Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier inkluderar både verbala och fysiska handlingar. Det kan röra sig om ovälkomna komplimanger, sexuella anspelningar, att skicka eller sprida bilder av sexuell karaktär till någon, eller att ta på en persons kropp på ett sätt som denna inte vill.
Jämställdhetspolitikens sjätte delmål handlar om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, vilket också inkluderar maktmissbruk som sexuella trakasserier. Samlad kunskap visar att förövarna främst är pojkar och män, och att det framförallt är flickor och unga kvinnor som utsätts för sexuella trakasserier.
Sexuella trakasserier är en av sex olika former av diskriminering, enligt diskrimineringslagen. Det kan handla om kommentarer och gester av sexuell natur, tafsande eller visande av pornografiska bilder. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar, anspelningar och krav på sexuella tjänster. Läs mer om diskriminering och sexuella trakasserier på Diskrimineringsombudsmannens webbplats.
Sexuella trakasserier kan också vara brottsliga handlingar, som förtal, grovt förtal eller förolämpning, olaga integritetsintrång, kränkande fotografering, ofredande eller sexuellt ofredande. Läs mer under vad lagen säger.
Hur vanligt är sexuella trakasserier?
Sexuella trakasserier är ett omfattande samhällsproblem.
55 procent av kvinnorna i EU:s 27 medlemsländer har utsatts för sexuella trakasserier åtminstone en gång efter 15 års ålder enligt EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA). 21 procent av kvinnorna hade utsatts under det senaste året (FRA gjorde undersökningen 2019).
Kvinnor blir i större utsträckning än män utsatta för sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön och unga kvinnor blir utsatta i större utsträckning än äldre kvinnor.
Befolkningsstudien Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017 visar att 57 procent av unga kvinnor i åldern 16-29 år uppger att de någon gång utsatts för sexuella trakasserier. 55 procent av samma målgrupp har erfarenhet av sexuella övergrepp.
Bland unga kvinnor mellan 16-29 år hade närmare en av fyra blivit utsatt för sexuella trakasserier från chefer, kamrater och/eller andra personer på jobbet under de senaste tolv månaderna visade Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning från 2020.
Unga hbtqi-personer, unga med funktionsnedsättning och unga som inte får välja sin framtida partner är mer utsatta för sexuella trakasserier, våld och kränkningar än befolkningen i stort.
Vad säger lagen om sexuella trakasserier?
Det finns flera olika lagar som kan bli aktuella när det handlar om sexuella trakasserier. Här beskrivs tre av de viktigaste lagarna; diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen och brottsbalken.
För dig som är utsatt
Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier? Här hittar du resurser för att få stöd och hjälp.
Barn och unga: stöd och hjälp
Alla som varit med om sexuella övergrepp och sexuella trakasserier har rätt att få stöd och hjälp. Det kan ta tid att må bra igen och man kan behöva mycket stöd. Blir du utsatt på skolan är det viktigt att berätta för en lärare eller annan skolpersonal, eftersom de har utrednings- och åtgärdsskyldighet för alla former av trakasserier som uppstår i samband med skolan. Det spelar ingen roll om trakasserierna utförs av elever, personal eller en förälder.
Här finns länkar till olika stödforum för dig som vill ha stöd och hjälp. Organisationerna finns tillgängliga via e-post, chatt och/eller på telefon och du kan vara anonym. Utöver dessa är skolkurator, socialtjänst och ungdomsmottagningar bra ställen att kontakta.
- bris.se erbjuder dig som är upp till 18 år att prata med en kurator eller med andra unga i Forum. Du kan också läsa, se filmer och lyssna på poddar om viktiga ämnen.
- dagsattprataom.se är en webbplats där du hittar information om sexuella övergrepp mot barn.
- jagvillveta.se är en webbplats med information om vad som är brottsligt, hur man kan känna om man varit med om brott och var man kan få hjälp.
- killfragor.se är en webbplats där killar kan chatta med volontärer måndag, tisdag, onsdag, torsdag och söndag mellan klockan 19 och 21.
