EU:s krav om jämställdhet påverkar högskolesektorn

Vi har i uppdrag att stötta jämställdhetsintegrering vid 33 svenska lärosäten. Just nu är frågan om EU-krav på jämställdhetsplaner i ropet. För att fördjupa oss i forskningspolitik samlade vi lärosäten och forskningsfinansiärer för två tematräffar, i Stockholm och Göteborg.  

Ida-Maria Linder, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten, inledde på Göteborgs universitet. 

– Hur påverkas den svenska högskolesektorn nu och i framtiden av EU:s forsknings-och jämställdhetspolitik? Det är huvudfrågan för dagen. Tillsammans ska vi djupdyka i hur det berör arbetet med jämställdhetsintegrering. Med målet om att kvinnor och män ska ha lika förutsättningar att bidra och utvecklas. 

Brister med styrning och utvärdering

Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, påbörjade kunskapspasset med att fastslå att tajmingen för seminariet inte kunde ha varit bättre. Att vi diskuterar jämställhet och forskningspolitisk styrning samtidigt som Trumpadministrationen nedmonterar forskningen på andra sidan Atlanten och mycket talar för att EU kommissionen minskar kraven på obligatoriska delar i jämställdhetsplanerna (Gender Equality Plans, GEP). I dagsläget är det oklart om det blir ett fortsatt uppdrag för jämställdhetsintegrering för myndigheter och lärosäten från och med 2026.  

Han gav en återblick kring hur resonemangen gick när stödstrukturen för jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet (JiHU) togs fram. Insatserna skulle leda till stärkt meritokrati och jämställda karriärvägar, högre kvalitet i utbildning och forskning, samt bidra till att utveckla en sund akademisk kultur fri från sexuella trakasserier, stress och sjukskrivningar. Nu, tio år senare, ser vi inte de önskade effekterna.  

Han exemplifierade styrproblemen med ett diagram över antalet professorer under 20 år uppdelat på kön. År 2001 var det cirka 3 000 män och 500 kvinnor. Ambitionen var då som nu att öka andelen kvinnor, men samtidigt ökade antalet manliga professorer markant under perioden, bland annat som en effekt av den så kallade befordringsreformen. Andelen kvinnliga professorer ökade successivt fram till 2021, men skillnaden i antal kvinnor och män som professorer är i det närmaste oförändrat jämfört med 2001.  

– Utvärderingsbarheten för JiHU är ett problem. För hur ska jämställdhet, eller frånvaron av ojämställdhet, mätas när det saknas ett väl utvecklat system med indikatorer för högskolan? Det sker dessutom en närmast obefintlig återrapportering till uppdragsgivaren. 

Högst ställda krav leder till bättre utfall  

Sophia Ivarsson, jämställdhetsexpert på Vinnova, har deltagit i flera initiativ för att driva på jämställdhet inom europeisk forskning. Hon berättade att Vinnovas finaniseringsprocess ligger i linje med Horisont Europas krav. 

Vinnovas jämställdhetsinsatser ska bidra till myndighetens instruktion om jämställd fördelning av medel, samt främja integrering av kön och genusperspektiv i den finansierade forskningens innehåll. Ett ramverk kallad “Vem? Vad? Hur?” har etablerats där jämställdhets- och genusaspekter integrerats genom hela finansieringsprocessen från utlysning, ansökan och bedömning. 

Projekt som integrerar kön och genusperspektiv i forskningens- och innovationens innehåll kan kopplas till samhällsutmaningar och resultaten bli relevanta för en bred samhällsgrupp. Hon lyfter vikten av att ha högt ställda krav men att det är en balansgång att inte göra det för svårt.  

– Det finns signaler om att kraven rörande 'Gender Equality Plans' kan komma att lättas en aning men i det stora hela gäller majoriteten av kraven för dessa planer i de fortsatta arbetsprogrammen. Även om kraven lättas en del och det kan vara ett tecken på backlash för jämställdhetsfrågorna inom EU, kan det också finnas skäl att anta att Europa kommer att kraftsamla för att driva frågan framåt i kommande ramprogram, inte minst mot bakgrund av situationen i USA kring dessa frågor. 

Effekter av forskningspolitiken i USA  

Som avslutning ombads föreläsarna att kommentera forskningspolitiken i USA.  

– Min uppfattning är att det är en våt filt över hela forskningsområden. Det sker med sådan hastighet att det är svårt att hantera. Europeiska forskare har fått enkäter från USA där de ombeds redogöra för eventuella forskningsprojekt som rör det s.k. DEI-området och försäkra att inga sådana samarbeten med amerikanska universitet och forskare pågår eller initieras. Det pågår insatser som ser över finansieringsmöjligheter för amerikanska forskare. Budskapet från EU är att vi ska stå upp för demokratin, men det konkreta utfallet är oklart, säger Sophia Ivarsson.

– Effekterna av det som sker i USA är oöverblickbara i dagsläget, men kan eventuellt bli en konkurrensfördel för Europa. EU bygger dock på förhandlingar mellan medlemsstater, med långsamma berednings- och beslutsprocesser, som gör det svårt att hantera det som sker i USA. Tröga demokratiska institutioner är inte utformade för att stå emot populistisk nedmontering av desamma, avslutar Fredrik Bondestam.