Delmål 7: Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra

Regeringen beslutade i september 2025 att införa ett sjunde jämställdhetspolitiskt delmål som lyder: "Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Alla, oavsett kön, ska genom hela livet ha samma rätt och möjlighet att leva sitt liv utan att begränsas av kollektivt grundade hedersnormer."

Genom det sjunde delmålet tydliggör regeringen att hedersrelaterat våld och förtryck ska förebyggas och bekämpas både inom ramen för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och genom särskilda insatser. Samtidigt betonas att arbetet kräver kunskap för särskilda mekanismer och våldsuttryck som behöver mötas med riktade åtgärder.

Det sjunde delmålet ger därmed området ökad synlighet och en tydligare inriktning, vilket stärker möjligheterna att arbeta förebyggande och att följa upp insatserna för att nå målsättningen. 

Flickor och kvinnor är mest utsatta

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som innebär inskränkningar i individens frihet och självbestämmande. Våldet och förtrycket utövas i syfte att upprätthålla eller återupprätta en familj eller kollektivs uppfattningar om heder vilket kopplas till normer om exempelvis kön, sexualitet och socialt beteende.

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar ofta om kollektiv kontroll. Normer upprätthålls inom familjen, släkten eller kollektivet vilket skiljer våldet från många andra former av våld, där det oftare handlar om en enskild förövare.

Flickor och kvinnor riskerar att vara särskilt utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, inte minst för våldsformer som barn- och tvångsäktenskap och könsstympning. Även pojkar och män kan bli utsatta där det kan handla om kontroll och begränsningar i val av partner, utbildning eller livsstil men också pressas att utöva kontroll eller våld mot andra familjemedlemmar, ofta flickor och kvinnor.

HBTQI-personer och personer med funktionsnedsättning riskerar att vara särskilt utsatta eftersom avvikelser från normen kan innebära en ökad risk. 

Svårt att mäta hur vanligt våldet och förtrycket är

Det saknas idag heltäckande och tillförlitliga uppgifter om hur vanligt hedersrelaterat våld och förtryck är i samhället. Det finns inte heller några fastställda indikatorer eller mätbara mål kopplade till det sjunde jämställdhetspolitiska delmålet. 

Rapporter visar dock att det finns stora utmaningar i att mäta omfattningen. Utsattheten är ofta kopplad till kontroll, rädsla, beroendeförhållanden och starka lojalitetskrav, vilket gör att många som utsätts inte berättar om sin situation eller deltar i undersökningar. Detta innebär att mörkertalet troligen är stort. 

De försök  att mäta omfattningen som har gjorts ger viss vägledning. Flera undersökningar visar att utsattheten för olika former av kontroll och begränsningar är relativt utbredd bland unga. I vissa studier uppger omkring var tionde ung person i ålder 16-29 år att de upplevt begränsningar i val av partner. Samtidigt varierar resultaten beroende på hur frågorna ställs och vilka definitioner som används, vilket ytterligare försvårar jämförelser över tid. 

När det gäller könsstympning av flickor och kvinnor uppskattade Socialstyrelsen 2023 att ca 68 000 flickor och kvinnor kan vara könsstympade, och att mellan 13 000 och 23 000 flickor kan befinna sig i riskzonen. 

Brottsstatistiken ger inte heller en fullständig bild. Antalet anmälda brott med hedersmotiv är lågt i förhållande till vad andra källor visar. Samtidigt är uppklarningsgraden låg. Flera faktorer kan bidra till detta, bland annat att utsatta och vittnen kan vara rädda för konsekvenserna av att anmäla, eller står i beroendeställning till förövarna.

Hela samhället behöver bli bättre på att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck

Det finns fortfarande bristande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, både i myndigheter och bland personer som möter de utsatta, och i samhället i stort. Samtidigt finns det mycket praktisk kunskap. Det handlar om erfarenheter från arbete i exempelvis socialtjänst, skola, rättsväsende och civilsamhälle, där yrkesverksamma möter och hanterar ärenden i vardagen.

