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet (JiHU) som lärosätena avslutades 2025. Universiteten och högskolorna har nått resultat i sitt arbete. Jämställdhet har i högre grad integrerats i ordinarie styrning och verksamhet, och arbetet har blivit tydligare kopplat till lärosätenas kärnverksamhet och till konkreta ojämställdhetsproblem. 

Normer kring kön hindrar flickor och hbtqi-personer från att delta i föreningslivet

Delmålet om jämställd utbildning inkluderar även personlig utveckling genom till exempel föreningslivet. Även här finns skillnader mellan flickor och pojkar. 2024 stod pojkar för 60 procent av alla deltagandet i föreningsidrotten. I landets mest populära sport, fotboll, är skillnaden ännu större, 71 procent. 
 
Det finns flera tänkbara orsaker till detta. Den kultur och de normer kring kön som skapas inom vissa idrotter kan vara ett hinder för ungas deltagande. Det är vanligare för flickor och hbtqi-personer att inte känna sig välkomna till fritidsaktiviteter. I områden med socioekonomiska utmaningar är idrottandet lägre, inte minst bland flickor. Skolrelaterad stress är också en orsak till att unga, särskilt flickor, inte hinner med att idrotta. 

Vilka utmaningar finns för en jämställd utbildning?

Att verka för en jämställd utbildning är idag väl integrerat i skolans ordinarie uppdrag. Samtidigt går utvecklingen långsamt. För att uppnå målet om en jämställd utbildning behövs insatser för att:

• motverka könsskillnader i utbildningsval och bryta könssegregeringen på utbildningsområdet
• minska könsskillnader både i studieresultat och i övergång till högre studier
• förbättra elevers, och inte minst flickors, psykiska hälsa
• verka för en trygg studiemiljö fri från kränkningar och sexuella trakasserier.
• stärka och utveckla undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer
• fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet med fokus på de strukturer som formar makt, resurser och villkor.

En film om jämställd utbildning

Filmen är publicerad 2021 och ingår i vår webbutbildning om jämställdhetsintegrering.

Vill du veta mer om jämställd utbildning?

Ta del av våra och andra myndigheters rapporter som handlar om målet jämställd utbildning.

• Resultatrapporten 2026: Ojämn styrning ger ojämna resultat
• Myndighetssamverkan för framtidens välfärd (2026)
• Nedslag och uppslag (2026)
• Tydlig riktning och långsiktighet för större genomslag (2026)
• Könsskillnader i skolresultat, Skolverket (2025)
• Ogiltig frånvaro för jämställdheten i skolan (2023)
• Rapporten Så ska fler välja jobb i välfärden - Förslag för att motverka könsbundna studie- och yrkesval (2023)
• Val efter eget kön - en kunskapssammanställning om könsskillnader i utbildningsval (2022)