Webbplatsen använder JavaScript för att förbättra användarupplevelsen. Du kan använda sajten utan Javascript, men då fungerar inte vissa funktioner. Du aktiverar Javascript i din webbläsares inställningar.

Kvinnor med funktionsnedsättning missgynnas på arbetsmarknaden

Många kvinnor med funktionsnedsättning har inkomster som inte räcker för att försörja sig själva och eventuella barn. Det visar en ny rapport som Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för delaktighet presenterar för regeringen i dag.

– Kvinnor med funktionsnedsättning behöver synliggöras mer inom såväl jämställdhets- som funktionshinderpolitiken, säger Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.

Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för delaktighet har haft regeringens uppdrag att särskilt kartlägga hinder för den ekonomiska jämställdheten för kvinnor med funktionsnedsättning.

– Den ekonomiska ojämställdhet som finns mellan kvinnor och män generellt förstärks ytterligare för kvinnor med funktionsnedsättning, säger Malin Ekman Aldén, generaldirektör för Myndigheten för delaktighet.

Kvinnor med funktionsnedsättning lever i dag i betydligt större ekonomisk utsatthet än andra kvinnor. De är överrepresenterade i den grupp vars disponibla inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten. Konsekven blir att många kvinnor med funktionsnedsättning lever i ekonomisk otrygghet.

Det finns också stora skillnader mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning när det gäller omfattningen av arbete. En oproportionerligt stor del av gruppen kvinnor med funktionsnedsättning är långtidsarbetslösa. De arbetar betydligt oftare deltid, är deltidsarbetslösa eller har timanställning än andra. Samtliga av dessa faktorer bidrar till inkomstklyftorna.

Kartläggningen visar också tydligt att arbetsmarknadspolitiskt stöd riktade till personer med funktionsnedsättning träffar olika beroende på kön. Generellt har män större tillgång till insatser och stöd än kvinnor. En stor del av gruppen kvinnor med funktionsnedsättning upplever också att de är utsatta för diskriminering och kränkande särbehandling i arbetslivet, och då inte minst negativa attityder från arbetsgivaren.

För att komma åt de allvarliga brister i ekonomisk jämställdhet som kartläggningen visar föreslås ett antal åtgärder:

Arbetet med att förebygga diskriminering, bland annat inom ramen för bestämmelserna om aktiva åtgärder, måste på ett tydligare sätt kombinera perspektivet jämställdhet och funktionsnedsättning.

Kunskapen om samspelet mellan funktionsnedsättning och jämställdhet i arbetslivet behöver generellt höjas för att kunna säkerställa ett systematiskt arbete och effektiva insatser.
Arbetsmarknads- och välfärdsstöd riktade till personer med funktionsnedsättning behöver samordnas. De behöver också analyseras, reformeras och moderniseras ur ett jämställdhetsperspektiv.