Skyddade personuppgifter

Att leva med skyddade personuppgifter kan få omfattande konsekvenser på livets alla områden och påverkar bland annat ekonomi, hälsa, boende, arbete och fritid. Här beskriver vi situationen för kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter, relevant lagstiftning och vilket stöd som finns att få från myndigheter och andra aktörer.

Kvinna med två barn: ett äldre barn och en bebis i sele, kommer till en kvinnojour och tas emot av en personal.

I Sverige lever cirka 14 000 kvinnor och 10 000 män med sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring. Statistik saknas om hur många av dessa som har skyddade personuppgifter på grund av våld från en tidigare partner eller andra familjemedlemmar.

För personer med skyddade personuppgifter kan vardagliga situationer vara svåra att hantera och innebära säkerhetsrisker. Att inte kunna uppge sina personuppgifter gör det svårt, ibland omöjligt, att få tillgång till samhällets service. Konsekvenserna av att få sin post eftersänd kan till exempel innebära att inte få tillgång till hälso- och sjukvård då kallelser uteblir eller försenas.

Det ekonomiska våldet är omfattande och fortsätter även efter uppbrottet från våldsutövaren/-na och efter att skyddade personuppgifter beviljats. Förutom att hela livssituationen försvåras, är det dyrt att leva med skyddade personuppgifter. Flera av kvinnorna kan inte arbeta heltid på grund av fysiska och psykiska skador som orsakats av våldsutövaren/-na. Det är också kostsamt att vid flera tillfällen tvingas flytta. Bristen på stadigvarande boende till kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter är ett allvarligt problem.

Stöd behövs på kort och lång sikt. Bristande och ojämn kunskapsnivå hos yrkesverksamma kan leda till att våldsutsatta kvinnor och barn inte alltid får det skydd och stöd som de har rätt till. Det finns också en risk att personuppgifterna röjs och att kvinnor och barn hittas.

Barns situation

Flera barn berättar att våldet mot mamman har gjort dem rädda och att rädslan är något de lever med varje dag. Barnen förstår att de måste undvika situationer där det finns risk att deras skyddade personuppgifter röjs. Det innebär både otrygghet och begränsningar i deras liv. Att delta i fritidsaktiviteter eller ha vänner är därför problematiskt. Några av barnen beskriver att det känns som att de ljuger för sina vänner, eftersom de inte kan berätta sitt verkliga namn eller var de bor.

Att behöva flytta på grund av hot eller för att personuppgifter blivit röjda innebär bland annat att bryta upp kamratrelationer. Barnen saknar sina kamrater som de fått lämna bakom sig. De flesta har också fått bryta med släktingar. Många barn beskriver en känsla av ensamhet.

På grund av domstolsbeslut är många barn tvungna att träffa sina pappor, trots att de uppgett att de inte vill det. Umgänge innebär en stor säkerhetsrisk för både barnet och kvinnan som lever med skyddade personuppgifter. Om ett barn inte vill träffa sin våldsutövande pappa behöver det vägas in i domstolsbeslutet.

 

Lagstiftning

Skyddade personuppgifter är ett samlingsbegrepp för åtgärder som kan användas för att skydda personer som riskerar att utsättas för hot, våld eller förföljelse.

Det finns tre olika nivåer på skyddet:

Sekretessmarkering

Sekretessmarkering är den lägre graden av skyddade personuppgifter. En ansökan om sekretessmarkering görs hos Skatteverket som kan registrera detta om det finns risk att en enskild utsätts för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier.

Sekretessmarkering ska göra det svårare för andra att ta del av en persons personuppgifter. Markeringen fungerar som en varningssignal för myndigheter som behöver göra en särskild sekretessprövning innan uppgifter lämnas ut.

För uppgifter av visst slag gäller en generell sekretessbestämmelse för förföljda personer. Uppgifter om en persons bostadsadress, telefonnummer, e-postadress, eller annan jämförbar uppgift får inte lämnas ut om det av särskild anledning kan antas leda till att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot eller våld om uppgiften röjs.

Skyddad folkbokföring

Skyddad folkbokföring ska beviljas den som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier. En ansökan om skyddad folkbokföring görs till Skatteverket. En person med skyddad folkbokföring kan bli folkbokförd i en kommun även om personen flyttat därifrån, eller i en helt annan kommun.

