Psykiskt våld kan bli straffbart

Psykiskt våld förekommer ofta i nära relationer och i hederskontexter, men det har länge saknats ett tydligt straffrättsligt stöd.  Psykiskt våld synliggörs inte i dagens lagstiftning. Därför är det positivt att det nu föreslås en ny brottstyp – psykisk misshandel – i 3 kap. 5 a § brottsbalken.

– Det är hög tid att det psykiska våldet får en plats i straffrätten. Våldet kan vara subtilt och svårt att sätta ord på, men dess påverkan på den som utsätts är ofta djup och långvarig och kan få förödande konsekvenser, säger Katarina Björkgren, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Psykiskt våld kan vara:

• hot om våld

• nedsättande kommentarer och kränkningar

• hot om självmord eller hot om våld och dödligt våld mot någon i den utsattas närhet

• kontrollerande beteenden, som att begränsa kontakt med vänner eller kontrollera ekonomi, mobiltelefon och vardagsliv

Det handlar om gärningar som i sin helhet kan skada självkänslan och skapa rädsla och isolering.

– Genom att se det psykiska våldet för vad det är, ett allvarligt angrepp på en annan människas frihet och trygghet, tar vi ett stort steg framåt i arbetet mot mäns våld mot kvinnor, säger Katarina Björkgren.

Samhällsproblem utan tillräckligt skydd

Förslaget att kriminalisera psykiskt våld ligger i linje med den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det bidrar också till att uppnå det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

– Psykiskt våld kan vara ett första steg i en våldsspiral men kan även vara det våld som föregår allvarligt fysiskt eller dödligt våld. Genom att kriminalisera psykiskt våld görs en viktig markering av hur allvarligt denna våldsform är, säger Katarina Björkgren.

Lagstiftning behöver följas av utbildning

Katarina Björkgren betonar att en ny lag inte räcker, utbildnings- och informationsinsatser krävs för att lagen ska kunna få genomslag. Jämställdhetsmyndigheten ser ett ansvar och en möjlighet att bidra i detta arbete.

– Lagskärpningar är viktiga, men de måste följas av kunskapsspridning Då ökar möjligheten för utsatta att få det stöd och skydd de har rätt till. Vi ser fram emot att bidra i det arbetet, säger Katarina Björkgren.