Konflikter och fattigdom i fokus under årets kvinnokommission

Årets tema för FN:s kvinnokommission var fattigdomsbekämpning liksom finansiering och institutioner för jämställdhet. En av tio kvinnor globalt lever i extrem fattigdom. Även i Sverige ser vi hur den relativa fattigdomen ökar, något som främst drabbar kvinnor och barn. Ojämställda löner, osäkra arbetsförhållanden och obetalt hem- och omsorgsarbete är några av orsakerna. I vår tid av stegrande krig och konflikter runt om i världen ökar ojämställdheten och fattigdomen ytterligare.

Små steg framåt i förhandlingarna

Efter tio dagars förhandlingar kunde årets slutsatser antas trots geopolitiska slitningar. Sverige ingick även i år i EU:s förhandlingsteam, tillsammans med EU-delegationen, Cypern, Irland och Ungern.

Liksom alla FN-förhandlingar om jämställdhet under senare år lades mycket tid på att debattera vilken begreppsapparat som ska gälla. Allt intersektionellt språk mötte motstånd och debatten om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och relaterade frågor fortsätter att vara högljudd. Även skrivningar kring familj är omtvistat.

Till framstegen hör att sluttexten innehåller nytt språk om såväl betalt som obetalt omsorgsarbete, hur detta blir en kvinnofälla och med nya referenser till "the care economy". Utöver detta kan noteras rekommendationer om universell tillgång till hälsotjänster samt skrivningar som betonar män och pojkars roll i jämställdhetsarbetet.

Sveriges officiella sidoevent belyste människohandel i Europa

Vid sidan om förhandlingarna anordnades i vanlig ordning en mängd så kallade sidoevent. Ekonomisk jämställdhet och mäns våld mot kvinnor prioriteras högt i den svenska utrikespolitiken och inom utvecklingssamarbetet. Kopplat till årets tema för CSW valde Sverige därför att lyfta människohandel för sexuell exploatering i sitt officiella sidoevent, som anordnades tillsammans med Ukraina.

Människohandel frodas i konfliktområden, där framför allt kvinnor och barn på flykt och i fattigdom utnyttjas för sexuell exploatering. Enligt UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) fyrdubblades antalet ukrainska brottsoffer för människohandel två år efter Rysslands annektering av Krimhalvön. UNODC bedömer därför att risken för exploatering kommer att öka ju längre kriget pågår. Fokus för det svenska sidoeventet låg därför på ökad upptäckt av offer för människohandel, skydd och stöd till utsatta samt behovet av att arbeta för minskad efterfrågan.

Resurser och ramverk saknas

Sidoeventet var uppdelat i en inledande ministerpanel, med regeringsföreträdare från Sverige, Ukraina, Polen och Moldavien, samt en avslutande expertpanel, bestående av civilsamhällesrepresentanter, överlevare och FN:s särskilda rapportör för människohandel.

Regeringsföreträdare för såväl Ukraina som Polen och Moldavien framhöll civilsamhällets roll i arbetet mot människohandel, och pekade samtidigt på det skriande behovet av stärkta institutioner för att kunna hantera problematiken.

Moldaviens socialförsäkringsminister, Alexei Buzu, berättade om fall där gravida 11-åriga flickor fallit genom säkerhetsnätet och osynliggjorts av såväl skolan, som polisen och socialtjänsten.

FN:s särskilda rapportör för människohandel, Siobhán Mullally, har i sin senaste rapport till FN:s generalförsamling pekat på att skrivningar om människohandel ofta saknas i internationella konventioner.

Sveriges jämställdhetsminister Paulina Brandberg lyfte den svenska sexköpslagen som den enskilt viktigaste faktorn för minskad efterfrågan av kvinnor i prostitution i Sverige.