Den nya adressen registreras inte i folkbokföringen och kan därför inte spridas till andra myndigheter. Post som skickas till en person med skyddad folkbokföring går via Skatteverkets förmedlingstjänst. Uppgifter om att en person har skyddad folkbokföring skickar Skatteverket till andra myndigheter så att detta framgår vid deras hantering av ärenden. Skyddad folkbokföring ska som regel medges för obestämd tid om det inte finns särskilda omständigheter som talar för att skyddsbehovet endast kan förväntas bestå under viss tid. Om skyddet begränsas bör det normalt inte ges för kortare tid än fem år.
Läs mer om skyddad folkbokföring på Skatteverkets webbplats

Fingerade personuppgifter

Fingerade personuppgifter är det starkaste skyddet för personuppgifter och används endast i undantagsfall när alla andra åtgärder inte räcker till. Det innebär att en person får nya identitetsuppgifter såsom namn och personnummer, och att den gamla identiteten tas bort ur folkbokföringsregistret.

Ansökan om fingerade personuppgifter prövas av Polismyndigheten, och ska som regel medges för obestämd tid. En person som har medgivits fingerade personuppgifter får göra ansökan även för ett barn om personen är vårdnadshavare och om det syftar till att skydda barnet från den andra vårdnadshavaren.
Läs mer på Polismyndighetens webbplats



Så arbetar Jämställdhetsmyndigheten

Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser om våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter, med fokus på kvinnor och barn. Vi ska öka kännedomen om gällande lagstiftning samt belysa livssituationen för våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter.

Rapport om skyddade personuppgifter

Den 31 mars lämnade vi delrapporten Skyddade personuppgifter - oskyddade personer till regeringen. På uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten har Kerstin Weigl, journalist och författare, och Petra Erlander, grundare av nätverket Gömda kvinnor, genomfört intervjuer med 86 kvinnor och 15 barn som lever med skyddade personuppgifter. 
Läs eller ladda ner rapporten Skyddade personuppgifter - oskyddade personer och intervjustudien 86 gömda kvinnor och deras 128 barn.

Konferensen Skyddade personuppgifter - oskyddade personer

Den 3 juni anordnade vi en konferens som bland annat belyste livssituationen för våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter. Representanter från flera myndigheter och civilsamhällesorganisationer medverkade bland annat, samt journalisten Kerstin Weigl och Petra Erlander, grundare av nätverket Gömda kvinnor. 

Du kan se konferensen i sin helhet nedan.

Nyhetsartikeln Konferens om skyddade personuppgifter.

Se konferensen Skyddade personuppgifter - oskyddade personer i sin helhet via Youtube:

 

 

Det går också att se konferensen på Vimeo.

Det går också att se urklipp med Kerstin Weigl (journalist) och Petra Erlander (grundare av nätverket Gömda kvinnor) om intervjustudien 86 gömda kvinnor och deras 128 barn och hur det är att leva med skyddade personuppgifter. 
Se klippet med Kerstin Weigl och Petra Erlander.

Även Maria Eriksson, professor i socialt arbete, deltog och pratade om barns situation när de lever med skyddade personuppgifter, barns rättigheter samt myndigheters ansvar.
Se klippet med Maria Eriksson.

 

Information och stöd

Uppgifter om alla som bor i Sverige finns i folkbokföringsregistret. Personer som är utsatta för hot kan i vissa fall få skyddade personuppgifter, som innebär att deras namn och adress skyddas från att bli offentliga.

Flera myndigheter och organisationer jobbar med frågor som rör skyddade personuppgifter, liksom annat stöd och skydd kopplat till detta. Här hittar du stödmaterial och information i ämnet.

Till yrkesverksamma som möter personer med skyddade personuppgifter

För dig som i din yrkesroll möter eller kan komma att möta barn och vuxna som lever med skyddade personuppgifter, är det viktigt att känna till hur du ska agera för att upprätthålla skyddet och inte äventyra den utsatta personens säkerhet.

Du som yrkesverksam behöver kunskap dels om vad skyddade personuppgifter innebär, dels om vad du kan och ska göra inom ramen för din verksamhet när du kommer i kontakt med barn och vuxna som har skyddade personuppgifter.

