Vanliga frågor och svar om Relationskompassen

Alla 290 kommuner i Sverige kan ansöka om kan lämna in en intresseanmälan. Skulle vi få in många anmälningar kan vi behöva göra ett urval. 

Senast den 20 maj 2026 behöver din kommun anmäla intresse att delta i Relationskompassens pilotverksamhet.

Skicka in er intresseanmälan till Lova Gustafson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten via e-post: lova.gustafson@jamstalldhetsmyndigheten.se.  

Det är viktigt att först förankra beslutet att delta i de tre berörda verksamhetsområdena: skola, fritid och föräldraskapsstöd.  

Vi håller på att ta fram en enkät med frågor till kommuner som anmäler intresse om att bli en pilotkommun. Den kommer att bestå av frågor kring hur kommunen ser ut och förutsättningarna att genomföra pilotverksamheten. Enkäten skickas ut så snart den är klar och i samband med kommunens intresseanmälan.

Vi har inte satt något exakt antal, men behöver troligen omkring 10-15 pilotkommuner vara med. För att forskare ska kunna göra en effektutvärdering av pilotverksamheten behöver omkring 600 elever totalt delta. Så antalet kommuner beror på hur många elever från varje kommun som deltar.

Vi önskar att det finns en bredd av kommuner som testar Relationskompassen, till exempel stora och små kommuner, stad och landsbygd. Urvalet sker i dialog med de forskare som ska göra en effektutvärdering av pilotverksamheten. Vi bedömer också kommunens förutsättningar att genomföra pilotverksamheten.

Vi kan inte ge ett exakt datum men så snart som möjligt efter att anmälan stängt efter den 20 maj. Efter beslutet kontaktar vi de kommuner som skickat in en intresseanmälan. Vi kommer också att teckna avtal med de kommuner som deltar i pilotverksamheten.

Under hösten 2026 kommer pilotverksamheten att planeras. Vi kommer att hålla ett gemensamt uppstartsmöte med de kommuner som skrivit avtal om att vara pilotkommun. Inbjudan skickas ut i god tid. Där kommer vi att informera vidare om det fortsatta arbetet och planen framåt. 

Ett avtal kommer att upprättas mellan Jämställdhetsmyndigheten och varje kommun som deltar i pilotverksamheten. En pilotkommun ska testa samtliga delar av Relationskompassen under tre år med start 2027. Några av pilotkommunerna kommer väljas ut att ingå i en effektutvärdering, som leds av forskare.

Ja, det går bra att arbeta med Relationskompassen även om kommunen sedan tidigare arbetar med andra våldsförebyggande program som riktar sig till unga. 

Relationskompassen är helt gratis, både under pilotverksamheten och längre fram när programmet ska lanseras i större skala. Syftet är att Relationskompassen ska bli en del av den ordinarie verksamheten, inte ett tillfälligt projekt. Vi vet att det våldspreventiva arbetet har bäst effekt då.

En pilotkommun ska genomföra hela Relationskompassens upplägg: skola, fritidsverksamhet och föräldraskapstöd. Arbetet kan delas in i tre faser. Under våren 2027 sker planering av programmets genomförande och uppföljning, och de som ska leda insatserna får utbildning. Läsåren 2027/2028 och 2028/2029 genomförs programmets delar i skola, fritidsverksamhet och föräldraskapsstöd.

Syftet är att testa och därefter utvärdera och revidera Relationskompassen inför lansering i stor skala tidigast under 2030. Vissa av de kommuner som deltar i pilotverksamheten kommer att ingå i en effektutvärdering som leds av forskare.   

För att kunna utvärdera om pilotverksamheten har gett någon effekt kommer forskare att göra en effektutvärdering av programmet. Tidigt i testperioden kommer vi att göra en baslinjemätning.

Innan eleverna påbörjar skolprogrammet i årskurs 5 kommer forskarna att genomföra en baslinjemätning. Det innebär att eleverna får svara på en enkät. Enkäten följs upp med en ny enkät sex månader efter att interventionen i årskurs 6 är avslutad. Detta sker i skolan.

Effektutvärderingen kommer huvudsakligen att bestå av en kvantitativ del, enkäterna, men eventuellt kommer också en kvalitativ studie att genomföras.

Det är upp till varje kommun, beroende på hur verksamheten ser ut. Det viktigaste är att beslut fattas på rätt nivå om att genomföra Relationskompassen och att de tre verksamhetsområdena - skola, fritid och föräldraskapsstöd - är involverade testningen. 

Så här skulle ansvaret i en kommun kunna se ut:

1. Förvaltningsnämnderna för de tre områdena - skola, fritid, föräldraskapsstöd - fattar beslut om att medverka i Relationskompassen. 
2. I respektive förvaltning finns en tjänsteperson/chef som ansvarar för att verksamheterna ska genomföra programmet. 
3. På verksamhetsnivå finns personer som är ansvariga för att resurssätta och leda genomförandet, till exempel rektor i skolan eller chef för fritidsgårdarna.