Denna kunskap har bidragit till en relativt stor samstämmighet i vissa delar av förståelsen för våldet och förtrycket. För att insatser ska få genomslag krävs ökad kunskap men också att kunskapen omsätts i praktiken samt följs upp på ett systematiskt sätt. 

Samtidigt är tillgången till evidensbaserade och utvärderade metoder och arbetssätt som vi vet fungerar begränsad. Det gäller särskilt metoder för att förebygga våldet och förtrycket, men även för att upptäcka utsatthet, göra risk- och skyddsbedömningar samt ge rätt skydd och stöd. Avsaknaden av sådana metoder försvårar ett likvärdigt och rättssäkert arbete och påverkar möjligheterna att säkerställa kvaliteten i insatserna. 

Den kollektiva dynamiken och de normer som finns i det hedersrelaterade våldet och förtrycket kan även bidra till en tystnadskultur och osynliggörande av utsatthet. Detta kan  innebära att våldet kan vara särskilt svårt att upptäcka och att stödinsatser inte når fram i tid.

Beslut om myndighetsinsatser är en riskfaktor för bortförande till ett annat land där personen riskerar att utsättas för exempelvis barn- och tvångsäktenskap, könsstympning, omvändelseförsök, uppfostringsresa eller andra former av våld och förtryck. Samtidigt är sådana insatser ofta nödvändiga för att säkerställa skydd och stöd, vilket ställer krav på adekvata riskbedömningar, samverkan och ett rättssäkert agerande. 

Nationell handlingsplan ska vägleda arbetet framåt

I samband med införandet av det sjunde delmålet 2025 förtydligas även det sjätte delmålet om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer samt utnyttjande i prostitution och människohandel. I april 2026 presenterade regeringen en ny tioårig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel.

Inom ramen för strategin ska en särskild handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck tas fram för perioden 2026–2028 samt en nationell handlingsplan mot prostitution och människohandel. Handlingsplanerna ska konkretisera strategins inriktning och bidra till ett mer samordnat och långsiktigt arbete. 

Sedan januari 2026 ansvarar vi på Jämställdhetsmyndigheten för den nationella samordningen mot hedersrelaterat våld och förtryck (NSHRV). Ansvaret innebär att samla och sprida kunskap, stödja aktörer och bidra till att arbetet utvecklas samordnat och kunskapsbaserat i hela landet. Jämställdhetsmyndigheten ska även inom ramen för NSHRV regelbundet kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck och följa upp samhällets insatser. 

Vad behöver göras för att minska det hedersrelaterade våldet och förtrycket?

För att nå målet att hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra kunna behöver flera insatser bli prioriterade, till exempel:

• ta fram, utveckla och sprida kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck
• stödja och stärka myndigheters, regioners och kommuners förutsättningar att bedriva ett kunskapsbaserat och förebyggande arbete
• se till att skydd och stöd är tillgängligt på ett likvärdigt sätt i hela landet
• se till att utsatta får ett likvärdigt, rättssäkert och kunskapsbaserat bemötande i kontakter med skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och rättsväsendet
• utveckla uppföljning och datainsamling, inklusive indikatorer, för att kunna följa utvecklingen och bedöma effekter av insatser.

Vill du veta mer om hedersrelaterat våld och förtryck?

• Regeringens pressmeddelande Nytt sjunde delmål för att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck
• Regeringens pressmeddelande Regeringen föreslår stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck
• Nationell strategi för frihet från våld, förtryck och utnyttjande (2026-2035)
• Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck - sammanställning av rapporter, stödmaterial och kurslitteratur, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2026)
• Hedersrelaterat våld och förtryck - kunskapsläge, analys och inriktning för fortsatt arbete, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2026)
• Resultatrapporten 2026: Ojämn styrning ger ojämna resultat, rapport från Jämställdhetsmyndigheten
• Kunskap och stöd om hedersrelaterat våld och förtryck på NSHRV:s webbplats