Din roll som ledare

Som ledare möter du barn och unga i vardagen och har både ett ansvar och en möjlighet att påverka. Din röst kan göra stor skillnad i frågan om könsstympning av flickor och kvinnor.


Du kan förändra

Som ledare kan du förändra normer och främja barn och ungas rättigheter. Genom din roll och ditt nätverk har du möjlighet att utbilda, förebygga och stärka barn och unga kring frågan genom att bidra med kunskap och ett tryggt samtalsklimat. Du har möjlighet att göra skillnad både i enskilda fall och för en hel generation.

Som barn och ungdomsledare inom idrott, kultur, religion eller fritidsverksamhet har du en unik möjlighet att inleda samtal om svåra frågor. Den relation du bygger till en ung person kan vara den avgörande faktorn för att hon vågar berätta om att hon blivit utsatt eller riskerar att bli utsatt för könsstympning. Det kan även gälla vid oro för att ett syskon kommer att utsättas.

Bryt tabun kring könsstympning!

Du har en unik möjlighet att ta vara på förtroendet du byggt upp och bidra till att bryta en skadlig sedvänja. Genom din roll som ledare kan du visa på att din verksamhet är en trygg plats där ledarna har den kunskap som krävs för att kunna stärka barn och unga. Genom att bedriva ett aktivt förebyggande arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor gör du inte bara skillnad för den enskilda individen utan även för kommande generationer. Att bryta tabun kring könsstympning är grundläggande för att det ska upphöra. Du kan vara den person som är med och skapar denna förändring.

Din relation till barn och unga kan vara livsviktig

Du kan hjälpa

Som ledare kan du vara ett viktigt stöd för den som utsatts eller riskerar att utsättas för könsstympning, liksom för någon som oroar sig över ett syskon eller en kompis. Bidra med känslomässigt stöd och hjälp till att kontakta polis, vården och relevanta organisationer.

Genom att våga ställa frågor, starta samtal och följa upp flera gånger kan du vara startskottet till att en person får det stöd och den hjälp hon behöver. Genom att ha lyfta frågan och ha informationsmaterial framme kan du minska tabun och stärka känslan av att det finns vuxna i den ungas omgivning som har kunskap och kännedom om könsstympning av flickor och kvinnor. Du kan vara den person ur vuxenvärlden som ger en utsatt flicka ett nytt perspektiv.

Genom att ha rätt kunskap kan du vara trygg i hur du ska bemöta en flicka som du är orolig för eller som uttrycker oro för sig själv eller andra. Du kan också se till att vård, polis, socialtjänst eller andra relevanta aktörer som har ett ansvar för de individer du möter kommer in i rätt tid.

  • Våga ställa frågor
  • Starta och följ upp samtal
  • Ha informationsmaterial tillgängligt
  • Stötta i kontakt med vård, polis, socialtjänst etc.

Du har en juridisk skyldighet

Även försök, förberedelse och stämpling till könsstympning är kriminaliserat. Ett försök till könsstympning innebär att brottet är påbörjats men inte har fullbordats dock måste det ha existerat en fara för att brottet skulle fullbordas. Exempelvis kan det betyda att hålla fast någon inför ingreppet men bli avbruten till följd av grannar som knackar på, får strömavbrott eller andra händelser som man inte kan styra över som gör att könsstympningen inte kan fullbordas trots att man har uppsåt att utföra gärningen.

Förberedelse till könsstympning är betyder att gärningen fortfarande är på planeringsstadiet. Det kan exempelvis vara genom att planera inför hur, var och när könsstympningen ska utföras Det kan handla om allt från tidsbokning, till efterforskning till diskussion om pris, och sådant som på andra sätt underlättar för brottet att utföras. Det betyder att en person som döms för förberedelse till brott inte nödvändigtvis planerar att utföra gärningen även om det givetvis också inkluderar dem.

Stämpling till könsstympning innebär att en person i samråd med någon annan beslutar att begå ett brott, försöker förmå någon att utföra brott eller åtar sig att utföra ett brott. Stämpling till brott finns endast särskilt stadgat för de allvarligaste brotten. Det kan innebära att man exempelvis ger i uppdrag till en släkting att utföra en könsstympning på ens barn, eller att man ger uppdraget till någon annan att hålla fast offret medan gärningen utförs.

Sammanfattningsvis är det viktigt att poängtera att det är en bred krets som kan bli straffansvariga för det här brottet. Allt från personer som håller fast, som kanske inte håller fast men hotar eller på annat sätt förmår någon att utstå handlingen. Någon som har kört bilen till lokalen där det ska utföras och som har förstått eller borde ha förstått vad som pågick, personer som har erhållit eller givit betalning för gärningen, personer som har insett att brottet skulle ske/ pågick eller borde ha insett det.

Att inte anmäla är ett brott

Du kan bli dömd även om det inte är du som utfört könsstympningen. Har du haft kännedom om att en könsstympning planeras eller utförts faller detta under underlåtenhet att avslöja brott. Som ledare kan du hamna i en situation där du alltså har en skyldighet att anmäla vid kännedom om att en flicka utsatts eller riskerar att utsättas för könsstympning.

Som ledare har du en skyldighet att anmäla och ett ansvar att arbeta efter de ramverk som finns mot könsstympning av flickor och kvinnor

Anmälningsskyldighet och anmälningsuppmaning

Anmälningsskyldigheten tillfaller olika yrkeskategorier och regleras i socialtjänstlagens kap 14 § 1. All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att anmäla om de vet eller misstänker att ett barn far illa. Även vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast göra en orosanmälan vid misstanke. Bland dessa ingår bland annat myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom. Exempel är skolpersonal, fritidsledare och fältassistenter. En anmälan görs till socialnämnden och kallas för orosanmälan. Du som har anmälningsskyldighet kan inte vara anonym när du anmäler oro för ett barn. Du kan däremot rådgöra anonymt med en socialsekreterare. Du kontaktar då socialkontoret i barnets hemmahörande kommun utan att nämna ditt namn eller personuppgifter om barnet.

Om en person med anmälningsskyldighet låter bli att göra en orosanmälan kan den göra sig skyldig till tjänstefel.

Anmälningsskyldigheten omfattar inte ideella organisationer inom civila samhället. Är du verksam inom en verksamhet som inte innefattas av anmälningsskyldigheten kan och bör du anmäla om du misstänker att ett barn far illa. Detta ryms även inom socialtjänstlagen och kallas ibland för anmälningsuppmaning. Det är en uppmaning till allmänheten att anmäla misstanke om ett barn far illa till socialnämnden. Omfattas du inte av anmälningsskyldigheten kan du även göra en orosanmälan anonymt.

Handlingsplan mot könsstympning

I juni 2018 fattade regeringen beslut om en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor.

Syftet med handlingsplanen är att förebygga och motverka könsstympning samt förbättra de stöd som finns tillgängligt för redan utsatta.

Att arbeta förebyggande mot könsstympning av flickor och kvinnor regleras även i ett flertal internationella konventioner som ledare har god nytta att ta del av. Barnkonventionen, FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och Agenda 2030 är samtliga internationellt övergripande utgångspunkter som verkar för att ett arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor ska bedrivas inom samtliga medlemsstater.

Publiceringsdatum: 10 augusti 2021

Senast uppdaterad: 14 januari 2022