Högskolor behöver bli bättre på att undervisa om våld
De som studerar till bland annat sjuksköterskor, jurister och socionomer ska sedan 2018 lära sig om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Universiteten och högskolorna har dock inte tillräcklig kunskap vad studenterna behöver kunna. Det visar Jämställdhetsmyndigheten i en rapport som nu lämnas över till regeringen.
Den som exempelvis blir utsatt för våld i en nära relation ska kunna få bästa möjliga bemötande av de yrkesgrupper som ska ge stöd. Det var anledningen till att regeringen beslutade att kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska vara ett examensmål i vissa högskoleutbildningar.
Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen och i samarbete med fem lärosäten erbjudit utbildningsinsatser och kunskapsstöd till 27 lärosäten och 84 utbildningsprogram. När myndigheten nu rapporterar hur uppdraget har genomförts konstaterar myndigheten att det finns ett stort behov av att lärare och personal med övergripande utbildningsansvar utbildar sig vidare. Det handlar inte minst om att förstå bredden av vad som ingår i examensmålet. Området som examensmålet handlar om innefattar både Sveriges åtagande inom ramen för Istanbulkonventionen och den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Utbildningarna ska bland annat inkludera hedersrelaterat våld och förtryck.
Jämställdhetsmyndigheten ser också att det finns lärdomar att hämta hos polisen. Under uppdraget har Jämställdhetsmyndigheten även samarbetat med Polismyndigheten, eftersom poliser i sin yrkesutövning möter mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Examensmålen för polisutbildningen bestäms inte av regeringens högskoleförordning utan av Polismyndigheten. Polisprogrammet har inte ett uttalat examensmål men området ryms inom flera av de specifika målen i utbildningsplanen. En enkät till lärosäten med polisutbildningar visar att de inkluderar de olika delar som ingår i området i väsentligt högre grad än utbildningarna till andra yrken. Därför menar Jämställdhetsmyndigheten att erfarenheterna från polisprogrammen är viktiga när det handlar om att utveckla stödet till andra utbildningar.
Nu har regeringen förlängt Jämställdhetsmyndighetens uppdrag om att höja kompetensen så att det pågår till 2023. Inför fortsättningen bedömer Jämställdhetsmyndigheten att insatser bör genomföras som riktar sig till lärosätenas ledningsgrupper och programansvariga. Stödet till högskolorna ska utvecklas så att det är hållbart över tid och går att ta del av på internet. Eftersom de första studenterna som examensmålet berör tar examen de kommande åren föreslår myndigheten också att dessa studenter följs upp, så att det går att se vilken effekt examensmålet har fått i mötet med våldsutsatta människor.
Fakta: Det nya examensmålet
Den 1 juli 2018 infördes ett nytt examensmål i högskoleförordningen om att visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Åtta utbildningar på grundnivå har examensmålet:
- Fysioterapeutexamen
- Juristexamen
- Läkarexamen
- Psykologexamen
- Socionomexamen
- Sjuksköterskeexamen
- Tandläkarexamen
- Tandhygienistexamen
I mars 2018 fick Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser och kunskapsstöd till lärosäten som har dessa utbildningar. Där ingår:
- Hedersrelaterat våld och förtryck
- Barnäktenskap
- Tvångsäktenskap
- Könsstympning av flickor och kvinnor
- Våld mot barn
- Prostitution och människohandel för sexuella ändamål
- Hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer
Under uppdraget har Jämställdhetsmyndigheten gett fem universitet och högskolor i uppdrag att utveckla och erbjuda kurser inom det nya examensmålet:
- Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet
- Barnafrid vid Linköpings universitet
- Ersta Sköndal Bräcke högskola
- Göteborgs universitet
- Malmö universitet
Dokument
Länkar
Publiceringsdatum: 16 april 2021