En vecka fri från våld 2025

Länsstyrelsen Jämtland leder en gemensam satsning där kommuner steg för steg bygger långsiktiga strukturer för att förebygga våld. Fyra kommuner har redan visat att samarbete och tydlig styrning ger resultat.

– Målet är att samtliga åtta kommuner i länet ska ingå en överenskommelse om att inleda och bedriva ett långsiktigt våldsförebyggande arbete, säger Tone Morseth som är samordnare för området Mäns våld mot kvinnor på Länsstyrelsen Jämtland. 

Fyra kommuner i Jämtlands län bygger struktur för att förebygga våld

Sedan 2015 har Borås stad arbetat målmedvetet och långsiktigt med våldsprevention. I centrum för arbetet står öppen ungdomsverksamhet där hela organisationen är involverad och där trygghet och våldsförebyggande arbete har blivit en naturlig del av vardagen.

Ett viktigt steg i arbetet har varit att utveckla ett gemensamt språk, något som gör det lättare att både förstå, beskriva och utveckla de insatser som pågår.

– Vi har fått ett gemensamt språk för att förklara vad det är vi gör, vilket också gjort att vi kan prata om det. Mycket gjordes redan sedan tidigare, men nu kan vi sätta ord på vad vi gör och varför, berättar Åsa Gunnesson Bergstrand, enhetschef i öppen ungdomsverksamhet på fritids-och folkhälsoförvaltningen.

Våldsprevention är en självklar del i Borås ungdomsverksamhet.

Ett tydligt stöd från kommunens högsta ledning, dialog med en referensgrupp och ett fungerande samarbete mellan sakkunniga och HR har varit viktiga ingredienser i Halmstads kommuns arbete med våld i nära relation som en arbetsgivarfråga.

Efter ett par års medvetet och intensivt arbete finns det idag en nyfikenhet och ett intresse hos medarbetare i Halmstads kommun kring våld i nära relation som en fråga för arbetsplatsen.

– Vi fick en del kritiska frågor kring i början av vårt arbete och många såg våld i nära relation som en privatfråga, vilket är förståeligt om man inte är insatt i ämnet. Men nu är de flesta medarbetare och chefer positiva till att ämnet lyfts, säger Anna Engl, utvecklingsstrateg i Halmstads kommun.

I Halmstad ska det vara enkelt att prata om våld i nära relationer.

De flesta tonåringar växer upp med en smart telefon, och när de inleder sina första relationer sker det inte bara i den fysiska världen utan i allra högsta grad även i den digitala.

Hur ser en schyst relation ut i det digitala livet? Finns det varningstecken på när relationen inte är sund? 

Organisationen Fredens Hus driver ett projekt tillsammans med Uppsala kvinnojour och IT-företaget Sentor. Projektet går ut på att utbilda högstadie- och gymnasieelever i digitalt våld, digital integritet och informationssäkerhet.

Digital integritet förebygger våld i ungas relationer

Den som blir utsatt för våld i en nära relation ska kunna få bästa möjliga bemötande av de yrkesgrupper som ska ge stöd. Det var anledningen till att regeringen beslutade att kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska vara ett examensmål i bland andra tandläkarutbildningen.

Enligt Therese Kvist, forskare i odontologi vid Karolinska institutet och specialisttandläkare på Tandläkarhögskolan, har tandvården en unik möjlighet att upptäcka våldsutsatthet.

– Vi kallar alla barn och ungdomar upp till 23 års ålder och träffar vuxna som är eller kan ha varit utsatta för våld. För att vi ska kunna ta hand om våra patienter på ett bra sätt är det viktigt att se till hela deras sociala situation, säger Therese Kvist.

Därför har tandvården en unik möjlighet att upptäcka våldsutsatthet

Följande kan vara tecken på att någon i din närhet är utsatt för våld:

• Får sms eller samtal konstant när hen är hemifrån.
• Har stenkoll på klockan och rapporterar hela tiden om var hen befinner sig.
• Får utstå förnedrande, förminskande eller våldsamma hot och tillmälen.
• Undviker sociala kontakter, särskilt med det motsatta könet eller hålls separerad från familj och vänner.
• Måste förklara eller ursäkta partners beteende och be om lov att få göra saker.
• Blir tillbakadragen när partnern kommer in i ett rum.
• Har inte tillgång till egna bankkonton, bankkort eller sin egen ekonomi.
• Låter rutinmässigt partnern ta gemensamma beslut.
• Känner sig deprimerad, ångestfylld eller självmordsbenägen, uttrycker självhat eller skam.
• Börjar missbruka alkohol eller droger.
• Uppvisar ändrade sovmönster och minskad aptit.
• Visar rädsla för att bli vidrör och undviker ögonkontakt
• Tappar intresset för tidigare intressen och aktiviteter.

Om du misstänker att någon i din närhet utsätts för våld:

1. Fråga om våld. Visa att du bryr dig. Ställ frågan i avskildhet så att förövaren inte är närvarande och kan lyssna. Ställ raka frågor.
2. Lyssna utan att döma. Du kommer inte kunna fatta något beslut åt personen. Visa att du finns där oavsett vad personen väljer att göra eller inte göra. 
3. Dokumentera. Finns skador eller händelser som personen berättar om? Ta ett foto.
4. Tipsa. Det finns lokala jourer som personen kan vända sig till. Tipsa om Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
5. Agera. Är läget är akut eller finns det ett barn med i bilden som riskerar att fara illa? Ring socialtjänsten eller polisen 112. 

Det finns stöd att få för den som är utsatt för våld och många aktörer som arbetar med att stödja våldsutsatta personer. Här har vi samlat information till dig som är utsatt, anhörig eller orolig för en medmänniska. Vi har också tagit fram särskild information som riktar sig till barn.

Stöd till dig som är våldsutsatt, anhörig eller våldsutövare

Vi har samlat ett urval av publicerade fakta och officiell statistik kring vissa uttryck av våldsbrott, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Den här sammanställningen fokuserar på vuxna och personer från 16 år och uppåt.

Här finns dock ett stort mörkertal. Den officiella statistiken fångar många gånger inte upp alla våldets uttrycksformer, som psykiskt våld, digitalt våld, materiellt våld eller ekonomiskt våld.

Fakta och statistik om mäns våld mot kvinnor