Linköpings kommun har satsat på jämställd idrott

Flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar att idrotta på det sätt de vill. Därför justerade Linköpings kommun sina bidrag till idrottsrörelsen. Idag finns ett väl förankrat idrottspolitiskt program som stöd för det fortsatta arbetet för en jämställd idrott.

Tjejer spelar innebandy.

I den fördjupade analys som föregick kommunens idrottspolitiska program var det ingen överraskning att barn och unga vuxna rör på sig för lite. Men man såg också att flickor och kvinnor generellt var mindre aktiva än pojkar och män, och de oftare valde andra former av idrott.

När pojkarna deltog i lagsporter som fotboll, hockey och handboll, ägnade sig flickorna i högre grad åt individuella idrotter som ridsport, konståkning och gymnastik. Många flickor valde också att röra på sig utanför det organiserade föreningslivet. De promenerade, sprang och tränade på gym. Analysen visade att kommunens samlade stöd till idrotten till stor del gick till idrottsföreningar med manlig dominans.

- Linköpings tidigare idrottspolitiska program hade ett tydligt elitfokus, men nu ville vi ha starkare fokus på bredd. Idrott ska vara för alla och att alla ska ha möjlighet att vara aktiva hela livet. Elitidrotten finns så klart fortfarande med, men har en mer marginaliserad roll, säger Andreas Hagström, idrottsutvecklingschef i Linköping.

Nytt bidragssystem

Utgångspunkten för det nya idrottspolitiska programmet är att normer och föreställningar om kön och fysisk aktivitet påverkar hur flickor och pojkar utövar idrott. Pojkars idrottande ses fortfarande som norm och samhällets stöd till idrotten gynnar pojkar och män. Målet för Linköpings kommun var därför att ge flickor och pojkar samma förutsättningar att forma sina egna idrottsaktiviteter.

Analysen av kommunens olika former av stöd till idrotten visade att det behövdes ett nytt bidragssystem. Man tittade bland annat på fördelningen av resurserna till idrottsverksamheternas aktiviteter och anläggningar.

- Vi såg en strukturell ojämställdhet i hur pengarna fördelades. Efter en rensning bland 17 olika typer av bidrag har vi idag bara tre bidrag. Det gör det enklare för alla att hitta rätt bland bidragen och söka dem, även för små idrottsföreningar, säger Andreas Hagström.

Extra pengar till flickors idrottsutövande

Översynen av aktivitetsstödet visade att 60 procent gick till pojkarna vars tränings- och tävlingsintensiva idrotter, som fotboll och hockey, innebär många aktiviteter. Av det årliga stödet på 7 miljoner såg man att pojkarna fick 1,2 miljoner mer än flickorna. För att jämna ut skillnaderna beslöt man därför om ett extra deltagarstöd till flickor. Potten utökades med 1,2 miljoner vikta till flickors idrottande.

- Alla kommuner har inte den ekonomiska möjligheten, men det hade Linköping. För oss var det viktigt att satsningen inte skedde på bekostnad av pojkarna, säger Andreas Hagström.

Kostnaderna för kommunens idrottsanläggningar ses som ett indirekt stöd till idrotten. Men går skattepengarna till fotbollsplaner eller ridhus? Och vem utnyttjar anläggningarna och när? Får konståkarna träna först när hockeyspelarna har lämnat ishallen?

- Idag har vi med oss dessa tankar när vi bygger nya anläggningar så att de ger förutsättningar för ett jämställt idrottande. En idrottshall till exempel ska anpassas för både handboll och gymnastik, säger Andreas Hagström.

Viktigt att skapa trygga miljöer

I förarbetet till det idrottspolitiska programmet intervjuades också flickor om sina upplevelser av anläggningarna. Det framkom då att en känsla av otrygghet kan hindra flickor att idrotta. För att en anläggning ska kännas attraktiv för flickor och kvinnor måste den kännas välkomnande och trygg. Det gäller motionsspåret utomhus men också obemannade anläggningar eller omklädningsrum.

