Forskning om jämställdhet

Forskning om jämställdhet bedrivs inom en mängd olika discipliner och vetenskapliga miljöer, däribland genusvetenskapen. Det är inget avgränsat vetenskapsområde utan kan handla om att undersöka jämställdhetspolitikens sakfrågor likväl som att granska själva politiken.

Forskning om jämställdhet görs inom en rad olika akademiska discipliner och tvärvetenskapliga miljöer. En gemensam faktor kan vara att forskningen problematiserar olika aspekter av jämställdhet. Det kan exempelvis handla om olika tolkningar och tillämpningar av jämställdhet som begrepp eller forskning om jämställdhetspolitikens organisering och genomförande, om hur kön ”görs” i olika sammanhang samt vad det innebär utifrån olika aspekter såsom makt, hälsa, utbildning eller resursfördelning i samhället. Det kan också handla om forskning som har som uttalat syfte att komma tillrätta med missförhållanden som har sin utgångspunkt i könsstereotypa attityder och värderingar, misogyni eller könsdiskriminering.

Två linjer inom forskningen

Enkelt uttryckt kan man urskilja två linjer inom forskning om jämställdhet. Den ena handlar om att explicit granska och studera jämställdhetspolitikens olika områden och nivåer. Den andra fokuserar på sakfrågor som antas ha betydelse för huruvida vi har ett jämställt samhälle, till exempel fördelning av obetalt arbete, löneskillnader och föräldraförsäkring.

Forskning om jämställdhetens sakfrågor växte fram i Sverige under 1960- och 70-talet. Politiker som drev jämställdhetsfrågor började efterfråga forskning om kvinnor och mäns villkor i samhället som de kunde koppla till sin jämställdhetspolitik. Det fanns också ett ökat behov hos forskarna själva att beforska fältet.

Under 1990-talet skedde ett generellt paradigmskifte inom svensk forskning. Riktningen drog mot ett mer poststrukturalistisk perspektiv och detta gällde i allra högsta grad det som kallades kvinnoforskning eller genusforskning. Från en mer positivistisk syn där det handlade om att kartlägga och belysa kvinnors underordning samt hur den kunde ändras så började vissa forskare även att kritiskt granska själva jämställdhetspolitiken.

Fältet kallas ibland just kritisk forskning om jämställdhet. Med detta menas att det finns en maktanalys, ett ifrågasättande av hur jämställdheten görs. Kritisk forskning om jämställdhet handlar om att inte ta jämställdhet för given utan att belysa att det är något som hela tiden görs i politiken, media och samhället i stort.

Texten är framtagen av Nationella sekretariatet för genusforskning och har faktagranskats av forskarna Anne-Charlott Callerstig, Örebro universitet, och Malin Rönnblom, Umeå universitet samt Jämställdhetsmyndigheten.

Publiceringsdatum: 13 september 2021

Senast uppdaterad: 14 mars 2024