Skyddade personuppgifter

Att leva med skyddade personuppgifter kan få omfattande konsekvenser på livets alla områden och påverkar bland annat gällande ekonomi, hälsa, boende, arbete och fritid. Stöd behövs på kort och lång sikt. Bristande och ojämn kunskapsnivå hos yrkesverksamma kan leda till att våldsutsatta kvinnor och barn inte alltid får det skydd och stöd som de har rätt till. Det finns också en risk att personuppgifterna röjs och att kvinnor och barn hittas.

Kvinna med två barn: ett äldre barn och en bebis i sele, kommer till en kvinnojour och tas emot av en personal.

I Sverige lever cirka 14 000 kvinnor och 10 000 män med sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring. Statistik saknas om hur många av dessa som har skyddade personuppgifter på grund av våld från en tidigare partner.

För personer med skyddade personuppgifter kan vardagliga situationer vara svåra att hantera och innebära säkerhetsrisker. Att inte kunna uppge sina personuppgifter gör det svårt och ibland omöjligt att få tillgång till samhällets service. Konsekvenserna av att få sin post eftersänd kan till exempel innebära att inte få tillgång till hälso- och sjukvård då kallelser uteblir.

Det ekonomiska våldet är omfattande och fortsätter även efter uppbrottet från våldsutövaren och efter att skyddade personuppgifter beviljats. Förutom att hela livssituationen försvåras, är det dyrt att leva med skyddade personuppgifter. Flera av kvinnorna kan inte arbeta heltid på grund av fysiska och psykiska skador som orsakats av våldsutövaren. Det är också kostsamt att vid flera tillfällen tvingas flytta. Bristen på stadigvarande boende till kvinnor som lever med skyddade personuppgifter är ett allvarligt problem.

Barns situation

Flera barn berättar att våldet mot mamman har gjort dem rädda och att rädslan är något de lever med varje dag. Barnen förstår att de måste undvika situationer där det finns risk att deras skyddade personuppgifter röjs. Det innebär både otrygghet och begränsningar i deras liv. Att delta i fritidsaktiviteter eller ha vänner är därför problematiskt. Några av barnen beskriver att det känns som om de ljuger för sina vänner eftersom de inte kan berätta sitt verkliga namn eller var de bor.

Att behöva flytta på grund av hot eller för att personuppgifter blivit röjda innebär bland annat att bryta upp kamratrelationer. Barnen saknar sina kamrater som de fått lämna bakom sig. De flesta har också fått bryta med släktingar. Många barn beskriver en känsla av ensamhet.

På grund av domstolsbeslut är många barn tvungna att träffa sina pappor, trots att de uppgett att de inte vill det. Umgänge innebär en stor säkerhetsrisk för både barnet och kvinnan som lever med skyddade personuppgifter. Barn som inte vill träffa en våldsutövande pappa behöver vägas in i domstolsbeslut.

Lagstiftning

Skyddade personuppgifter är ett samlingsbegrepp för åtgärder som kan användas för att skydda personer som riskerar att utsättas för hot, våld eller förföljelse.

Det finns tre olika nivåer på skyddet:

Sekretessmarkering

Sekretessmarkering är den lägre graden av skyddade personuppgifter. En ansökan om sekretessmarkering görs hos Skatteverket som kan registrera detta om det finns risk att en enskild utsätts för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier.

Sekretessmarkering ska göra det svårare för andra att ta del av en persons personuppgifter. Markeringen fungerar som en varningssignal för myndigheter som behöver göra en särskild sekretessprövning innan uppgifter lämnas ut.

För uppgifter av visst slag gäller en generell sekretessbestämmelse för förföljda personer. Uppgifter om en persons bostadsadress, telefonnummer, e-postadress, eller annan jämförbar uppgift får inte lämnas ut om det av särskild anledning kan antas leda till att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot eller våld om uppgiften röjs.

Skyddad folkbokföring

Skyddad folkbokföring ska beviljas den som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier. En ansökan om skyddad folkbokföring görs till Skatteverket. En person med skyddad folkbokföring kan bli folkbokförd i en kommun även om personen flyttat därifrån, eller i en helt annan kommun.

Den nya adressen registreras inte i folkbokföringen och kan därför inte spridas till andra myndigheter. Post som skickas till en person med skyddad folkbokföring går via Skatteverkets förmedlingstjänst. Uppgifter om att en person har skyddad folkbokföring skickar Skatteverket till andra myndigheter så att detta framgår vid deras hantering av ärenden. Skyddad folkbokföring ska som regel medges för obestämd tid om det inte finns särskilda omständigheter som talar för att skyddsbehovet endast kan förväntas bestå under viss tid. Om skyddet begränsas bör det normalt inte ges för kortare tid än fem år.
Läs mer om skyddad folkbokföring på Skatteverkets webbplats

Fingerade personuppgifter

Fingerade personuppgifter är det starkaste skyddet för personuppgifter och används endast i undantagsfall när alla andra åtgärder inte räcker till. Det innebär att en person får nya identitetsuppgifter såsom namn och personnummer, och att den gamla identiteten tas bort ur folkbokföringsregistret.

Ansökan om fingerade personuppgifter prövas av Polismyndigheten, och ska som regel medges för obestämd tid. En person som har medgivits fingerade personuppgifter får göra ansökan även för ett barn om personen är vårdnadshavare och om det syftar till att skydda barnet från den andra vårdnadshavaren.
Läs mer på Polismyndighetens webbplats



Så arbetar Jämställdhetsmyndigheten

Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser om våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter, med fokus på kvinnor och barn. Vi ska öka kännedomen om gällande lagstiftning samt belysa livssituationen för våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter.

Rapport om skyddade personuppgifter

Den 31 mars lämnade vi in delrapporten Skyddade personuppgifter - oskyddade personer till regeringen. På uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten har Kerstin Weigl, journalist och författare, och Petra Erlander, grundare av nätverket Gömda kvinnor, genomfört intervjuer med 86 kvinnor och 15 barn som lever med skyddade personuppgifter. 
Läs eller ladda ner rapporten Skyddade personuppgifter - oskyddade personer och intervjustudien 86 gömda kvinnor och deras 128 barn.

Heldagskonferens 3 juni

Den tredje juni anordnar vi en konferens som bland annat kommer att belysa livssituationen för våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter.
Program 3 juni och länk till anmälan.


Information och stödmaterial om skyddade personuppgifter

Här hittar du stödmaterial och information till myndigheter och organisationer som jobbar med skyddade personuppgifter.

Mäns våld mot kvinnor

Publiceringsdatum: 29 mars 2022

Senast uppdaterad: 2 maj 2022