Könsstympade kvinnor kan ha sämre förlossningsvård
De problem som könsstympade kvinnor ofta möter i samband med att de föder barn i Sverige kan bero på att de ingår i en grupp som får sämre förlossningsvård än andra. Det konstaterar Jämställdhetsmyndigheten i en ny rapport och föreslår att frågan utreds.
På lördag den 6 februari inträffar den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning. Ett av de hälsoproblem som är vanliga för personer som blivit utsatta för ingreppet är förlossningsskador och andra komplikationer i samband med att föda barn.
– I Sverige finns det flickor och kvinnor som lider av psykiska och fysiska besvär på grund av att de har utsatts för könsstympning. Vår studie visar dock att deras hälsa påverkas av många faktorer utöver könsstympningen i sig. När det gäller risken för problem i samband med förlossningar kan det handla om att den vård som kvinnor får i samband med graviditet och barnafödande inte är jämlik. Det är något som behöver utredas vidare, säger Abeba Michael, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Jämställdhetsmyndigheten har analyserat könsstympade flickors och kvinnors hälsa och tillgång till vård som en del av att följa upp utvecklingen inom det jämställdhetspolitiska delmålet jämställd hälsa. I rapporten konstaterar myndigheten att kvinnor födda i Afrika söder om Sahara oftast drabbas av skador och andra problem vid förlossningar i Sverige. I den gruppen finns många kvinnor som har utsatts för könsstympning.
– Flera studier har kommit fram till att det dåliga förlossningsutfallet som drabbar kvinnor från Afrika i Sverige inte är en följd av könsstympning i barndomen. I stället pekar de på att gruppen får sämre vård och sena diagnoser än andra grupper, eller att missförstånd sker på grund av språket. Det finns behov av att undersöka fler möjliga förklaringsfaktorer än könsstympning, säger Abeba Michael.
En annan orsak till att utrikesfödda inte får vård på lika villkor som inrikes födda är enligt flera studier att de utsätts för diskriminering inom hälso- och sjukvården.
– Kvinnor som har blivit utsatta för könsstympning med allt lidande det kan innebära löper också en högre risk att drabbas av problem om de föder barn i Sverige. Studier visar att strukturell diskriminering påverkar vårdkvaliteten. Det handlar både om det som är svårt att mäta som bemötande och mätbara parametrar såsom problem i samband med förlossningar. Gruppen kvinnor från afrikanska kontinenten är särskilt drabbad. Vi bör inte acceptera dessa siffror utan ta reda på vad som ligger bakom för att undvika lidande i framtiden, säger Abeba Michael.
Fakta: Könsstympning av flickor och kvinnor
Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot svensk lag. Sedvänjan innebär att större eller mindre delar av de yttre kvinnliga könsorganen tas bort eller skadas. Unicef uppskattar att 200 miljoner flickor och kvinnor i världen är könsstympade. Det är osäkert hur många som är utsatta för könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige. Jämställdhetsmyndigheten har tidigare föreslagit en studie för att ta reda på hur många flickor och kvinnor i Sverige som är utsatta för könsstympning.
Publiceringsdatum: 5 februari 2021