Förskolebarn i Uddevalla lär sig om kroppslig integritet

Jämställdhet, barns personliga och kroppsliga integritet hänger ihop med ett våldspreventivt arbete. Med den ansatsen har Uddevallas förskolor under flera år genomfört ett utvecklingsarbete med målet att förebygga våld på kort och lång sikt.

Förskolebarn sitter i ring och samtalar med pedagoger.

Idag finns en handlingsplan för arbetet med barns integritet med fokus på barn som aktörer och rättighetsbärare. Den har arbetats fram av personal och barn på 14 förskolor i Uddevalla under ledning av Jessica Svensson på Hälsokällan, en verksamhet inom Fyrbodals kommunalförbund och Siren Linde, skolutvecklare i Uddevalla kommun.

- Det står i läroplanen att vi ska arbeta för jämställdhet. Ändå visar forskning och erfarenhet att vi gör skillnad på flickor och pojkar i förskolan och skolan, och vi arbetar inte alltid systematiskt med frågan, säger Siren Linde som tillsammans med rektorer utformat Uddevallas kommunala förskolors strategiska jämställdhetsplan.

Utbildning av personal och dialog med barn

Jämställdhetsplanen var en viktig del i utvecklingsarbetet Barns integritet i förskolan som pågick 2018-2021. Redan från början stod det klart att all personal, cirka 250 personer på förskolorna i Uddevalla kommun, skulle få en gedigen utbildning i jämställdhet, genus, rätten till integritet, normkritik och mäns våld mot kvinnor.

- Genom att föra in det våldspreventiva arbetet tidigt, redan i förskolan, görs både barn och pedagoger medvetna om vilka uttryck som ojämställdhet och stereotypa könsnormer kan ta, säger projektledaren Jessica Svensson.

Att alla inblandade fick samma kunskap var viktigt, men också att det fanns ett tydligt mandat från rektorerna och en organisation från start. Tidigt bildades en styrgrupp samt en arbetsgrupp med två pedagoger från varje förskola. Tillsammans, och med barnen diskuterade personalen situationer som till exempel mat, vila, lek, toalettbesök och blöjbyten. De prövade nya sätt att arbeta, återkopplade till arbetsgruppen, fick feedback, fördjupade diskussionerna och övade igen. Och det fick lov att ta tid.

Fick lära sig att säga nej

Barnen fick lära om sina rättigheter, vara delaktiga, öva sig i att läsa av kompisens kroppsspråk, våga säga nej och att berätta om någon gör något mot dem som inte är okej. En ökad kunskap om barn som växer upp med våld gjorde också pedagogerna mer observanta på signaler på om ett barn kunde vara våldsutsatt.

- Vi har fått signaler om att orosanmälningarna har ökat sedan utvecklingsarbetet drog i gång. Personalen är mer observant, men barnen kräver också att deras rättigheter ska infrias. De påminner varandra, som ett barn sa till sin kamrat som skulle hämtas av sin morfar: "Du behöver inte krama honom om du inte vill", berättar Siren Linde.

Utgår från det sjätte jämställdhetspolitiska målet

Att arbeta med barns integritet ligger i linje med det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige där ett av delmålen är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Samt att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Arbetet med handlingsplanen utgick även från barnkonventionen och läroplanen för förskolan som även den tar upp barns rätt till kroppslig och personlig integritet.

- Underlaget till handlingsplanen gick många gånger fram och tillbaka mellan styrgrupp, arbetsgrupp och kollegorna på förskolorna. Den gemensamma processen har hjälpt till att förankra tankarna om vad som måste till för en trygg och säker förskola, säger Jessica Svensson som ser arbetet som ett pågående och kontinuerligt utvecklingsarbete.

Handlingsplanen är tänkt som ett stöd för verksamheterna i det dagliga arbetet. Barn ska ses som aktörer med rätt till delaktighet, trygghet, integritet och utveckling. Riktlinjerna gäller vuxnas och barns förhållningssätt gentemot varandra. En pedagog beskriver det så här:

"Vi blev mer medvetna om att tänka oss för hur vi gör, att jag ser till att (barnen) är delaktiga i den situationen (…) och att fråga hur de vill ha det när vi byter (blöja), vill du stå, ska vi byta på skötbordet, gå på toa innan, så att de känner att det här äger jag och fröken är med och hjälper mig."

