Nu kartläggs digitala dimensioner av mäns våld mot kvinnor

Vad innebär digitala och teknikbaserade dimensioner av mäns våld? 

– Digitala och teknikbaserade dimensioner av våld innefattar olika former av våld. Det kan många gånger vara en förlängning av annat våld som sker. Det begås med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) eller sker på digitala plattformar. Digitala dimensioner av våld innebär till exempel ökade möjligheter till övervakning, att skadan kan förvärras genom spridning av filmer och bilder, att våldsutövaren kan vara anonym, att våldet kan ske på distans, eller att hat och hot mobiliseras för att tysta och kontrollera flickor kvinnor, säger Sofie Kindahl, utredare på myndigheten. 
 

Varför är uppdraget viktigt? 

– Det har skett en ökad digitalisering och teknikutveckling i samhället, vilket har skapat nya möjligheter och ändrat förutsättningar för vår kommunikations- och informationsvardag. Det är oftast positivt, men när det kommer till mäns våld mot kvinnor har utveckling skapat nya möjligheter för att utöva våld på ytterligare en arena – online. Våldsutövandet underlättas även av teknologiska hjälpmedel, säger Lisa Lindström, utredare på myndigheten.

Nytt EU-direktiv

Frågan om digitala dimensioner av våld uppmärksammas både av GREVIO (Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence, det oberoende expertorgan som har ansvar för att övervaka parternas genomförande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, Istanbulkonventionen), och i det nya EU-direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Trots det har Sverige hittills arbetat ganska lite med digitala dimensioner av våld.  

Digitala dimensioner av våld handlar exempelvis om att: 

• Våldsutövaren tar, sprider eller manipulerar sexuella bilder eller filmer utan samtycke  

• Våldsutövaren kan använda sig av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) för att övervaka, kontrollera eller stalka. Till exempel genom gps, spårningsappar eller kontroll av lösenord och kontouppgifter.   

• Trakasserier online, till exempel genom hot, ryktesspridning eller oönskade sexuella bilder eller filmer via IKT. Det vill säga att man blir utsatt för blottning via nätet. 

• Uppmaning till könsbaserat våld eller hat på nätet, till exempel i form av communities som göder kvinnohat eller ”drev” mot kvinnor i offentligheten. 

• Kontaktförsök med barn i sexuellt syfte, samt rekrytering, annonsering och kontroll via IKT av personer som befinner sig i människohandel och prostitution.  

– Våldsutövarna kan vara närstående, men även anonyma och okända personer. Uppdraget är viktigt för att skapa en samlad bild av kunskap och behov av åtgärder samt en gemensam förståelse av vad de digitala och teknikbaserade dimensionerna av våld innebär, säger Sofie Kindahl.