Femicid lyfts i statsministerns råd för kvinnofrid

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem. Under 2024 dödades 23 kvinnor i Sverige, varav elva i nära relation. Det innebär att nästan hälften av fallen skedde utanför en nära relation. När kvinnor dödas av män handlar det inte om isolerade händelser, utan om den yttersta konsekvensen av mäns våld mot kvinnor.

– När kvinnor dödas av män är det inte enskilda tragedier som kan ses frikopplade från varandra. Det är den yttersta formen av mäns våld mot kvinnor och måste förstås i ett större sammanhang, säger Lise Tamm, Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör.

Behov av en bredare förståelse av dödligt våld

I rådet lyfter därför myndigheten behovet av att använda det vidgade begreppet femicid för att beskriva när kvinnor och flickor dödas på grund av sitt kön. Begreppet omfattar dödligt våld i nära relation, hedersrelaterat dödligt våld samt annat dödligt våld mot kvinnor och flickor där kön är en avgörande faktor.

– För att kunna förebygga mäns dödliga våld mot kvinnor behöver vi en korrekt och bred bild av våldets omfattning. Begreppet femicid synliggör att det handlar om könat våld, även när det sker utanför nära relationer, säger Lise Tamm.

Femicid som indikator i arbetet med nollvision

Att följa utvecklingen av femicid över tid kan ge viktiga indikationer på om förebyggande insatser, lagstiftning och skyddssystem får genomslag. Det synliggör långsiktiga mönster och kan bidra till att identifiera riskfaktorer, systembrister och behov av stärkt samordning. På så sätt kan analys av femicid utgöra ett centralt underlag i arbetet med en nollvision mot mäns våld mot kvinnor.

– Femicid kan fungera som en indikator på hur väl samhällets skydd och förebyggande arbete faktiskt fungerar, säger Lise Tamm.

Vikten av att se mäns psykiska ohälsa

I det nyinrättade rådet för kvinnofrid betonar myndigheten också vikten av att se mäns psykiska ohälsa som en del av det våldsförebyggande arbetet, utan att förlora fokus på att våldet är könat. Samhället behöver bättre förutsättningar för tidiga riskbedömningar, fungerande informationsdelning och tillgängliga stödfunktioner för att förebygga allvarligt våld.

– Vi behöver kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Mäns psykiska ohälsa måste tas på allvar, men det får inte osynliggöra att det handlar om mäns våld mot kvinnor, förklarar Lise Tamm.

Normer och digitala miljöers påverkan

Samtidigt lyfts hur normer, misogyni och digitala miljöer påverkar pojkar och unga män. För att förebygga våld krävs långsiktiga insatser i förskola och skola med fokus på jämställdhet, samtycke och sunda relationer, samt tidig upptäckt av riskbeteenden.

– Mäns dödliga våld mot kvinnor sker inte i ett vakuum. Det hänger samman med normer, kvinnosyn och ett samhälle där många kvinnor utsätts för sexualiserat våld redan i unga år, säger Lise Tamm och fortsätter:

– Rådet för kvinnofrid är en viktig plattform för att samla kunskap och stärka det gemensamma arbetet mot mäns våld mot kvinnor, ett arbete som kräver uthållighet, samverkan och ett tydligt jämställdhetsperspektiv.