Remissvar "Aktivitetskrav inom försörjningsstödet –för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet" Ds 2024:29

Det är viktigt med ett jämställdhetsperspektiv i införandet. Kvinnor tar i lägre utsträckning del av arbetsfrämjande insatser jämfört med män. Det är viktigt att detta faktum inte reproduceras eller förstärks inom aktivitetskravet.

Sammanfattningsvis gör vi följande bedömning:

  • Aktivitetskravet måste kunna anpassas utifrån enskildas olika förhållanden, till exempel kopplat till våldsutsatta kvinnor och personer på skyddat boende.
  • Kommunerna bör ersättas för insatserna för att förslaget inte ska skapa ytterligare press på en redan pressad socialtjänst.
  • Personer som omfattas av aktivitetskravet bör erbjudas barnomsorg på heltid.
  • Det bör finnas möjlighet för personer som omfattas av aktivitetskravet att vara föräldralediga på deltid även efter att barnet fyllt 1 år.
  • Förekomsten av ekonomiskt våld måste beaktas.
  • Det är viktigt med könsuppdelad statistik och att de analyser som görs har ett jämställdhetsperspektiv.

Personer med försörjningsstöd som skulle omfattas av aktivitetskravet är en heterogen grupp med varierande problematik. Det gäller särskilt efter att målgruppen utvidgats till att även omfatta personer som socialtjänsten bedömer inte kan arbeta. Bland annat:

  • personer med fysisk eller psykisk ohälsa
  • våldsutsatta personer
  • personer med missbruksproblematik.

Detta ställer stora krav på individuell anpassning av socialtjänstens insatser. Särskilda svårigheter kan till exempel uppstå för våldsutsatta kvinnor på skyddat boende.

Publiceringsdatum: 11 mars 2025

Senast uppdaterad: 31 mars 2025