Konferens om skyddade personuppgifter

Jämställdhetsmyndigheten anordnade den 3 juni konferensen Skyddade personuppgifter - oskyddade personer. Ett tiotal talare och paneldeltagare medverkade på konferensen, som hölls både fysiskt i Stockholm och digitalt.

Sex personer på en sen framför talarbord. I bakgrunden visas en powerpoint med rubriken "Rekommendationer" och en punktlista med text som inte är helt läsbar.

Runt 60 personer hade samlats på Elite Hotel Marina Tower i Stockholm för att medverka på Jämställdhetsmyndighetens konferens om personer som lever med skyddade personuppgifter, och drygt 600 personer deltog digitalt. Det var ett fullspäckat program, med 10 programpunkter som sträckte sig över hela dagen. Moderator under dagen var Gabriella Ahlström.


Bland annat presenterade Sophie Nilsson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, slutsatser och rekommendationer från myndighetens rapport Skyddade personuppgifter - oskyddade personer. Där framkom det att det finns stora brister i det långsiktiga stöd som ansvariga myndigheter erbjuder personer som lever med skyddade personuppgifter. Det framkom även att en majoritet av de intervjuade kvinnorna fått sina skyddade personuppgifter röjda av myndigheter eller andra verksamheter. 

 

Brister leder till minskat förtroende

En av programpunkterna under dagen var Kerstin Weigl, journalist och författare, och Petra Erlander, grundare av nätverket Gömda kvinnor, som berättade om sin rapport 86 gömda kvinnor och deras 128 barn. Rapporten utgjorde även ett underlag till Jämställdhetsmyndighetens rapport. 

Weigl och Erlander berättade om hur brister i hanteringen från yrkesverksamma kan leda till att kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter tappar förtroendet för samhället. 

- Meningen med vår rapport är att folk ska få bekanta sig med hur livet blir för de här kvinnorna, sa Kerstin Weigl under presentationen. Syftet med vår rapport är att belysa livssituationen och öka kännedomen om våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter.

I ett panelsamtal med idéburna organisationer medverkade representanter från Unizon, Brottsofferjouren Sverige och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. De diskuterade bland annat vikten av ökad kompetens kring området. Kunskapsluckor hos yrkesverksamma har visat sig vara ett av de stora problemen när man talar om att det är den mänskliga faktorn som leder till att myndigheter röjer skyddade personuppgifter. 

Panelsamtal om myndigheters ansvar

Något som flera medverkande på scenen nämnde under dagen var den frihet som kvinnorna och barnen som lever med skyddade personuppgifter berövats  Konsekvenserna av att leva med skyddade personuppgifter är allvarliga och påverkar livets alla områden. Många tvingas byta namn, flytta till en annan ort, ibland flera gånger. Kvinnor och barn måste ta stort ansvar för att själva upprätthålla skyddet. Många barn är rädda för en pappa som utövat våld och vill inte träffa honom men tvingas till umgänge efter domstolsbeslut. Några talare påpekade att det på sikt leder till att den som behöver skyddet straffas, medan många våldsutövare går fria. 


Representanter från flera myndigheter, bland annat Skatteverket, Arbetsförmedlingen, SKR och Skolverket deltog i ett panelsamtal om myndigheternas ansvar för att förbättra livssituationen för personer som lever med skyddade personuppgifter. Där diskuterade deltagarna bland annat vilka metoder som kan implementeras för att göra hanteringen av personer med skyddade personuppgifter mer säker. Många tryckte på att en bättre och tydligare samverkan mellan myndigheter är viktig, för att öka och förbättra stöd och skydd till målgruppen. 

Här kan du se konferensen i sin helhet

Mäns våld mot kvinnor

Publiceringsdatum: 16 juni 2022

Senast uppdaterad: 13 juni 2024