Så kan Sverige bidra med ett jämställdhetsperspektiv i Nato
Måndagen den 11 mars hissas Sveriges flagga vid Natos högkvarter i Bryssel. En oberoende granskning från Totalförsvarets forskningsinstitut visar att det finns flera svagheter i arbetet med kvinnor, fred och säkerhet i Nato. Bland annat pekar rapporten på att Nato har svårt att rekrytera kvinnor, inte minst till högre positioner.
Hur arbetar Nato med jämställdhet? Vi ställde tre frågor till Annika Karlsson, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.
Hur arbetar Nato med jämställdhet?
– Nato arbetar för att genomföra FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Den första och kanske mest välkända är Resolution 1325 som antogs år 2000. Agendan om kvinnor, fred och säkerhet betonar bland annat kvinnors viktiga roll i konfliktförebyggande och konfliktlösning. Det handlar både om kvantitet, till exempel att arbeta för en jämnare könsfördelning och om kvalitet, som att genomföra ett jämställdhetsperspektiv i verksamhetens arbete. Flera av resolutionerna behandlar också sexuellt våld i konflikt.
Hur jämställt är Nato?
– Tittar vi på Nato som helhet så är det betydligt färre kvinnor än män på både den militära och civila sidan av organisationen. Att förbättra könsfördelningen i Natos samtliga institutioner är en av flera frågor som Nato arbetar med. Man arbetar också med utbildning av personal och systematisk dialog med civilsamhället. Samtidigt visar en oberoende granskning från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, att det finns flera svagheter i arbetet med kvinnor, fred och säkerhet i Nato. Bland annat pekar rapporten på att Nato har svårt att rekrytera kvinnor, inte minst till högre positioner och att chefer saknar kunskap om hur de ska jämställdhetsintegrera sina ansvarsområden. Därtill är de ekonomiska medel som avsätts för arbetet begränsade, vilket påverkar genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet negativt.
– Nato består av medlemsländer som har sin egen situation och sitt arbete. Även Sverige har ett arbete att göra för att uppnå jämställdhet i Försvarsmakten. En nyligen publicerad avhandling visar att utvecklingen mot jämställdhet går långsamt inom Försvarsmakten och pekar på olika möjliga orsaker till det. Trots att arbete pågått i decennier uppgår andelen kvinnor av Försvarsmaktens militärt anställda personal till knappt tolv procent.
Vad kan Sverige bidra med när det gäller jämställdhetsfrågan i Nato?
– Den oberoende granskningen från FOI lyfter att det är viktigt att den högsta ledningen stödjer jämställdhetsarbetet i Nato. Det blir en fråga för Sverige som medlem. Sverige har en ny handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet som löper under perioden 2024 – 2028. Ett femtontal myndigheter, bland annat Jämställdhetsmyndigheten, har i uppdrag att bidra till genomförandet av planen och att dess målsättningar uppnås. I handlingsplanen betonas till exempel att myndigheter som verkar inom ramen för Totalförsvaret i sin nationella och internationella verksamhet ska integrera ett jämställdhetsperspektiv samt agera i enlighet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet.
– Sverige tar också med sig mycket erfarenhet av att arbeta med jämställdhet i Försvarsmakten, bland annat finns kunskapscentret Nordic Centre for Gender in Military Operations inom Försvarsmakten som ger internationella utbildningar, exempelvis för jämställdhetsrådgivare i Nato, FN och EU. Dessutom har Sverige mycket kunskap och erfarenhet av att arbeta med jämställdhetsintegrering inom områdena fred och säkerhet, genom Folke Bernadotteakademin men också i civilsamhället.
Vi ger stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsmyndigheten har till uppgift att ge stöd till statliga myndigheter i deras arbete med att nå de jämställdhetspolitiska målen. Myndigheters arbete med jämställdhetsfrågor och ojämställdhetsproblem handlar om att bidra till och bygga ett jämställt samhälle. Statliga myndigheter ska ge lika förutsättningar och service för alla, oavsett kön. Regeringens utvecklingsprogram jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) syftar till att stärka myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering så att de bidrar till uppfyllelsen av de jämställdhetspolitiska målen.
Under perioden 2020–2025 har regeringen gett 54 myndigheter, där Försvarsmakten är en, ett särskilt jämställdhetsuppdrag. Myndigheterna ska både identifiera och åtgärda ojämställdhet inom sina kärnverksamheter och bidra till att öka jämställdheten i samhället.
Vi har till uppgift att stödja myndigheterna i detta arbete, bland annat med planering av arbetet med jämställdhetsintegrering, analys av verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv och arbetet med att följa upp resultat och effekter av arbetet.
Läs mer om hur vi ger stöd till andra myndigheter.
Publiceringsdatum: 11 mars 2024
Senast uppdaterad: 13 juni 2024