Förebyggande arbete mot våld som ger resultat

Ansvariga för den rapport som Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram år 2022 är Annika Karlsson, enhetschef på avdelningen analys och uppföljning och Katarina Björkgren, enhetschef på avdelningen som ska ge stöd till genomförandet av nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Vad är det viktigaste som har kommit fram i den här rapporten?

– Det är att satsningar på förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor ger resultat. Men det är svårt att mäta effekterna av resultatet. Till exempel ser vi att myndigheter infört nya rutiner för att upptäcka fler våldsutsatta personer. Detta är ett resultat, men vi kan ännu inte mäta effekterna av det. En effekt skulle kunna vara att fler fall av våld upptäcks”, säger Annika Karlsson.

– Vi ser också att området mäns våld mot kvinnor är mer uppmärksammat nu än innan den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor trädde i kraft 2017.  Genom den nationella strategin och det nyligen antagna åtgärdsprogrammet på 99 punkter har ett helhetsgrepp tagits där man pekar ut centrala utvecklingsområden som exempelvis våld i ungas partnerrelationer och utsatthet för hot och övergrepp på nätet. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel är fortsatt prioriterat, säger Katarina Björkgren.

Ökad kunskap om mäns våld mot kvinnor

Bland de insatser som har gjorts lyfter både Katarina Björkgren och Annika Karlsson betydelsen av det nya examensmålet om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för åtta professionsutbildningar. På sikt kommer införandet av examensmålet leda till att yrkesverksamma inom dessa professioner, exempelvis läkare och sjuksköterskor, har kunskap om mäns våld mot kvinnor något som kan leda till att fler våldsutsatta upptäcks och får det stöd och skydd de har rätt till.

– Man vill ju kunna säga att de insatser som görs leder till att våldet minskar vilket är målet. På kort sikt   leder många insatser till att våldet synliggörs, till exempel i form av fler polisanmälningar eller ökat behov av stöd och skydd för våldsutsatta, detta är bra, eftersom det finns ett stort mörkertal , säger Katarina Björkgren. 

Men det har gjorts insatser även på andra områden i samhället.

– Ja, det har gjort väldigt stora satsningar på kunskapshöjande insatser. Nu finns det mycket mer information kring mäns våld mot kvinnor på hemsidor och i material från myndigheterna, säger Annika Karlsson och fortsätter:

– Det är också många tjänstepersoner som har genomgått olika former av utbildningar, man har tagit fram nya manualer och checklistor som tar upp mäns våld mot kvinnor. Det går att se väldigt tydligt.

– Det har gjorts insatser inom kriminalvården som innebär att de återfallsförebyggande programmen för våldsutövare har ökat. Vi ser också stora satsningar på stöd till skyddade boenden, till kvinno- och tjejjourerna, där stödet både har ökats och permanentats. Man har också tillfört ökade medel vilket har gjort att man kan anställa fler personer som arbetar med vissa frågor. Bland annat har handläggningstakten snabbats upp tack vare detta, säger Annika Karlsson.

Nästa rapport med fallstudier

Nästa uppföljningsrapport ska redovisas 2024 men arbetet med den är redan i gång. Den rapporten kommer att innehålla fallstudier som Jämställdhetsmyndigheten gör, något som inte hanns med till rapporten 2022.

– Det som skulle vara intressant att se är vad som händer med politiken längst ut i ledet. Som till exempel vad som händer på lokalkontoren på de statliga myndigheterna till exempel. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har bägge viktiga uppdrag inom tidig upptäckt av våld – hur arbetar man med det lokalt? Och vad tycker medborgaren som tar emot samhällets service – hur upplevs den? avslutar Annika Karlsson.