Temperaturmätning av jämställdhetsarbetet

– Vissa jämställdhetsproblem ligger utanför en enskild myndighets eller ett lärosätes handlingsutrymme. Ett exempel är arbetet för att motverka könsbundna studie- och yrkesval, där högskolan som enskild sektor har svårt att påverka utvecklingen, säger Stina Malmén, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

För att komma till rätta med jämställdhetsproblem på samhällsnivå behöver olika sektorer samverka. Fler exempel på områden som kan gynnas av en strukturerad, sektorsövergripande samverkan är mäns våld mot kvinnor med koppling till bland annat brottsförebyggande arbete och sexuella trakasserier.  

Myndigheter med ansvar över hela sektorer, exempelvis Brottsförebyggande rådet (Brå), Skolverket och Socialstyrelsen har stor potential att bidra till jämställdhet på samhällsnivå genom påverkan de har på andra aktörers arbete. Inte minst på den lokala och regionala nivån. Regeringen bör därför i högre grad integrera ett jämställdhetsperspektiv i andra uppdrag till myndigheter där jämställdhet kan bidra till uppdragets måluppfyllelse.

– Det kan handla om uppdrag där jämställdhet inte står i förgrunden men ett jämställdhetsperspektiv gör att myndigheter tar med jämställdhet i analysen och når fler grupper i samhället. Om ett jämställdhetsperspektiv läggs på uppdrag om exempelvis civil beredskap gör det att myndigheter utformar en beredskap som tar hänsyn till mäns och kvinnors olika livssituation, säger Bosse Parbring, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Stödet leder till förbättringar 

Analysen visar att vårt stöd ökar kunskapen och stärker förutsättningarna för myndigheter och lärosäten att arbeta på ett systematiskt sätt med jämställdhetsintegrering. Exempel som nämns är bättre internt samarbete, höjd kompetens bland strategiska funktioner, att jämställdhetsarbete bedrivs i fler delar av organisationen, att inriktning och mål blivit tydligare samt att analyser och uppföljning har utvecklats.   

– I utvärdering av verksamhetsnära och processinriktade stöd framkommer att det är värdefullt och har lett till konkreta resultat. Till exempel har stödet bidragit till handledning om upptäckt och hantering av ekonomiskt våld som Kronofogdemyndigheten utvecklat, säger Sara Jonasson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten. 

Svårigheter och vikten av styrning 

Resultaten visar att det sker ett viktigt arbete för jämställdhet ute på landets lärosäten. Samtidigt finns det utmaningar i jämställdhetsintegreringsarbetet. För många lärosäten har det tagit tid att få till en organisering av arbetet, och ytterligare utmaningar återstår som att nå ut i kärnverksamheten och att få till en fungerande uppföljning.  

– Politisk styrning och uppdrag i regleringsbrev bedöms av de flesta lärosäten som avgörande för att arbetet inte ska avta, men det finns även en upplevelse av detaljstyrning och att det är för många uppdrag. Detta formuleras av flera lärosäten som målträngsel och det finns efterfrågan på tydlighet kring hur olika uppdrag förhåller sig till varandra, säger Stina Malmén.  

Slutredovisningar av JiM- och JiHU-uppdragen lämnas in i april 2026. Innan dess ska JiM-myndigheter och lärosäten inom JiHU återrapportera resultat och effekter av jämställdhetsintegreringen till regeringen i december 2025. Inför den rapporteringen kommer vi att stötta myndigheter och lärosäten, bland annat genom seminarier i samarbete med Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån.  

– Det är sista året i uppdragen och vi betonar styrningens vikt för att nå resultat i arbetet, det gäller både den interna styrningen inom lärosäten och myndigheter men även från regeringens håll. Vi lyfter också vikten av långsiktighet och uthållighet i arbetet och föreslår nya uppdrag som knyter an när uppdragen avslutas, säger Sara Jonasson.

Läs rapporterna här

• Delredovisning för JiHU 
• Delredovisning för JiM