  • Skatteverket
    Skatteverket är den myndighet som hanterar de vanligaste formerna av skyddade personuppgifter, nämligen sekretessmarkering och skyddade personuppgifter. Här finns vägledning för hantering av skyddade personuppgifter: Folkbokföring – sekretessmarkerade personuppgifter.

    För fördjupad information om de olika formerna av skyddade personuppgifter, se Skatteverkets rättsliga vägledning.

    Om du ska skicka post till en person som har skyddade personuppgifter finns hjälp kring hur du går till väga: Skicka post till någon med skyddade personuppgifter – Skatteverkets förmedlingsuppdrag.

  • Polisen
    Den tredje, och mindre vanliga, formen av skyddade personuppgifter är fingerade personuppgifter. Det är Polisen som hanterar frågor rörande detta.
    Skyddade personuppgifter

  • Socialstyrelsen
    På Socialstyrelsens webbplats finns information för yrkesverksamma inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården (inklusive tandvården) om skyddade personuppgifter.
    Skyddade personuppgifter och dokumentation. För hälso- och sjukvården och socialtjänsten

    Socialstyrelsen har dessutom länkar till aktuell lagstiftning. Det framgår av folkbokföringslagen att det sedan 1 januari 2019 finns en möjlighet för socialnämnden att i vissa situationer ansöka om skyddad folkbokföring för barn. Det kan gälla när barn vårdas med stöd av lagen (1990:52) med vissa bestämmelser om vård av unga (LVU) på grund av missförhållanden i hemmet.

    Socialstyrelsen har tagit fram en handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer som inkluderar information om skyddade personuppgifter. 

    Mer information om hantering av skyddade personuppgifter inom hälso- och sjukvården: Skyddade personuppgifter | Vårdgivarguiden

  • Skolverket
    Skolverket har tagit fram information om skolans arbete med barn och elever som lever med skyddade personuppgifter. Informationen vänder sig till huvudmän och andra som möter barn och målsmän som har skyddade personuppgifter. Här förmedlas praktiska handfasta råd i vardagen till skolpersonal och till skolledare. 

    Skolverket har även ett stödmaterial om skolans ansvar för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, med viss information om elever med skyddade personuppgifter: Hedersrelaterat våld och förtryck – Skolans ansvar och möjligheter

  • Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck
    Nationella kompetensteamet vid Länsstyrelsen Östergötland har tagit fram handlingsplaner och stödmaterial om skyddade personuppgifter, som riktar sig till yrkesverksamma inom förskola, grundskola respektive gymnasium och vuxenutbildning inklusive SFI.

    I Man vill ju finnas - En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter kan du läsa om ungas erfarenheter av att leva med skyddade personuppgifter.

  • Barnafrid
    För dig som arbetar vid ett barnahus har det nationella kunskapscentret Barnafrid, vid Linköpings universitet, tagit fram en handbok om hur du ska agera vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck: En fråga om heder

    Handboken innehåller information om skyddade personuppgifter, liksom allmän kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck (inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning) samt yrkesspecifika delar.

  • Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)
    NCK vid Uppsala universitet samlar kunskap inom områdena mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer: Kunskapsbanken. Sök på skyddade personuppgifter för mer information i ämnet. 

    På NCK:s webb kan du också läsa mer om hanteringen av skyddade personuppgifter inom hälso- och sjukvården: Intervju skyddade personuppgifter

  • Allmänna barnhuset
    Stiftelsen Allmänna barnhuset har samlat tips på läsning om, framför allt, barn och unga som lever med skyddade personuppgifter: Barn och ungdomar som lever med skyddade personuppgifter.

  • Brottsofferjouren
    Brottsofferjouren har gett ut ett nummer av sin tidning, på temat skyddade personuppgifter: Tidningen Brottsoffer

  • Barnombudsmannen (BO)
    BO har i rapporten Oskyddad från 2011 samlat berättelser från barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Rapporten ger en bild av de svårigheter som de möter och hur du som yrkesverksam kan underlätta för dem.

Information och stödmaterial om skyddade personuppgifter

Om du är utsatt för hot och våld från en eller flera personer har du rätt att få olika typer av skydd och stöd. En sådan skyddsåtgärd kan vara att skydda dina personuppgifter.