Nolltolerans mot alla kränkningar

Idag finns det en hemsida med bland annat en idébank som rymmer konkret material att använda i barngrupperna. Det kan vara material om att sätta gränser, klippfigurer som öppnar för samtal om genus om privata kroppsdelar. Dessutom finns det tips på hur kommunikations- och samspelsförmågan kan utvecklas.

- Samtidigt som personalen skapar samtycke i lekar, talar om bra och dåliga hemligheter och hur barnen kan vara aktiva åskådare i konflikter, får barnen nya ord att använda. Det hjälper dem att uttrycka sig verbalt i stället för att gå till handgripligheter, säger Jessica Svensson.

Kunskap om sambandet mellan lindrigt och grovt våld gör det tydligt att det är viktigt att tidigt förebygga våld. Därför togs ett aktivt beslut om nolltolerans mot så kallat skojbråk, kränkande blickar och kommentarer. I den strategiska jämställdhetsplanen för Uddevalla kommuns förskolor står att maktstrukturer mellan könen ska utjämnas. Ett sätt att göra det är att flytta fokus från flickor till pojkar och arbeta med destruktiva maskulinitetsnormer. En pedagog berättar:

"Vi visar på andra alternativ till lek, avleder och berättar och förklarar. Det har jag pratat med barnen om. Det är ju din kompis kropp, har du frågat om kompisen vill vara med på det? Och frågar det andra barnet, var det ok att han låg på dig?"

Kroppslig integritet viktig del av våldsförebyggande arbete

De barn som deltagit i utvecklingsarbetet på förskolorna har fått med sig kunskap och verkningsfulla verktyg för att sätta gränser och känna empati även längre fram. Det märkte vårdnadshavare, som också har varit involverade i arbetet, men också skolan som såg mindre av skojbråk.

Jessica Svensson önskar att alla barn fick kunskap och verktyg för att värna sin personliga och kroppsliga integritet och att verksamheter arbetar våldspreventivt. Inte bara i förskolan utan i alla verksamheter som möter barn, i en obruten kedja noll till 20 år. Det tror hon skulle påverka generationer framåt.

- En hållbar samtyckeskultur är viktig för alla barn, men vi ser också att vi behöver mer kunskap om till exempel hedersrelaterat våld och förtryck samt om pornografins negativa konsekvenser som barn framförallt möter på nätet, säger Siren Linde.

Fakta och fördjupning

Barns integritet i förskolan

• Ett hälsofrämjande arbete om barns rätt till kroppslig och personlig integritet, jämställdhet och en uppväxt fri från våld (2018-2021)
• Ett samarbete mellan Hälsokällan, Fyrbodals kommunalförbund, 14 kommunala förskolor och en skola i Uddevalla, ca 250 anställda, ca 1 050 barn, samt vårdnadshavare.
• Finansierat av Beredningen för folkhälsa och social hållbarhet, Västra Götalandsregionen

Framgångsfaktorer

• Organisering av arbetet
• Alla får samma utbildning
• Tid för reflektion och utbyte av erfarenheter
• Från teori till praktik
• Tvärprofessionella team ger mer kunskap och verktyg
• Arbetet är inkluderat i det systematiska kvalitetsarbetet och likabehandlingsarbetet
• Gemensam plattform för kommunikation

Tips till intresserade förskolor

• Säkerställ mandatet att arbeta med frågan och skapa en tydlig organisation
• Ha en genusförändrande ansats och en förståelse för hur jämställdhet och våldsprevention hänger ihop
• Var ödmjuk och prestigelös
• Låt arbetet ta tid

Länkar

Projektet Barns integritet i skolan och förskolan, Fyrbodals kommunalförbund

Slutrapport De självklara barnen - Om rätten till kroppslig och personlig integritet, jämställdhet och en uppväxt fri från våld

Uddevalla kommuns strategiska jämställdhetsplan 

Sveriges sjätte jämställdhetspolitiska delmål

 

Våldsförebyggande arbete

Jämställdhetsintegrering

Publiceringsdatum: 3 januari 2022

Senaste uppdaterad: 16 januari 2022