Detta beror på kommunens storlek och resurser men vi ser gärna att två skolor per kommun deltar i pilotverksamheten. Men alla kommuner med minst en skola är välkomna att skicka in en intresseanmälan, så länge alla verksamheter finns med: skola, fritid och föräldraskapsstöd.

Hela Relationskompassen kommer att testas av pilotkommunerna. Det innefattar de tre interventionerna i skolan för årskurs 5 och 6, fritidsverksamheten och föräldraskapsstödet riktat till föräldrar eller vårdnadshavare till barn i årskurs 5 och 6. 

Därutöver ingår utbildningsmodulen som består av Relationskompassens grundkurs som är en webbkurs för alla vuxna som ska arbeta med programmet, samt en ytterligare kort webbkurs för blivande samtalsledare som är anpassad för skola, föräldraskapsstöd och fritid.

Slutligen innehåller Relationskompassen vägledningar och verktyg för planering, genomförande och uppföljning.

Den grundläggande webbkursen för Relationskompassen som är obligatorisk för alla ledare tar cirka 1-1,5 timma. Därutöver kommer alla ledare inom de tre verksamheterna (skola, fritid, föräldraskapsstöd) att gå ytterligare en ledarskapsutbildning för att kunna hålla i sin respektive del av programmet.

Det behövs minst en ledare inom de tre programmen för att genomföra Relationskompassen. Därutöver kommer ett antal unga ledare få ledarskapsutbildning av ledarna som gått utbildningen för fritidsprogrammet för att kunna hålla i en insats i åk 5 och 6. 

Ledarhandledningen för samtliga är manualbaserad och innehåller tydliga instruktioner för varje informationstillfälle. Därutöver tillkommer förberedelsetid. Skolprogrammen för åk 5 och 6 består i nuläget av åtta träffar på 50 minuter vardera. Programmen för fritidsverksamhet och föräldraskapsstöd är just nu under utveckling.
 

Det är olika yrkeskategorier som utbildar inom de olika delarna. I skolan är det lärare eller personal från elevhälsan som utbildar elever. I fritidsverksamheten, till exempel på öppna fritidsgårdar, är det ledare för den öppna fritidsverksamheten. Och i föräldraskapsstödet håller personal från socialtjänsten, till exempel ordinarie föräldrastödjare, i utbildningen.  

Det behövs ingen särskild kunskap. Alla lärare och ledare ska genomgå en utbildning innan de håller insatser i elevgruppen. Materialet är manualbaserat och det finns ett tydligt manus att utgå från, vilket underlättar för läraren.

Föräldrar och vårdnadshavare får ta del av Relationskompassens föräldraskapsstödsprogram parallellt med att deras barn går skolprogrammet. Under hösten 2027 startar skolprogrammet i årskurs 5. Samtidigt startar föräldraskapsstödsprogrammet för deras föräldrar och vårdnadshavare. Troligen kommer antalet träffar för föräldrar och vårdnadshavare vara färre än de för barnen. I nuläget kommer barnen att delta i åtta träffar i varje årskurs.

Det är upp till pilotkommunen att bestämma var utbildningen till föräldrar och vårdnadshavare hålls. Skolan eller där föräldraskapsutbildningar vanligtvis brukar hållas är tänkbara platser.  

Vi är medvetna om att det är viktigt att sänka trösklarna för att nå så många föräldrar och vårdnadshavare som möjligt. Det kan handla om val av tidpunkt samt erbjuda barnomsorg för syskon.

Det är dock centralt att få med föräldrar och vårdnadshavare då vi vet att programmet kommer att ge bäst effekt om barn och vuxna i deras omgivning möts av samma budskap och tillsammans kan prata om normer kring kön och schysta nära relationer.  

I Relationskompassen ingår den öppna fritidsverksamheten, inte föreningslivet. Hur den öppna fritidsverksamheten ser ut skiljer sig från kommun till kommun.

Det är unga personer i 15-årsåldern och de får en ledarskapsutbildning av de fritidsledare som har gått fritidsprogrammet. Rekryteringen av de unga är tänkt att ske i den öppna fritidsverksamheten såsom på fritidsgårdar. Efter utbildningen genomför de unga en insats för elever i årskurs fem och sex.  

Det kan variera och beror på vilken typ av insats de kommer att göra i mellanstadiet. Vi tänker allt från två personer till ett helt gäng som gör en insats i en klass.

Vi tänker att ledare i skolprogrammet består av lärare eller personal från elevhälsan. I föräldraskapsstödsprogrammet är det i första hand personal från socialtjänsten som utbildar. 

Det är dock viktigt att hela verksamheten är informerad om programmet och har beredskap om det dyker upp frågor från eleverna som rör våld i ungas nära relationer. 

Ja, absolut! Vi kommer att skapa ett nätverk med kommuner och erbjuda löpande erfarenhets- och kunskapsutbyte där kommuner kan dela tankar kring arbetet och stödja varandra. Dessutom kommer vi på Jämställdhetsmyndigheten samt länsstyrelserna finnas med som stöd.

Jämställdhetsmyndigheten men även länsstyrelserna kommer att vara med och stödja arbetet i pilotkommunerna. Vi arbetar för tillfället med utformandet av hur stödet ska se ut, men målet är att erbjuda ett gott stöd som underlättar för genomförandet.