Det finns tre typer av skyddade personuppgifter: skyddad folkbokföring (tidigare kvarskrivning), sekretessmarkering och fingerade personuppgifter. Skatteverket tar emot ansökningar om skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering, medan Polisen hanterar ansökningar om fingerade personuppgifter.

  • Skatteverket
    Hos Skatteverket hittar du samlad information om skyddade personuppgifter, vad som krävs för att få det och hur du gör för att ansöka: Samlad information om skyddade personuppgifter.

  • Polisen
    Även hos Polisen hittar du information om skyddade personuppgifter, inklusive hur ansökan om att få fingerade personuppgifter går till: Skyddade personuppgifter.

    Ytterligare skydd som i vissa fall kan bli aktuellt är ett kontaktförbud mot en person som utsätter dig för hot och våld. Kontaktförbud ansöker du om hos Polisen: Kontaktförbud

    Du kan kontakta Polisen om du eller någon i din närhet är utsatt för hot eller våld: Brott i nära relation. Det gäller även vid utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck: Hedersrelaterade brott.

    Polisen kan också hjälpa dig om du behöver begära utdrag ur belastningsregistret, till exempel vid ansökan om vissa typer av jobb. Här kan du läsa mer om hur du som har skyddade personuppgifter gör i en sådan situation: Skyddade personuppgifter.

  • Brottsoffermyndigheten
    Brottsoffermyndigheten arbetar för att främja brottsoffers rättigheter. På myndighetens webbplats kan du bland annat få information om din rätt till skydd när du är utsatt för hot och våld: Skydd för din person.

  • Försäkringskassan
    Försäkringskassan arbetar med att besluta om och betala ut exempelvis föräldrapenning, bostadsbidrag och sjukpenning. Här hittar du mer information om hur personer med skyddade personuppgifter ska göra i kontakt med myndigheten: Om du eller ditt barn har skyddade personuppgifter.

  • Kronofogden
    Om du har kontakt med Kronofogden och har skyddade personuppgifter finns viktig information att känna till: Om du har skyddade personuppgifter.

  • Valmyndigheten
    Valmyndigheten ansvarar för frågor om riksdags-, region- och kommunalval samt landsomfattande folkomröstningar. Du som har skyddade personuppgifter och behöver beställa ett nytt röstkort, till exempel till en annan adress, kan få mer information här: Beställ röstkort. Ytterligare information: Hur fungerar det för folk som har skyddade personuppgifter?

 

Information till barn

Alla barn har rätt att känna sig trygga. Om du eller någon i din närhet är utsatt för hot och våld finns det många som kan och ska hjälpa till med stöd och skydd. Ett sätt att skydda dig från den person eller de personer som gör dig illa kan vara skyddade personuppgifter. Det och mycket mer kan du få information om här.

  • Brottsoffermyndigheten
    Brottsoffermyndigheten jobbar med att lyfta fram rätten till olika typer av stöd och skydd för den som är eller har varit utsatt för brott. På sin webbplats har de samlat information för dig som är under 18 år: För dig under 18 år.

    Här kan du bland annat få information om brott, rättigheter och var det finns stöd och hjälp att få. Du kan också få veta mer om vad som händer vid anmälan om brott och om det blir rättegång: Start (jagvillveta.se).

  • UMO
    UMO är en webbplats för unga mellan 13 och 25 år, där du bland annat kan läsa om vad skyddade personuppgifter är, hur du ansöker och hur det kan vara att leva med skyddade personuppgifter: Skyddade personuppgifter och skyddad identitet

  • Polisen
    Till Polisen kan du vända dig om du eller någon annan har blivit utsatt för våld, övergrepp eller andra kränkningar: Brott mot barn och unga.

  • Barnombudsmannen (BO)
    BO har i uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen. År 2011 släppte de rapporten Oskyddad. I den finns berättelser från barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

  • Övriga tips
    För dig som lever med skyddade personuppgifter finns också en handbok som togs fram 2014 och som kan ge dig tips och råd: Man vill ju finnas - En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

 

 

Mäns våld mot kvinnor

Publiceringsdatum: 29 mars 2022

Senast uppdaterad: 26 september 2022