Jämställt resultat som högsta prioritet

– Även om vi har kommit långt i arbetet för jämställdhet i Sverige måste arbetet fortsätta med full kraft. Alla kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Våra insatser för att nå ännu bättre resultat inom jämställdhetsområdet behöver hela tiden utvecklas och därför är det viktigt att vi möts och diskuterar hur arbetet går, säger Paulina Brandberg.

Bakgrunden till mötet är att regeringens utvecklingsprogram Jämställdhetsintegrering i myndigheter har pågått i över tio år. Syftet med programmet är att verksamheterna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen.

Under mötet presenterade ministrarna regeringens politik och myndigheter sina resultat inom jämställdhetsområdet utifrån fyra prioriterade områden: organiserad brottslighet och mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, jämställdhet och totalförsvar, jämställd utbildning samt jämställd hälsa.

Ökad lagföring av våldsutövare

Paulina Brandberg redogjorde för regeringens jämställdhetspolitiska satsningar och poängterade att alla statsråd är ansvariga för jämställdhet och genomslag för jämställdhetsperspektivet inom sina politikområden.

Justitieminister, Gunnar Strömmer, gav exempel på de utmaningar samhället står inför genom att citera uppseendeväckande nyhetsrubriker med sikte på unga kvinnors roll i de kriminella nätverken. För att förhindra att brotten sker berättar han att regeringen tar fram kunskap, satsar på informationsdelning, civilrättsreformer och straffrättsliga åtgärder.

Polismyndigheten lyfter att kartläggningen av högriskfaktorer och lagföringen har ökat kring mäns våld mot kvinnor, och konstaterar att det går att överföra arbetsmetoderna mot organiserad brottslighet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. 

Behov av de mest lämpade ur befolkningen 

Försvarsministern Pål Jonson skickar en videohälsning där han uttrycker att jämställdhetsarbetet gör försvaret starkare.

Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm förklarar att myndigheten befinner sig i stark tillväxt och dom behöver de mest lämpade ur hela befolkningen. 

– Fler kvinnor innebär inte en jämställd försvarsmakt. Vi kan inte med trovärdighet eftersöka jämställdhet om vi inte efterlever dessa värderingar i vår egen organisation. De kvinnor som gör värnplikt ska vilja stanna hos Försvarsmakten.

Myndigheten för psykologiskt försvar är inriktat mot informationspåverkan från främmande makt. Catrin Huss, avdelningschef, berättar om könsbaserad desinformation, som handlar om att sprida falska och missvisande narrativ med syfte att minska kvinnors deltagande i offentliga sammanhang.  

– Desinformation riktad mot kvinnor utgör ett hot mot vår demokrati. Det självcensurerar kvinnor och får kvinnor att inte organisera sig politiskt.

Hon förklarar att det narrativ som sprids om kvinnor bygger på sexistiska stereotyper, misogyna attityder och traditionella könsroller. Män blir utsatta men det är mer kopplat till deras yrkesroll. 

Otrygghet i skola

Skolminister Lotta Edholm beskriver skolan som en brottsplats för barn och unga, där sexuella trakasserier är mycket vanliga. Hedersrelaterat våld och förtryck nämns som ett stort problem som gör att flickor inte får den utbildning de har rätt till. Skolverket nämner att könsskillnader hämmar samtal om kontroversiella frågor mellan elever.

Flickor känner sig generellt mer otrygga än pojkar i skolan vilket ministern vill åtgärda, bland annat genom att ge lärare större befogenheter. Hon menar att en viktig faktor är att ledningen behöver vara en pådrivande kraft för att förändra i rätt riktning. Inte bara ge stöd. 

– Skolan är inte bara en plats för att lära sig saker. Att vistas i en trygg miljö ökar förutsättningarna att leva ett bra liv, att ha visioner, att drömma. 

Tradition av att tiga om hälsoproblem 

Det finns stora geografiska skillnader kring hälsa i Sverige. Det har stor betydelse var i landet man bor och vilken vård man får, inte minst spelar socioekonomiska faktorer roll, förklarar Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister. 
 
– Vi behöver komma till rätta med bristerna i hälso- och sjukvården. Det är inte acceptabelt att kvinnor och flickor ska få en sämre vård för sjukdomar och tillstånd som i första hand drabbar dem. En jämlik vård ska kunna förväntas i Sverige. Vården inom kvinnohälsa är idag eftersatt och vi saknar ibland metoder och vägar för att hjälpa kvinnor som söker sig till vården. Regeringen satsar på att bidra till en mer tillgänglig, jämlik och kunskapsbaserad vård för flickor och kvinnor i hela landet, säger hon.

Nu närmast ser ministern fram emot att ta del av ett kunskapsstöd för klimakterievård från Socialstyrelsen, som kan leda till nya riktlinjer.

Framgångsrik strategi sedan 1990-talet

Annika Karlsson får sammanfatta dagen och menar att samverkan mellan myndigheter är en framgångsfaktor. Erfarenhetsutbytet JiM+ samlar en mindre grupp myndigheter kring en specifik fråga där gemensamma insatser kan ge effekt på de jämställdhetspolitiska målen, till exempel hur jämställdhet kan bidra till det brottsförebyggande och våldsförebyggande arbetet. Hon poängterar att det bara är ett år kvar av JiM-programmet, och att nya utmaningar kommer.   

– Jämställdhetsintegrering har varit en framgångsrik strategi sedan 1990-talet. Jämställdhet skär genom andra politikområden och det finns jämställdhetsaspekter av alla stora samhällsproblem. Det är ett gemensamt ansvar att bidra till att lösa komplexa problem, som ytterst handlar om liv och död, säger hon.

Mötet avslutas med några ord från jämställdhetsministern.  

– När man lyssnar och förstår var det brister, då vet vi vad vi ska göra, vi slipper gissa oss fram och kan göra det vi ska göra. Vi behöver ta nya tag och får från regeringens sida återkomma kring detta.