Jämställdhetsmyndighetens remissvar SOU 2020:28
Jämställdhetsmyndighetens remissvar på SOU 2020:28, en mer likvärdig skola, minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning.
Sammanfattning
Jämställdhetsmyndigheten delar regeringens bild av att likvärdigheten i
svensk skola behöver stärkas och välkomnar betänkandet. Remissvaret är
begränsat till betänkandets jämställdhetspolitiska relevans.
Inledningsvis konstaterar myndigheten att utredningen i sin
konsekvensanalys avseende jämställdhet menar att förslagen sammantaget
kommer att förbättra likvärdigheten och stärka skolans kompensatoriska
möjligheter, vilket i sin tur bedöms leda till att pojkars studieresultat kan
öka. Därtill bedöms möjligheterna att stärka elevhälsan genom utökade
statliga resurser till skolan och det föreslagna sektorsbidraget, i sin tur ge
ökade möjligheter att främja, särskilt flickors, hälsa.
Jämställdhetsmyndigheten noterar i sammanhanget utredningens
avgränsning till ett systemperspektiv där exempelvis frågor om
undervisningens kvalitet och villkor till stor del lämnas utanför utredningens
analys och förslag och att regeringen har tillsatt ytterligare utredningar som
på ett mer ingående sätt kan diskutera hur skolans likvärdighets- och
kompensatoriska uppdrag ska omsättas i praktisk verksamhet (såsom
Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven, U 2017:07 och
Betygsutredningen 2018, U 2018:3).
Jämställdhetsmyndigheten vill ändå understryka att en likvärdighet
avseende kön inte automatiskt följer av en i andra avseenden ökad
likvärdighet. Ojämställdhetsproblemen i skolans värld är inte heller
begränsade till pojkars generellt sämre studieresultat eller flickors generellt
sämre hälsa. De bör snarare förstås tillsammans med andra relaterade och
underliggande ojämställdhetsproblem. Till exempel finns kopplingar mellan
såväl pojkars sämre studieresultat, som våld och otrygghet i skolmiljön, och
destruktiva normer kring maskulinitet (SOU 2015:55; SOU 2104:6; SOU
2010:99, Skolverket 2009:326); det finns viktiga jämställdhetsaspekter på
skolans ämnen och på ämnesdidaktiken (SOU 2010:99) och
könssegregeringen i utbildningen har långtgående konsekvenser för den
ekonomiska jämställdheten senare i livet (SOU 2015:86). Ett
ändamålsenligt arbete för en jämställd utbildning förutsätter därför åtgärder
i hela utbildningssystemet som bygger på analyser av hur kön påverkar de
strukturer och processer som formar villkoren för utbildning.
Mot denna bakgrund vill Jämställdhetsmyndigheten understryka vikten av
att regeringen att inför beslut baserade på betänkandet:
• värderar förslagen utifrån deras förmåga att realisera skolans
likvärdighets- och kompensatoriska uppdrag också ur ett
jämställdhetsperspektiv, samt
• överväger hur konkreta uppdrag och åtgärder, som syftar till
utveckling av skolans likvärdighet och kompensatoriska förmåga
regionalt och lokalt, kan utformas så att de stärker
jämställdhetspolitikens målsättning om en jämställd utbildning.
Publiceringsdatum: 6 november 2020
Senast uppdaterad: 22 mars 2022