Fler män dör men fler kvinnor blir sjuka i covid-19

Fler män än kvinnor har dött, men fler kvinnor har insjuknat i covid-19. Samtidigt riskerar de stora förändringar som sker i samhället leda till en ökad psykisk ohälsa, som drabbar fler kvinnor.

man tvättar händerna

Både internationellt och i Sverige har fler män än kvinnor avlidit av covid-19. Till och med den 11 december 2020 var 54 procent av de avlidna i Sverige män, enligt Folkhälsomyndigheten. Fler män, 72 procent, har också vårdats på intensivvårdsavdelningar. Men bland dem som blivit sjuka i covid-19 är kvinnor i majoritet i Sverige, 53 procent. Globalt pekar också sammanställningar av statistik på att fler män än kvinnor dör och vårdas efter att ha diagnosticerats med covid-19. Men det antalet män och kvinnor som insjuknar är ungefär lika stora, internationellt sett.

Det är oklart vad som gör att sjukdomen hittills verkar påverka män mer. Förutom att det kan ha att göra med virusets natur finns möjliga förklaringar i skillnader när det gäller kroniska sjukdomar. Män är globalt sett överrepresenterade när det gäller kranskärlssjukdomar och lungsjukdomar som är riskfaktorer för att bli svårt sjuk av covid-19. Män är också överrepresenterade när det gäller alkoholkonsumtion som kopplas till att utveckla dessa risksjukdomar.

Enligt en Sifo-undersökning har män dessutom varit mindre benägna att ändra sitt beteende med anledning av coronakrisen än kvinnor. I 14 av de 19 faktorer som testats i undersökningen förändrade män sitt beteende i lägre utsträckning än kvinnor, som att följa råd och rekommendationer om att till exempel tvätta händerna, använt handsprit och undvikit sociala sammanhang.

"Arbetslöshet, isolering och andra effekter av pandemin riskerar att leda till psykisk ohälsa. Inom psykisk ohälsa finns könsskillnader inom alla åldersgrupper."

– Förutom den direkta påverkan på hälsa av sjukdomen covid-19 är det viktigt att följa hur pandemin påverkar mäns och kvinnors hälsa i samhället. I dag vet vi exempelvis att en majoritet av de som arbetar inom hälso- och sjukvården, och därför står i frontlinjen när pandemin bekämpas, är kvinnor, säger Ingrid Osika Friberg, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Möjligheten till social distansering för att undvika att bli smittad eller smitta andra kan också se olika ut för kvinnor och män. Till exempel arbetar kvinnor i högre utsträckning med omsorgsarbete för äldre och personer med funktionsnedsättning. Kvinnor tar också oftare hand om anhöriga.

– Arbetslöshet, isolering och andra effekter av pandemin riskerar att leda till psykisk ohälsa. Inom psykisk ohälsa finns könsskillnader inom alla åldersgrupper. I yrkesverksamma åldrar och bland äldre är förekomsten av psykisk ohälsa högre bland kvinnor än bland män. Även bland unga kvinnor, där många påverkas av stängda gymnasieskolor och lärosäten, är den psykiska ohälsan högre än bland män i samma ålder, säger Lars-Gunnar Engström, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Relaterad länk

Jämställdhetsmyndighetens samlade information om coronapandemin.

Hälsa

Effekter av covid-19-pandemin

Publiceringsdatum: 1 april 2020

Senast uppdaterad: 13 december 2021