Arbetslinjen påverkar kvinnor och män olika
En förklaring till att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män inte längre minskar är den politiska inriktningen att fler ska gå från bidrag till arbete. Jobbskatteavdrag och andra åtgärder får konsekvenser för jämställdheten. Det jobbskatteavdrag som infördes förra året kommer att ge mer pengar i plånboken för 300 000 fler män än kvinnor.
– Regeringens syfte med arbetslinjen handlar i grunden om inkomsterna ska vara jämställda, men vi ser att besluten behöver ta större hänsyn till att kvinnor har lägre löneinkomster och att en större del av kvinnornas inkomster kommer från bidrag jämfört med män, säger Evelina Berger, utredare.
Jämställdhetsmyndigheten analyserar varje år hur åtgärder och beslut påverkar de jämställdhetspolitiska mål som riksdagen beslutat om. Målet om ekonomisk jämställdhet säger bland annat att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till betalt arbete och tar sikte på fördelningen av ekonomiska resurser.
– Om fler kvinnor får sin inkomst från löner bidrar det förstås till att nå målet om ekonomisk jämställdhet. Innan vi har nått dit gör dock reformer som jobbskatteavdraget att mäns inkomster stärks mer än kvinnors, om vi tittar på hela befolkningen. Eftersom män generellt redan har högre inkomster än kvinnor kan sådana beslut underminera jämställdheten, säger Evelina Berger.
Arbetslinjen går ut på att styra skattesystemen och bidragssystemen så att det är lönsamt att gå från bidrag till arbete. En reform som går i linje med arbetslinjen är jobbskatteavdraget, som innebär sänkt skatt på arbete. Under 2024 införde regeringen ett förstärkt jobbskatteavdrag. Inkomster som inte kommer från arbete omfattas inte av jobbskatteavdraget. Dit hör till exempel föräldrapenning och sjukpenning.
– Kvinnor tar ut mer föräldraledighet än män och är sjukskrivna oftare än män. De här typerna av ekonomisk ersättning har genom åren varit viktiga verktyg för att utjämna skillnader mellan könen och främja ekonomisk jämställdhet. Nu har den utjämnande effekten minskat. Det är en förklaring till att skillnaderna i inkomster har slutat minska, säger Evelina Berger.
Skattesänkningen genom jobbskatteavdraget är som störst vid en månadsinkomst på cirka 38 500 kronor, enligt regeringens beräkningar. Den nivån ligger närmare mäns genomsnittliga inkomster än kvinnors. Under 2023 var mäns förvärvsinkomst (där både löner och skattepliktiga bidrag ingår) i genomsnitt 37 900 kronor medan motsvarande inkomst för kvinnor var 30 400 kronor. Totalt beräknades 300 000 fler män än kvinnor påverkas direkt av jobbskatteavdraget. Den disponibla inkomsten beräknades också öka mer för män än för kvinnor, även om skillnaden var marginell.
– Effekterna av hur besluten påverkar kvinnor och män förstärks av att inflationen varit så hög de senaste åren. En del bidrag som går till kvinnor oftare än män räknas inte upp med inflationen, medan lönerna oftast höjs varje år, säger Evelina Berger.
Läs mer
Jämställdhetsmyndigheten analyserar varje år resultat av åtgärder för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.
Publiceringsdatum: 23 juni 2025
Senast uppdaterad: 23 juni 2025