- tjejjouren.se är en webbplats där du hittar tjej-, trans- och ungdomsjourer. Med dem kan du chatta, mejla och ringa helt anonymt. Du bestämmer själv vad du vill prata om – inget är för litet eller för stort.
- umo.se är ungdomsmottagningen på nätet för alla som är mellan 13 och 25 år. Här kan du få kunskap om kroppen, sex, relationer, psykisk hälsa, alkohol och droger, självkänsla och mycket annat. Du kan också hitta en mottagning nära dig och ställa en personlig fråga.
youmo.se är en webbplats med delar av UMO på flera språk. - ungarelationer.se ger stöd och information till dig under 20 år som blir utsatt i din relation, är kompis till någon som blir det, eller är den som utsätter. Det kan vara pågående eller ha hänt tidigare. Chatten är öppen varje kväll mellan klockan 20-22.
Vuxna: stöd och hjälp
Du som har utsatts för sexuella trakasserier har rätt till stöd och hjälp. Har du utsatts för sexuella trakasserier i samband med arbete eller utbildning kan du vända dig till arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren då de har utrednings- och åtgärdsskyldighet. Om den som är ansvarig inte vidtar de åtgärder som krävs kan det bli aktuellt att gå vidare. Då är det möjligt att vända sig till sitt skyddsombud, fackförbund eller till Diskrimineringsombudsmannen.
Här finns länkar till olika stödforum för dig som vill ha stöd och hjälp i samband med utsatthet för sexuella trakasserier. De olika verksamheterna finns tillgängliga via mail, chatt och/eller på telefon.
- Antidiskrimineringsbyråerna kan du vända dig till om du blivit utsatt för diskriminering och har behov av kostnadsfri juridisk rådgivning och stöd.
- Föreningen Tillsammans är en ideell förening som har specialiserad kunskap kring sexism, sexuella trakasserier och sexuellt våld.
- Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid. Hit kan du som utsatt ringa, men även vänner och närstående är välkomna att höra av sig.
- Polisen bör du kontakta om du misstänker att du varit med om något brottsligt.
- 1177 Vårdguiden ger information om vanliga reaktioner vid sexuella trakasserier och tips på vart du kan vända dig.
För dig som möter utsatta
Du som möter barn och unga, är arbetsgivare eller utbildningssamordnare har ett ansvar att bekämpa sexuella trakasserier. Här hittar du stöd för hur du kan gå tillväga.
För dig som möter barn och unga
Barn och unga utsätts i hög grad för sexuella trakasserier, i exempelvis skola och på sociala medier. Därför behöver du som möter barn och unga ha kunskap om hur du kan bemöta den som utsatts.
Barn och ungas erfarenheter av sexuella trakasserier
Stiftelsen Friends undersöker varje år tryggheten på skolor runt om i landet. I Friendsrapporten från 2020 rapporteras att 8 procent av de tillfrågade tjejerna och 6 procent av killarna i årskurs 3–6 har blivit utsatta för sexuella trakasserier av någon annan elev på skolan under det senaste året. I årskurs 6-9 rapporteras det att 12 procent av tjejerna och 6 procent av killarna har utsatts. I skolmiljö är de som trakasserar oftast jämnåriga skolkamrater, men det kan också röra sig om vuxna i skolan.
Internet och sociala medier är idag en självklar del av barn och ungas vardag. Det som sker online är tätt sammankopplat med övriga delar av ungas liv. Sociala medier erbjuder stora möjligheter, men är också en arena där sexuella trakasserier förekommer i hög grad.
Utsatthet på nätet
I Friends undersökning om utsatthet på nätet från 2017 rapporteras att 18 procent av tjejerna och 6 procent av killarna har blivit utsatta för sexuella trakasserier på nätet. Det kan till exempel handla om att få kommentarer med sexuell anspelning om sitt utseende eller att bli utsatt för ryktesspridning. Det kan också innebära att någon har spridit bilder på en person mot dennes vilja med kommentarer eller antydningar som handlar om sex, eller att få förslag på sexuella handlingar.
