Könsstympning av flickor och kvinnor

Könsstympning av flickor är en sedvänja och genomförs för att kontrollera flickors och kvinnors kroppar och deras sexualitet. Övergreppet har bland annat att göra med föreställningen om att mäns och familjers heder är kopplad till flickors och kvinnors anseende och sexualitet. I vissa länder kan det till exempel vara svårt för en flicka att bli gift om hon inte genomgått könsstympning.

En bild visas på en iPhone på modeller av de fyra olika typerna av kvinnlig könsstympning.

Fler än 200 miljoner flickor och kvinnor i världen är könsstympade

Unicef uppskattar att mer än 200 miljoner flickor och kvinnor runt om i världen har utsatts för någon form av könsstympning. Över 40 miljoner av dessa är flickor under 15 år.

Könsstympning är en mycket gammal sedvänja och tradition utan koppling till någon särskild religion. Det förekommer bland annat inom kristna och muslimska grupper i flera länder i Afrika, i vissa länder i Mellanöstern och i Asien.

Oftast utsätts flickor för könsstympning i åldern 4–14 år, men könsstympning sker även på yngre barn och kan också upprepas flera gånger senare i livet.

 

Fyra former av könsstympning

Könsstympning av flickor och kvinnor innebär att större eller mindre delar av de yttre kvinnliga könsorganen tas bort eller skadas. Det finns olika former av könsstympning. Enligt WHO klassificeras de i fyra olika typer:

  1. Förhuden på klitoris skärs bort. Ibland skärs även klitoris, eller delar av klitoris, bort.

  2. Hela klitoris skärs bort, tillsammans med hela eller delar av de inre blygdläpparna.

  3. Alla yttre delar av könsorganet, det vill säga klitoris samt inre och yttre blygdläppar skärs bort. Därefter sys det som är kvar av de yttre blygdläpparna ihop så att slidöppningen täcks för. En liten glipa lämnas kvar för att urin och mensblod ska kunna sippra ut. Kallas även infibulation.

  4. Andra skadliga ingrepp som till exempel prickning (att klitoris sticks med ett vasst föremål), snittning, skrapning eller att man bränner klitoris och omgivande vävnad.

Könsstympning är en gammal sedvänja utan koppling till någon särskild religion

Könsstympning i Sverige

Könsstympning är ett brott mot svensk lag och mänskliga rättigheter. Alla typer av könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudna i Sverige sedan 1982.

Enligt Socialstyrelsen kartläggning från 2015 uppskattades att cirka 38 000 flickor och kvinnor i Sverige lever med konsekvenserna av könsstympning, varav ungefär 7 000 är flickor under 18 år. Mörkertalet tros dock vara stort och bland de som är aktiva inom frågan väntas nya undersökningar visa betydligt högre siffror.

De största grupperna av flickor och kvinnor i Sverige som utsatts för könsstympning kommer främst från länder som Somalia, Egypten, Etiopien, Eritrea och Gambia.

I en rapport från Socialstyrelsen om vården av könsstympade flickor och kvinnor (2020) framgår det att cirka 5000 kvinnor med diagnos könsstympning har sökt vård inom specialist- eller förlossningsvården i Sverige från 2012 till 2018. 97 procent av kvinnorna kommer ursprungligen från ett afrikanskt land och 87 procent är mellan 18 och 39 år gamla. Under 2018 har 52 könsstympade flickor i åldern 0 till 17 år sökt vård och fått en diagnos. Det är cirka 10 flickor som är födda i Sverige som har sökt vård och fått en diagnos kopplat till könsstympning under åren 2012 till 2018.

Medicinska fakta

För många kvinnor innebär könsstympning medicinska konsekvenser på både kort och lång sikt. Omedelbara effekter är blödning, infektioner, skador på närliggande organ, chock och i värsta fall död. På lång sikt kan det handla om underlivssmärtor, cystor, svårigheter att kissa, att menstruationsblod stockar sig i vaginan, smärta vid samlag samt komplikationer i samband med graviditet och födsel.