"Men det var mörka, murriga omklädningsrum ofta (…) känns ganska otrygga. Ibland lite konstiga. Alltså man var tvungen att gå igenom ett omklädningsrum för att komma till ett annat. Eller att det bara var en liten, liten dörr mellan killarnas och tjejernas omklädningsrum som knappt ens var låst."

Intervju med kvinna. Ur På plats. En jämställdhetsanalys av den egenorganiserade idrotten och dess anläggningar (2019)

Satsning på elitidrottande flickor och kvinnor

För att bli bättre på att arbeta jämställt och kunna erbjuda idrott för alla åldrar, kan idrottsföreningar idag söka ett nytt utvecklingsbidrag. Ett exempel är en fotbollsförening i en mindre ort som fick medel för att samarbeta med en annan fotbollsförening för att behålla flickor som ofta droppar av när träningen blir mer tränings- och tävlingsintensiv.

- Det kan vara svårt att behålla fulla lag i en liten förening, men tillsammans kunde de erbjuda flickorna en fortsatt fotbollskarriär, säger Andreas Hagström.

När det gäller stöd till elitidrott är det ofta kopplat till ett kommersiellt värde för kommunen och stödet grundar sig på hur mycket idrotten syns i media. Det innebär att pengarna framförallt går till idrotter som fotboll och hockey. Kvinnor däremot missgynnas enligt modellen.

- Linköpings hockeyklubb hade länge fått en tredjedel av det kommunala stödet till elitidrotten. Nu har vi infört nya kriterier baserade på hur stor idrotten är och ger extra bonus till de föreningar som bedriver elitidrott även för kvinnor, säger Andreas Hagström.

Forskning visar också att studier vid sidan om elitidrottandet är viktigt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Därför ger kommunen ett extra stöd till föreningar som gör dubbla karriärer möjliga.

Mest jämställda idrottskommun

Linköpings kommun har utnämnts till Sveriges mest jämställda idrottskommun och Andreas Hagström har många gånger fått svara på frågor om arbetet med kommunens idrottspolitiska program. Han har några förklaringar till kommunens framgångsrika arbete för en jämställd idrott.

- Framför allt handlar det om att det fanns en politisk enighet bakom programmet. Det ger kontinuitet och förutsättningar för att hålla fråga levande. En framgångsfaktor var också att förarbetet fick ta tid och att alla inblandade aktörer var delaktiga, säger Andreas Hagström.

Så hur märker flickor och pojkar i Linköping av förändringarna och det tydligare jämställdhetsperspektivet inom idrotten?

- Det är svårt att säga. Vi hoppas att de möter en mer jämställd och tillgänglig idrott och att det är självklart att en tioårig flicka har lika bra förutsättningar att idrotta som sin jämnåriga killkompis. Framöver kommer vi att följa upp och analysera effekterna av programmet. Att förändra normer tar tid, men många bäckar små, säger Andreas Hagström.

Fakta, tips och länkar

Nyttjande av idrottsanläggningar i Linköpings kommun 2020 (flickor/pojkar)

• Fotbollsplaner 30/70
• Idrottshallar 40/60
• Ishallar 35/65
• Simhallar 50/50
• Friidrottshallar 75/25
• Ridsportcentrum 95/5

Tre tips till intresserade kommuner

• Gör en ordentlig analys av läget och hitta stöd i aktuell forskning
• Ta hjälp av expertisen inom idrottsrörelsen
• Var uthållig och försök hela tiden att bli bättre.

Fördjupning

Aktiv hela livet. Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun

På plats. En jämställdhetsanalys av den egenorganiserade idrotten och dess anläggningar (2019)

Rollerna på skolgården. En jämställdhetsanalys av rastaktiviteterna på Hagbyskolan i Linköping (2019)

Jämställdhetsbokslut för 2019 och 2020 i Linköping

Jämställdhetsintegrering

Publiceringsdatum: 21 januari 2022

Senaste uppdaterad: 8 februari 2022