Unga kvinnor i övre tonåren och däröver är överrepresenterade bland dem som uppger att de har utsatts för sexualbrott, enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning 2017.
Även den nyligen publicerade befolkningsstudien Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017 visar att 57 procent av flickor och unga kvinnor i åldern 16-29 år uppger att de någon gång utsatts för sexuella trakasserier.
Många barn och unga har svårt att själva avgöra om de blivit utsatta för trakasserier och övergrepp. Att bli utsatt för de olika typer av trakasserier som exemplifieras ovan är ofta en normaliserad del av barn och ungas vardag. Att utsätta någon för sexuella trakasserier kan vara ett sätt att visa och stärka sin status och att fastställa normer kring vad det innebär att vara tjej eller kille.
Flickor och hbtqi-personer särskilt utsatta
Statistiken visar tydligt att flickor och kvinnor och hbtqi-personer utsätts oproportionerligt mycket för sexuella trakasserier och sexuellt våld. Normer, förväntningar och osynliga regler kring kön, sexualitet, maskulinitet och femininitet är något som skapas och upprätthålls i de sociala sammanhang vi rör oss i och som har direkt påverkan på vem som utsätter och vem som utsätts för sexuella trakasserier. Flickors och unga kvinnors utsatthet behöver särskilt uppmärksammas i arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Förebyggande insatser behöver även riktas mot målgruppen unga män och pojkar.
Yrkesverksammas ansvar
Arbetar du inom utbildningsverksamhet som regleras i skollagen (exempelvis förskola, skola och fritidsverksamhet) har du skyldighet att anmäla sexuella trakasserier. Kommer det till din kännedom att ett barn eller elev har upplevt sig utsatt för sexuella trakasserier ska du anmäla detta till rektor eller förskolechef, som i sin tur ska anmäla till huvudmannen.
Alla vuxna som misstänker att ett barn far illa, exempelvis att bli utsatt för våld och övergrepp, bör anmäla det till socialtjänsten och du som arbetar inom exempelvis skola, förskola, hälso- och sjukvård och tandvård är skyldig att anmäla.
Att bemöta barn och unga
Oavsett om du kommer i kontakt med barn och unga i din yrkesroll, är vårdnadshavare eller är ledare inom en förening har du en avgörande roll i att bemöta utsatta och förebygga att sexuella trakasserier och övergrepp uppstår. Prata med barn om rätten till sin egen kropp och att ingen får tvinga någon annan att kramas, pussas eller ta på en.
Eftersom det kan vara svårt för barn att definiera utsatthet så är det också viktigt att ställa konkreta frågor. Det är också viktigt att tydligt visa att du som vuxen finns där och att du lyssnar. Tala om att du vill att barnet berättar om någon sagt eller gjort något som inte känns bra och att detta gäller oavsett om det är ett annat barn eller en vuxen som gjort det som känns fel.
Barn och unga bör få information om att sexuella trakasserier är vanligt förekommande men att ingen ska behöva bli utsatt, oavsett hur gammal en är eller var någonstans det sker. Det är viktigt att tydliggöra och exemplifiera för barnet vad som kan räknas som sexuella trakasserier, samt att det är den utsatta som själv avgör om en handling eller ett beteende är kränkande.
Det är också viktigt att understryka att det aldrig är barnets fel. Uppmärksamma att det är rätt att säga ifrån och hjälp barnet att sätta gränser.
Om du tror att ett barn blivit utsatt för sexuella trakasserier eller övergrepp så ställ frågan och visa att du är beredd att lyssna. Ibland kan frågan behöva ställas flera gånger och du får kanske inte något svar, men genom att visa att du finns där och tror på barnet bygger du ett förtroende. Berättar barnet för dig om utsatthet så bekräfta barnets tankar och reaktioner.
Alla som varit med om sexuella övergrepp och trakasserier har rätt att få stöd och hjälp. Du som arbetar inom skola och är skyldig att anmäla trakasserier och kränkningar till skolledningen.
