Skyddade personuppgifter
Att leva med skyddade personuppgifter kan få omfattande konsekvenser på livets alla områden och påverkar bland annat ekonomi, hälsa, boende, arbete och fritid. Här beskriver vi situationen för kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter, relevant lagstiftning och vilket stöd som finns att få från myndigheter och andra aktörer.
I Sverige lever cirka 15 000 kvinnor och 10 000 män med sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring. I en enkätundersökning till vuxna personer med skyddade personuppgifter som Skatteverket genomförde 2022 uppgav drygt 40 procent att de hade skyddsskäl på grund av hot och våld i nära relation och knappt en tiondel på grund av hedersrelaterat hot och våld.
För personer med skyddade personuppgifter kan vardagliga situationer vara svåra att hantera och innebära säkerhetsrisker. Att inte kunna uppge sina personuppgifter gör det svårt, ibland omöjligt, att få tillgång till samhällets service. Konsekvenserna av att få sin post eftersänd kan till exempel innebära att inte få tillgång till hälso- och sjukvård då kallelser uteblir eller försenas.
Det ekonomiska våldet är omfattande och fortsätter även efter uppbrottet från våldsutövaren/-na och efter att skyddade personuppgifter beviljats. Förutom att hela livssituationen försvåras, är det dyrt att leva med skyddade personuppgifter. Flera av kvinnorna kan inte arbeta heltid på grund av fysiska och psykiska skador som orsakats av våldsutövaren/-na. Det är också kostsamt att vid flera tillfällen tvingas flytta. Bristen på stadigvarande boende till kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter är ett allvarligt problem.
Myndigheters och andra aktörers information och stöd behöver även anpassas utifrån förutsättningar och behov hos särskilt utsatta grupper, exempelvis barn, unga och vuxna utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, personer med funktionsnedsättning och hbtqi-personer.
Stöd behövs på kort och lång sikt. Bristande och ojämn kunskapsnivå hos yrkesverksamma kan leda till att våldsutsatta kvinnor och barn inte alltid får det skydd och stöd som de har rätt till. Det finns också en risk att personuppgifterna röjs och att kvinnor och barn hittas.
Möter du personer som lever med skyddade personuppgifter?
Barns situation
Våldsutsatthet och att leva med skyddade personuppgifter får omfattande konsekvenser för barn. De kan känna ett stort ansvar att upprätthålla skyddet och vara rädda för att till exempel mamma och syskon annars ska råka illa ut. Barnen förstår att de måste undvika situationer där det finns risk att deras skyddade personuppgifter röjs. Det innebär både otrygghet och begränsningar i deras liv. Att delta i fritidsaktiviteter eller ha vänner kan vara svårt. Några av barnen beskriver att det känns som att de ljuger för sina vänner, eftersom de inte kan berätta sitt verkliga namn eller var de bor.
Att behöva flytta på grund av hot eller för att personuppgifter blivit röjda innebär bland annat att bryta upp kamratrelationer. Barnen saknar sina kamrater som de fått lämna bakom sig. De flesta har också fått bryta med släktingar, andra med hela sin familj. Många barn beskriver en känsla av ensamhet.
På grund av domstolsbeslut är många barn tvungna att träffa sina pappor, trots att de uppgett att de inte vill det. Umgänge innebär en stor säkerhetsrisk för både barnet och kvinnan som lever med skyddade personuppgifter. Om ett barn inte vill träffa sin våldsutövande pappa behöver det vägas in i domstolsbeslutet.
Information och stöd till dig som lever med skyddade personuppgifter
Tre former av skydd
Skyddade personuppgifter är ett samlingsbegrepp för åtgärder som kan användas för att skydda personer som riskerar att utsättas för hot, våld eller förföljelse.
Det finns tre olika nivåer på skyddet:
Sekretessmarkering
Sekretessmarkering är den lägre graden av skyddade personuppgifter. En ansökan om sekretessmarkering görs hos Skatteverket som kan registrera detta om det finns risk att en enskild utsätts för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier. En ansökan om sekretessmarkering för barn behöver inte göras av vårdnadshavare utan även exempelvis socialtjänst eller polis kan göra en sådan ansökan.
Sekretessmarkering ska göra det svårare för andra att ta del av en persons personuppgifter. Markeringen fungerar som en varningssignal för myndigheter som behöver göra en särskild sekretessprövning innan uppgifter lämnas ut.
För uppgifter av visst slag gäller en generell sekretessbestämmelse för förföljda personer. Uppgifter om en persons bostadsadress, telefonnummer, e-postadress, eller annan jämförbar uppgift får inte lämnas ut om det av särskild anledning kan antas leda till att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot eller våld om uppgiften röjs.
Skyddad folkbokföring
Skyddad folkbokföring ska beviljas den som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier. En ansökan om skyddad folkbokföring görs till Skatteverket. En person med skyddad folkbokföring kan bli folkbokförd i en kommun även om personen flyttat därifrån, eller i en helt annan kommun. Om ett barn vårdas med stöd av LVU och behöver skyddas mot en av eller båda vårdnadshavarna kan socialnämnden ansöka om att barnet ska få skyddad folkbokföring.
Den nya adressen registreras inte i folkbokföringen och kan därför inte spridas till andra myndigheter. Post som skickas till en person med skyddad folkbokföring går via Skatteverkets förmedlingstjänst. Uppgifter om att en person har skyddad folkbokföring skickar Skatteverket till andra myndigheter så att detta framgår vid deras hantering av ärenden. Skyddad folkbokföring ska som regel medges för obestämd tid om det inte finns särskilda omständigheter som talar för att skyddsbehovet endast kan förväntas bestå under viss tid. Om skyddet begränsas bör det normalt inte ges för kortare tid än fem år.
Läs mer om skyddad folkbokföring på Skatteverkets webbplats
Fingerade personuppgifter
Fingerade personuppgifter är det starkaste skyddet för personuppgifter och används endast i undantagsfall när alla andra åtgärder inte räcker till. Det innebär att en person får nya identitetsuppgifter såsom namn och personnummer, och att den gamla identiteten tas bort ur folkbokföringsregistret.
Ansökan om fingerade personuppgifter prövas av Polismyndigheten, och ska som regel medges för obestämd tid. En person som har medgivits fingerade personuppgifter får göra ansökan även för ett barn om personen är vårdnadshavare och om det syftar till att skydda barnet från den andra vårdnadshavaren.
Läs mer om fingerade personuppgifter på Polismyndighetens webbplats
Jämställdhetsmyndighetens arbete och material om skyddade personuppgifter
Här kan du läsa mer om hur vi arbetar med skyddade personuppgifter.
Publiceringsdatum: 29 mars 2022
Senast uppdaterad: 15 juni 2023