Elever med psykisk ohälsa och behov av särskilt stöd mer drabbade av pandemin

– Det är fortfarande för tidigt att säga vilka effekter pandemin fått för kvaliteten på utbildningen. Men det vi sett nu är att betygen för vårterminen inte förändrats i negativ riktning, säger Jakob Lindahl, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten och hänvisar till Skolverkets preliminära betygsstatistik för vårterminen 2020.

Det gäller även på gymnasieskolan där den preliminära statistiken visar att andelen elever som börjar nationella program och tar examen inom tre år ökade under vårterminen 2020, både för flickor och pojkar. Skolverkets statistik för våren 2020 visar även att frånvaron i gymnasieskolan, som då övergick till distansundervisning, var lägre än normalt.

Pandemin riskerar förstärka tidigare könsmönster

Men det finns ändå en risk för att coronapandemin förstärker tidigare könsmönster.

– Vi vet att skolans kvalitet är av betydelse för könsskillnaderna i resultat och att dålig skolkvalitet särskilt missgynnar pojkar, säger Jakob Lindahl.

Enligt Skolverket har skolan haft en större frånvaro bland personal än normalt, vilket har inneburit betydande utmaningar inom flera viktiga områden, bland annat möjligheten att ge elever extra anpassningar och särskilt stöd, samt elevhälsa.

– Det finns till exempel tecken på att dessa elevgrupper påverkats extra hårt av coronapandemin, exempelvis barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi vet att det i skolåldern är vanligare med dessa diagnoser bland pojkar än flickor, säger han.

Skolverkets statistik visar dessutom att det är vanligare att pojkar tar del av olika stödinsatser vilket gör att pojkar riskerar drabbas hårdare än flickor.

– Samtidigt är mörkertalet troligen stort bland flickor som gör att de också kan drabbas hårt vid distansundervisning, när de inte längre är i skolmiljön, säger han.

Skolinspektionen bedömde dock i slutet av våren att arbetet med elevhälsa och särskilt stöd under omständigheterna fungerat och att nya arbetssätt utvecklats. Samtidigt ser Skolinspektionen risker för de elever som behöver stöd, vilket kommer att följas upp framöver.

Det finns även tecken på att flickor påverkas negativt av distansundervisning eftersom den psykiska ohälsan är högre än bland pojkar i samma ålder. Ungdomsbarometern visar till exempel att en större andel flickor upplever att mängden skolarbete har ökat mycket under coronaepidemin och att tjejer är generellt betydligt mer stressade än pojkar över sin utbildning eller arbete vilket även bekräftas av resultat från forskning både vid Lunds universitet och Högskolan i Väst. Liknande studie vid Göteborgs universitet visar exempelvis på den betydelse som skolans sociala funktion och lärandets sociala aspekter spelar.

– Vi vet också att unga hbtq-personer som grupp har sämre psykisk ohälsa än andra unga eftersom de är mer utsatta för diskriminering, hot och våld. Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att de känner sig stressade av skolarbetet och elevhälsan har en viktig funktion att motverka detta, säger Jakob Lindahl.

Gymnasieskolornas praktiska yrkesutbildningar kan vara svåra att bedriva på distans en längre tid. Yrkesutbildningarna är ofta starkt könsuppdelade och påverkar därför flickor och pojkar på olika sätt.

När skolor stängts ner har flickor drabbats hårdare

En annan faktor som kan påverka elevers möjlighet att klara skolan på längre sikt är samhällsutvecklingen och familjers ekonomiska situation, något som riskerar att påverkas negativt av Coronapandemin.

– Elevers hemförhållanden ser väldigt olika ut och med ökad psykisk stress och oro hos såväl elever som vårdnadshavare finns helt klart en risk för ökad psykisk ohälsa. Ett systematiskt elevhälsoarbete blir extra viktigt i denna situation, säger Jakob Lindahl.

Internationellt sett har coronapandemin fått stora konsekvenser i många länder där inte bara gymnasier utan även grundskolorna stängts ned.

– I länder som redan är hårt drabbade ser vi tecken på att flickor är mer utsatta. Vi vet att flickor då måste hjälpa till mer med hem- och omsorgsarbetet än pojkar vilket minskar möjligheten att genomföra utbildningen och återvända till skolan efter en skolstängning, säger han.

Riskerna ökar även för exempelvis barnäktenskap och barngraviditeter. Pandemin riskerar inte minst att påverka flyktingbarns tillgång till utbildning, där flickor är extra utsatta.

– Vi riskerar att få en situation där många flickor inte får någon utbildning, vilket får enorma konsekvenser för en lång tid framöver, säger Jakob Lindahl.

Relaterad länk

Jämställdhetsmyndighetens samlade information om coronapandemin.