Du bör även informera barnet om en anmälning upprättats. Är du vårdnadshavare till ett barn som blivit utsatt exempelvis av en annan elev i skolan eller på sociala medier, så tala om för barnet att du kan stötta hen i att berätta för skolan om vad som hänt så de kan påbörja en utredning och stoppa trakasserierna.
Stöd och verktyg
Under För dig som är utbildningsanordnare finns länkar till vägledningar, handböcker, checklistor och tips för arbetet med att motverka sexuella trakasserier inom utbildningsområdet.
Nedan kan du ta del av vägledningar, handböcker, checklistor och tips för hur du kan bemöta utsatta samt länkar till hemsidor som riktar sig till barn och unga själva.
Barn och ungas rättigheter – riktade till barn och unga
För dig som är arbetsgivare
Som arbetsgivare har du ett stort ansvar att arbeta förebyggande mot sexuella trakasserier och agera för att stoppa dem om de skulle uppstå. Nedan finner du information om ditt ansvar och din skyldighet samt verktyg och tips för att du ska kunna agera och förebygga sexuella trakasserier på din arbetsplats.
Förbudet gäller där diskrimineringslagen gäller
Förbudet mot sexuella trakasserier gäller inom alla områden där diskrimineringslagen gäller. Diskrimineringslagen gäller inom arbetslivet, både för den som är anställd, den som söker arbete eller den som gör praktik, samt inom utbildningsområdet på universitet, högskola, gymnasieskola, grundskola och förskola.
Diskrimineringslagen gäller även inom en rad andra samhällsområden, bland annat för den som erbjuder varor och tjänster, bostadsförmedling, sjukvård och socialtjänst samt vid värnplikt och civilplikt.
Läs mer på Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) hemsida om de områden där lagen gäller.
Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär.
Utredningsskyldighet och aktiva åtgärder
Vid kännedom om sexuella trakasserier har du som arbetsgivare en utrednings- och åtgärdsskyldighet. Förbudet mot diskriminering kompletteras med lagkrav på riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra sexuella trakasserier. Den som kan göras rättsligt ansvarig är i regel arbetsgivaren. En arbetsgivare måste enligt diskrimineringslagen även arbeta med aktiva åtgärder för att förebygga sexuella trakasserier och annan diskriminering.
Fackliga ombud har möjlighet att agera
Vid förekomst av sexuella trakasserier eller brister i utredningsskyldigheten har fackliga organisationer möjlighet att driva ärenden med krav på diskrimineringsersättning, enligt diskrimineringslagen (DL 5:1). Vid brister i arbetet med aktiva åtgärder kan ett vitesföreläggande aktualiseras (DL 4:5). Ett skyddsombud har även möjlighet att agera med stöd av arbetsmiljölagens 6:6a §
Ett skyddsombud har även möjlighet att agera med stöd av arbetsmiljölagens 6:6a § när det gäller kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska undersöka och förebygga kränkande särbehandling.
Denna väg kan medföra att Arbetsmiljöverket kan aktualisera ett föreläggande eller förbud riktat mot arbetsgivaren, om arbetsgivaren underlåter kraven kopplade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Stöd och verktyg
Det finns både enskilda fackförbund, myndigheter och arbetsgivarorganisationer som arbetar aktivt mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Här kan du ta del av vägledningar, handböcker, checklistor och tips för arbetet med att motverka sexuella trakasserier.
- Arbetsmiljöverkets webbplats
- DO – Stöd och verktyg kopplat till arbetslivet
- DO – Checklista för aktiva åtgärder
- DO – Trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet
- Partsrådet – Sexuella trakasserier på arbetsplatsen
- Arbetsmiljöverket och DO – Film om arbetsgivarens ansvar att motverka och förebygga sexuella trakasserier
- Prevent – Förebygg sexuella trakasserier
- Prevent – Webbutbildning Schyst på jobbet
- Schysst stall! Mot sexuella trakasserier i hästnäringen
- SKR - Vägledning för arbetsgivare om hantering av sexuella trakasserier, trakasserier och kränkande särbehandling
- Sunt arbetsliv – Förebygg sexuella trakasserier
- TCO – Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet
- TCO – Fördjupning till handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet
För dig som är utbildningssamordnare
Barn, elever och studenter har rätt att skyddas mot trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningsanordnaren är skyldig att utreda påstådda trakasserier och sedan genomföra lämpliga åtgärder för att trakasserierna ska upphöra.
