Kvinnor i förorter behöver bättre möjligheter att bli politiker

– I en demokrati säger det sig självt att det är viktigt att alla kan delta på lika villkor. För att det ska kunna ske måste alla känna förtroende och tillit till systemet. Där har vi problem idag. Från flera håll finns det bristande tillit, och stor okunskap. Vi når inte hela befolkningen med våra broschyrer och annat material från myndigheter om vad Sverige som samhälle kan erbjuda, vad demokrati innebär och vad de olika institutionerna innebär, säger Lise Tamm, Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör.

Jämställdhetspolitiken som regeringen har slagit fast säger att beslutsfattande positioner ska ha en jämn könsfördelning och att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att påverka beslut och samhällsutvecklingen. Regeringens integrationspolitik säger samtidigt att kunskaperna om hur den svenska demokratin fungerar ska öka hos utrikes födda kvinnor och män, med ökat deltagande i demokratin som följd.

Riskerar dubbla hinder

Jämställdhetsmyndigheten har i sin rapport om delaktighet och deltagande i den lokala demokratin studerat demokratiskt utanförskap i områden med socioekonomiska utmaningar. Den visar att alltför många står utanför den lokala demokratin. Utmaningar på grund av att komma från ett annat land, med annat språk, riskerar att samspela med och förstärka ojämställdhet, och det medför att utrikes födda kvinnor riskerar att mötas av dubbla hinder när de engagerar sig i lokalpolitiken.

Ahmed Abdirahman, vd och grundare av stiftelsen Järvaveckan, och Sevval Karaduman, vice ordförande för Youth 2030, har god insikt i de här utmaningarna och var inbjudna av Jämställdhetsmyndigheten till ett seminarium på Forum jämställdhet den 6 februari tillsammans med Lise Tamm.

– Det är viktigt att förstå att olika grupper av kvinnor och män befinner sig i olika kontext. Faktorer som bakgrund, om du har sjal på huvudet och hudfärg påverkar. Alltså vilken kultur du kommer ifrån. Där har man kommit olika långt i de här frågorna och sedan möter man samhällets olika hinder, sade Ahmed Abdirahman.

Sevval Karaduman, som själv är partipolitiskt engagerad, berättade om hinder som hon och unga kvinnliga bekanta möter i den lokala politiken. Jämställdhetsmyndighetens rapport pekar på samma faktorer – hot, trakasserier, härskartekniker och svårigheter att bli tagna på allvar under möten.

– Det jag skulle säga är min största utmaning är att jag aldrig ses som min egen person. Man blir alltid tilldelad olika fack. Folk vet tydligen vad jag tycker och hur jag lever när de ser mig och känner liksom inte behov av att fråga. Då undrar jag var de har fått den informationen ifrån och då antar jag att det beror på hur jag ser ut, sade Sevval Karaduman.

Föreningarnas arbete har stor betydelse

Efter att Jämställdhetsmyndigheten har arbetat med utvecklingsprojekt med föreningar i områden som Biskopsgården och Österängen är en slutsats att projekten har bidragit till ett mer jämställt deltagande i den lokala demokratin. Föreningarnas arbete med att engagera invånare och ordna gemenskapsaktiviteter i stadsdelarna har visat sig ha stor betydelse för utrikes födda kvinnor.

När det offentliga Sverige vill nå underrepresenterade grupper som utrikes födda kvinnor för att förbättra möjligheterna att engagera sig i den lokala demokratin är möten, dialog och samarbete med lokalt föreningsliv viktigt. Det konstaterar både Jämställdhetsmyndighetens rapport och deltagarna i seminariet.

– Om man vill nå familjer och människor som kanske inte har tillgång till en app eller kommunens hemsida, då finns det föreningar som har kontakt med barn, unga och deras föräldrar. Det kan till exempel vara en idrottsförening.  Även om en person inte själv är aktiv i en förening så känner den andra som är det. Så jag tror verkligen att man kan nå människor som man i vanliga fall inte når genom att faktiskt våga gå ut till områden, möta lokalbefolkningen och inkludera föreningar. Jag känner till exempel jättemånga människor som nyligen kommit till Sverige och aldrig en fått möjlighet att uttrycka sig om politik eller demokrati, som i dag är engagerade tack vare föreningslivet, sade Sevval Karaduman.

"Behöver tala rakt ut"

Ahmed Abdirahman höll med, men lyfte samtidigt ett varnande finger för att förlita sig på mellanhänder som berättar om demokratiskt engagemang.

– Vi bör inte gå en väg som gör att du ska vara svart, muslim eller ha sjal för att kunna tala med den här målgruppen. Då utökar vi ojämlikheten och segregationen. Myndigheter behöver tala rakt ut och inte ta någon annan som talar för dem. Kom och möt alla människor som bor i Sverige.

Lise Tamm höll med och betonade vikten av det personliga mötet mellan myndigheter och invånare

– Det är viktigt att nå fram till det vardagliga arbetet för den här myndighetspersonen eller vem det än är, så att det sipprar ner till att det personliga mötet är det normala sättet att jobba. Då sitter du inte bara bakom ett skrivbord eller har en hemsida eller en app, utan du måste ut och träffa folk. Jag tror jättemycket på den här dialogen, sade Lise Tamm.