Flickor och kvinnor som blivit könsstympade kan vara traumatiserade och lida av olika former av psykosociala faktorer. En del flickor och kvinnor kan känna sig nedstämda eller må dåligt. Minnen från ingreppet kan finnas kvar, även om det skett långt tillbaka i tiden. En del flickor och kvinnor kan bli deprimerade eller nedstämda utan att förstå att det kan bero på själva könsstympningen. En del flickor och kvinnor vet inte om, eller kommer kanske inte ihåg, att de blivit könsstympade.

Könsstympning kan skada både fysiskt och psykiskt

Flickor och kvinnor som utsätts kan drabbas av följande besvär både direkt eller senare i livet:

  • Kraftig blödning vid ingreppet

  • Infektioner

  • Smärta i underlivet

  • Svårigheter att kissa

  • Svårigheter vi menstruation

  • Psykiska besvär som exempelvis PTSD eller depression

  • Fysisk och psykisk smärta vid samlag

  • Skador som riskerar att man inte kan bli gravid

  • Förlossningskomplikationer

  • Död


 
Till dig som är utsatt

Till dig som är utsatt för könsstympning

På Youmos hemsida kan du läsa mer om vilken hjälp du kan få. Du kan även titta på filmen som RFSU tagit fram som ger information om sexuellt våld, heder och könsstympning. Du får också veta vart du kan vända dig för att få vård, råd och stöd.

Om du har blivit utsatt för könsstympning och vill få stöd och vård så kan du ta kontakt med Vulvamottagningen på Angereds närsjukhus i Göteborg eller Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm. Du behöver inte bo i Göteborg eller Stockholm för att få hjälp från mottagningarna. Går du i skolan kan du ta kontakt med din skolsköterska som kan hjälpa dig vidare. Du behöver inte informera dina föräldrar att du sökt hjälp och stöd om du inte vill det.

Om du är barn eller ungdom och känner oro för att du eller någon i din omgivning kommer att bli utsatt för könsstympning så ta kontakt med en vuxen som du känner tillit till. Det kan till exempel vara din lärare, din fritidsledare eller din tränare.

Du kan även kontakta Kärleken är fri. Det är en stödchatt från Rädda Barnen, som riktar sig till dig som är barn eller ungdom och som vill prata om hedersrelaterat våld och förtryck, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap, och könsstympning. De har tystnadslöfte och du kan vara anonym.

Chatten är öppen måndag till torsdag kl 19.00-21.00, samt dagtid tisdag till torsdag kl 12.00–14.00. Hitta chatten här. Du kan också mejla dygnet runt på stodchatt@rb.se och boka tid för chattsamtal.

Till dig som är förälder

Är du förälder och behöver hjälp med att skydda din dotter från att könsstympas utomlands?  Behöver du hjälp med att stå emot påtryckningar från släkt och andra? Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram ett könsstympningspass. Som förälder erbjuds du ta med dig passet när du reser utomlands. I passet finns information om att könsstympning är förbjudet i Sverige och om eventuella konsekvenser. Passet är på svenska, engelska, franska, arabiska, amhariska, dari, albanska, somaliska, swahili (kiswahili), tigrinja, pashto, spanska och tyska.

Läs Informationsblad om könsstympningspasset här

Ladda ner eller beställ könsstympningspasset på rätt språk

Samtalsstöd

Om du är i behov av att prata med någon om din situation kan du ringa Kvinnofridslinjen. Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon dit den som utsatts för våld kan vända sig för att få stöd och råd från professionella inom området. Du kan även vända dig dit som anhörig eller vän. Ta kontakt med Kvinnofridslinjen på 020-50 50 50. Om du inte talar svenska eller engelska har dom tillgång till tolk på de flesta språk som talas i Sverige.

Läs mer på Kvinnofridslinjens hemsida

Du kan som förälder även vända dig till Socialtjänsten i din kommun och hälso-sjukvården för stöd.

Könsstympning av flickor och kvinnor

Publiceringsdatum: 9 juni 2021

Senast uppdaterad: 11 februari 2022