Barn och unga utsätts precis som vuxna för sexuella trakasserier. Det är vanligast att pojkar utsätter flickor, även om både flickor och pojkar blir utsatta och utsätter andra.
Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna kommentarer, blickar, meddelanden, bli tafsad på eller bli utsatt för ryktesspridning. Att säga och få höra kränkande ord som har koppling till kön och sexuell läggning är många gånger normaliserat och allmänt accepterat i skolmiljö, vilket innebär att många unga inte definierar det de blivit utsatta för som trakasserier.
Lagar och skolans ansvar
Precis som när vuxna utsätts för sexuella trakasserier kan det vara brottsligt och handlingarna kan falla in under olika bestämmelser i brottsbalken. Skolan, som är en arena där barn och unga ofta utsätts för kränkningar, har ett ansvar för att motverka sexuella trakasserier.
Vem är utbildningsanordnare?
Den som ansvarar för utbildningsverksamheten, den så kallade utbildningsanordnaren, är vanligtvis den kommun eller styrelse som ansvarar för utbildningen. Till utbildningsområdet räknas förskolor, skolor, universitet och högskolor samt många andra typer av utbildningar, såväl kommunala som privata.
Det ansvaret regleras både i skollagen och läroplanen, samt i diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen.
- Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier för utbildningsanordnare: 2 kapitlet 7 § diskrimineringslagen
- Skyldighet att bedriva förebyggande arbete: 3 kap. 18 § diskrimineringslagen
- Åtgärder mot kränkande behandling: 6 kapitlet i skollagen
När gäller utbildningssamordnarens skyldighet att agera?
I enlighet med diskrimineringslagen ska skolan bedriva ett aktivt främjande och förebyggande arbete för att motverka diskriminering, inklusive sexuella trakasserier.
Skolan ska också ha riktlinjer och rutiner som klargör hur skolan ska agera om någon känner sig trakasserad och som tydliggör vem eleverna kan vända sig till.
Läs mer om skolans skyldigheter på Diskrimineringsombudsmannens hemsida.
Skolan har en utrednings- och åtgärdsskyldighet för alla former av trakasserier som uppstår i samband med skolan och det spelar ingen roll om trakasserierna utförs av elever, personal eller en förälder. Dessutom gäller skyldigheten även om kränkningen sker på fritiden eller via nätet om det har negativ påverkan på elevens skolsituation. Detta gäller alltså även trakasserier och sexuella trakasserier som sker i samband med verksamheten, till exempel på vägen till skolan eller i sociala medier. Utredning och åtgärder ska ske även om det pågår en brottsutredning.
Vad gör jag om någon utsätts?
Om du som utbildningsanordnare får kännedom om att trakasserier eller sexuella trakasserier kan ha ägt rum i till exempel förskolan, skolan eller högskolan ska anordnaren först utreda vad som har hänt. Om det visar sig att någon har blivit trakasserad måste du också genomföra åtgärder som syftar till att trakasserierna ska upphöra.
- Anmäl till rektor eller huvudman.
- Undersök och red ut vad som hänt.
- Åtgärda och sätt stopp för trakasserierna.
- Följ upp skolans åtgärder.
- Dokumentera hela utredningen och genomförda åtgärder.
Läs mer om att utreda och åtgärda sexuella trakasserier på DO:s webbplats
Stöd och verktyg
Här kan du ta del av vägledningar, handböcker, checklistor och tips för arbetet med att motverka sexuella trakasserier.
Publiceringsdatum: 9 juni 2021
Senast uppdaterad: 22 augusti 2024