Vinnaren av 2024 års uppsatstävling är korad

– Uppsatstävlingen ger oss en uppfattning om vilka frågor som studenter vid högskolor och universitet finner intressanta att utforska när det gäller samhällsutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. Den visar också på den bredd av perspektiv som jämställdhetspolitiken kan analyseras utifrån, med ämnen som till exempel statsvetenskap, ekonomi, juridik, socialt arbete och samhällsplanering, säger Line Säll, enhetschef på myndigheten.

Totalt inkom 18 uppsatser som var behöriga i årets tävling. Uppsatserna har bedömts av sakkunniga medarbetare och myndighetens vetenskapliga råd.

Vinnaren fick motta sitt pris av Lise Tamm, myndighetens generaldirektör, vid en prisceremoni i december, när uppsatsen presenterades för myndighetens medarbetare.

Tilly Nygren Laestander har en master i stadsplanering och urbana studier samt en kandidat inom kultur/samhällsgeografi, vilket är två forskningsfält som tenderar att luta sig mot kritiska perspektiv.  

– Jag har varit intresserad av genus, klass och intersektionalitet inom samhällsutveckling i stort under hela min studietid, vilket har gett mig en god grund att stå på i det här slutprojektet, säger Tilly Nygren Laestander.

Använder en utforskande strategi

De initiala frågorna som berörs i uppsatsen är: varför är genus och klimat relevant för kommunal samhällsplanering och var finns mänskliga relationer och normer i klimatrelaterade åtgärder? 

–  Ett övergripande resultat är att Umeå kommun använder en utforskande strategi i sina klimatåtgärder med huvudfokus på beteendeförändring och samarbeten på olika nivåer. Kommunen belyser medvetet strukturella ojämlikheter, exempelvis i relation till initiativ kring så kallade smarta städer, delningsekonomi och planering av kollektivtrafik genom olika sorters dialogprocesser säger Tilly Nygren Laestander.

Motiveringen lyder:

”Denna uppsats bidrar med kunskap inom ett för jämställdhetspolitiken viktigt område, nämligen omställning till ett hållbart samhälle. Uppsatsen bidrar till en ökad förståelse kring kopplingen mellan jämställdhetsintegrering och strategier för minskat utsläpp av koldioxid i svensk kommunal samhällsplanering. Uppsatsförfattaren visar hur kommuner kan inkorporera genusteori i praktiken för att öka takten att uppnå klimatmål och jämställdhetsmål. Uppsatsen pekar på att jämställdhetsmålen bör genomsyra hela processen och att dessa värden spelar en avgörande roll för att den gröna omställningen kan genomföras på lokal nivå.”

Ta del av uppsatsen  ”(Just) Transition Towards Climate Neutrality in Cities – A Case Study on Umeå, Northen Sweden”.