Så kan bortföranden av barn och unga förebyggas

Hedersrelaterat våld och förtryck är en vanlig riskfaktor som lärare, socialsekreterare och andra yrkesverksamma sett innan barn och unga lämnat Sverige. Många av de som förs bort eller riskerar att föras bort har varit utsatta för systematiskt fysiskt och psykiskt våld under uppväxten.

Jämställdhetsmyndighetens arbete mot bortförda barn och unga visar att det behövs krafttag för att upptäcka de som riskerar att föras bort. Myndigheter och andra aktörer i samhället behöver bli bättre på att förebygga våld mot barn och unga och att bortföranden av barn och unga sker.

 – Det är oerhört viktigt att personal inom skola och socialtjänst agerar i tid när det finns misstanke om att barn ska föras utomlands för att giftas bort eller skickas på uppfostringsresor, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Ny lag ger ökade möjligheter

Många barn och unga som har blivit bortförda till utlandet har varit kända av en eller flera myndigheter innan tidpunkten för bortförandet. 1 juni 2024 trädde en ny lag i kraft, ett utvidgat utreseförbud för barn Ett utvidgat utreseförbud för barn (pdf).

– Ofta finns det varningssignaler och stor utsatthet innan barnet eller den unga förs bort. Möjligheten till utreseförbud är ett viktigt verktyg för att förhindra bortföranden, men det behöver kombineras med andra skyddsinsatser, säger Matilda Eriksson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Framgångsfaktorer för att skydda barn och unga

I intervjustudien Bortförda barn och unga som Jämställdhetsmyndigheten genomfört framgick att myndigheter ibland lyckas skydda individer från att föras utomlands i syfte att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck eller annat våld. Det finns flera framgångsfaktorer för att lyckosamt stoppa ett nära förestående bortförande.

1. Använd de verktyg som finns för att skydda barnen

Det utvidgade utreseförbudet för barn för att skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas. Även placering utanför det egna hemmet har återkommande använts för att stoppa en planerad resa.

2. Lyssna på barnen

En löpande relation mellan barnet och den person som möter barnet i sitt yrke är viktigt. På samma sätt är det en framgångsfaktor att ha lyssnat och trott på barnet eller den unga. Det är också viktigt att barnet får information om vilket stöd hen har rätt till.

3. Samarbete utan prestige

Samhällsaktörer som skola, socialtjänst, polis och ideella organisationer behöver samverka för att oftare lyckas hindra bortföranden. I Jämställdhetsmyndighetens studie framkommer att samverkan fungerar bäst när den bygger på prestigelöshet. Det är också viktigt att varje aktör har kännedom om sitt ansvar och sitt mandat.

Läs mer i vår publikation Att tänka på: Vad du som yrkesverksam bör tänka på i mötet med barn och unga som riskerar att föras bort.

Jämställdhetsmyndighetens pågående uppdrag

Vi genomför nu flera regeringsuppdrag inom området hedersrelaterat våld och förtryck:

• samordna arbetet med att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor 
• kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige
• ta fram en kunskaps- och forskningsöversikt om hedersrelaterat våld och förtryck i ett internationellt perspektiv. Vi ska också genomföra relevanta kompetenshöjande insatser för att öka den forskningsbaserade kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck bland relevanta yrkesgrupper och andra aktörer.
• sprida kunskap om erfarenheter av hedersförtryck samt annat våld och förtryck kopplat till utlandsvistelse. Vi ska bland annat utreda och bedöma kvaliteten i de ansökningar som socialnämnder lämnar till de allmänna förvaltningsdomstolarna vid ansökan om vård enligt LVU.
• utreda och lämna förslag på hur ett nationellt inrapporterings- och uppföljningssystem för ärenden där barn eller vuxna har blivit bortförda kan utformas. Det handlar både om att kartlägga omfattningen av problemet och att systematisera uppföljningen.