Vem vågar ta plats i offentligheten? 

Den globala studien The Global Media Monitoring Project har undersökt jämställdhet i nyhetsmedier under en dag. Politiker är det vanligast förekommande yrket i granskningen. Resultatet av den svenska studien visar att 29 procent av de politiker som framträder är kvinnor. Samtidigt är 45 procent av riksdagens ledamöter kvinnor och 43 procent av de förtroendevalda i svenska kommuner kvinnor.  

– Att kvinnliga politiker är mindre synliga medialt är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv eftersom kvinnorna får sämre möjligheter att synliggöra sina politiska ståndpunkter och representera sina väljare. Detta kan också leda till en snedvriden bild av politiken och vilka sakfrågor som uppmärksammas, säger Stina Malmén, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten.

Ett generellt mönster i det globala nyhetsflödet är att män intervjuas som makthavare och experter medan ”vanligt folk på gatan” i högre grad representeras av kvinnor. Även i länder där kvinnor generellt har högre utbildning än män, förekommer kvinnor inte som experter i nyhetsmedia i samma utsträckning.

Maria Brändström har arbetat i 20 år som journalist för SVT Nyheter Västerbotten. Hennes redaktion har lyckats nå en representation av 51 procent kvinnor i nyheterna online. 

– På lokal nivå intervjuar vi oftast kommunalråden som är högst ansvariga för en rad frågor och oftast är kommunalrådet en man. Men det gäller att ha på sig genusglasögonen och alltid leta efter kvinnor att intervjua. Ibland har kommunerna till exempel delade poster, då kan man ju välja att vända sig till kvinnan istället. 

Medial synlighet ökar utsatthet 

Enligt den svenska rapporten Räkna med kvinnor hänger risken att utsättas för hat och hot ihop med att kvinnor väljer bort intervjuer och offentlig debatt. Kvinnor i politiska positioner är särskilt utsatta för hat och hot av sexuell karaktär. Även journalister, både kvinnor och män, får ta emot hot och hat genom sin yrkesroll. Kvinnor utsätts oftare av sexuella trakasserier och förolämpningar kopplat till utseende, medan män oftare ifrågasätts i sakfrågor och om sin kompetens.

– Vi vet att medial synlighet är en faktor som ökar kvinnors utsatthet. Nätbaserade trakasserier och angrepp riktas framför allt mot kvinnor i höga politiska positioner. Men även unga kvinnor och politiker med etnisk minoritetsbakgrund eller normbrytande sexuell läggning är särskilt utsatta. Hot och hat mot politiker kan leda till självcensur eller avhopp bland förtroendevalda, vilket ytterligare kan snedvrida representationen, säger Stina Malmén. 

Att kunna delta på lika villkor och vara aktiva medborgare oavsett kön är en viktig grundpelare i den svenska jämställdhetspolitiken. Regeringen pekar på att hot och hat får en direkt påverkan på demokratin och att det därför behöver motverkas. 

– För att motverka att hot och hat leder till minskat politiskt deltagande bland kvinnor krävs ett tydligt arbetsgivaransvar, tillgång till effektiva stödsystem för utsatta förtroendevalda samt ett förebyggande arbete, fortsätter Stina Malmén. 

Yngre kvinnor vill ta plats 

Nyhetsredaktioner är rutinbaserade verksamheter som går att förändra, menar Agneta Söderberg Jacobson från Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet, som koordinerat den svenska studien. Utvecklingen nationellt har dock stannat av enligt de senaste mätningarna är siffrorna marginellt lägre än för fem år sedan (37 procent kvinnor 2025 jämfört med 38 procent år 2020). 

– Många mediechefer vittnar om att det är svårt att hålla en nivå med mer än en tredjedel kvinnor i rapporteringen. Men vi har framgångsrika exempel i Sverige där redaktioner når jämställd representation. Kontinuitet och konsekvens, det är vad som funkar, säger hon.

Som journalist har Maria Brändström upplevt att det genom åren generellt blivit svårare att få kvinnor att ställa upp på intervju men genom upprepande förfrågningar och en förändring i inställning hos yngre kvinnor så går det.  

– Yngre kvinnor tar gärna plats på ett sätt som äldre kvinnor inte velat göra. Samtidigt har det smugit in en ängslighet bland offentliganställda att våga prata, till exempel bland mellanchefer på kommunen, som ofta är kvinnor. Ofta hänvisas till kommunikatörer eller högre chefer, som inte är lika insatta i ämnen. Jag tycker att det fungerar att vara öppen med den kvinnliga intervjuperson och säga "Det är alltid män som ställer upp. Vi behöver visa att det finns kvinnor också på den här positionen". 

Läs även Färre kvinnor än män i nyheterna | Jämställdhetsmyndigheten