Vi kommer att tillhandahålla tryckt material i form av ledarhandledningar, elevmaterial, material till föräldrar och vårdnadshavare med mera, men också digitalt stöd som webbkurser och filmer.

Utifrån den erfarenhet och kunskap vi får under pilotperioden kommer vi att revidera och förbättra programmet. Därefter, tidigast 2030, kommer programmet att spridas till alla kommuner i Sverige. Det kommer även då vara gratis. Regeringen har ännu inte beslutat om vem eller hur  ansvaret  för den långsiktiga förvaltningen av Relationskompassen ska se ut. 

Våld i ungas nära relationer är vanligt och lika mångfacetterat, allvarligt och grovt som våld i vuxnas nära relationer. Nästan var tredje ung person har haft en relation har utsatts för våld redan vid 15 års ålder. Den mest förekommande typen av övergrepp är att bli tillfrågad om att utföra sexuella handlingar på internet. 

Våldet sker delvis, till skillnad från våld i vuxnas nära relationer, på platser där vuxna är närvarande och har möjlighet att se och ingripa; i hemmet, på fritiden och i skolan. Men även i stor utsträckning via digitala medier- där hot, kontroll, integritetskränkning är en del av våldet.  

Det finns tydliga könsskillnader: flickor, icke-binära personer och transpersoner är mer utsatta än pojkar. Då det gäller våld och våld i ungas nära relationer kopplat till barn i mellanstadiet så är forskning och studier bristfälliga. De underlag vi har visar på en stor utsatthet för olika former av våld även i denna ålder.  

Läs mer på sidan Våld i ungas nära relationer.

Att bli utsatt eller utsätta någon för våld som barn eller ung har en större påverkan än om detta sker i vuxen ålder. Våld får andra och ofta större konsekvenser för barn och unga än för vuxna, eftersom de fortfarande utvecklas och lär sig sociala normer, samtidigt som hjärnan och kroppen mognar.

Förutom den stora negativa påverkan det har på psykisk och fysisk hälsa så påverkar det även koncentration, skoldeltagande, deltagande på fritidsaktiviteter, studieresultat, möjlighet till vidare utbildning, arbete, sociala relationer, boende och ekonomi.  

Våld som förekommer i dessa åldersgrupper angränsar till eller ökar riskfaktorer till att utöva eller bli utsatt för våld i nära relation i framtiden. 

Läs mer på sidan Våld i ungas nära relationer.

Vi vet att barn i mellanstadiet befinner sig i olika utvecklingsfaser. En del barn ägnar sig fortfarande åt lekar, andra har börjat intressera sig för kärleksrelationer.

Från forskning vet vi dessutom att barn vill lära sig mer om schysta relationer, få sätta ord på känslor och reflektera kring normer och kön. De vill att vuxna ska prata med dem om vad våld är - eftersom våld är en del av deras vardag.

Relationskompassen gör det möjligt att prata om och öva på hur en skapar schysta relationer, redan innan de flesta har inlett sin första kärleksrelation. 

Relationskompassen kopplar an till många delar som rör skolans värdegrund: våldsprevention, integritet, trygghet, att skolan ska vara en inkluderande miljö för alla elever, allas lika värde, främja respekt för andra, och ett aktivt deltagande i samhället. 

Relationskompassen har en universell ansats vilket innebär att alla ska känna igen sig och kunna spegla sig i materialet. I case och exempel lyfter materialet olika erfarenheter, familjer och identitet. Vi vet att en universell ansats har effekt oavsett våldsform. Det innebär att vi inkluderar hedersrelaterat våld och förtryck och särskilt utsatta grupper. Kopplas dessutom viktiga vuxna på får det ännu större effekter. 

Relationskompassen är ett våldsförebyggande program med en genusförändrande ansats. Förlagan Dating Matters kommer från USA:s motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, CDC.

Dating Matters är ett evidensbaserat program vilket vi ännu inte har i Sverige, även om det finns många bra insatser. Därtill riktar sig Relationskompassen till barn i årskurs fem och sex och lyfter relevanta exempel på olika former av våld och våld i ungas nära relationer. Detta görs i Sverige främst först i äldre åldersgrupper där barn är cirka 13 år som yngst. Relationskompassen synliggör våld i ungas nära relationer ofta redan innan de första kärleksrelationerna inletts.  

I Sverige finns flera bra våldspreventiva insatser, men det är viktigt är att se på evidensen av de metoder vi använder i Sverige. Får det effekt? Minskar våldet? Blir vi bättre på att förhindra, se och ingripa mot våld?

Kommuner har full frihet att välja vilket program de önskar använda. Relationskompassen kommer inte att införas som nationellt täckande program inskrivet i läroplan eller liknande. Att vi nu tar fram ett program där vi förhoppningsvis kan visa på effekt och evidens gagnar oss alla i målet att våld i ungas nära relationer ska upphöra.

Det kan inte bli för många våldspreventiva insatser i Sverige, särskilt inte som vänder sig till yngre barn.

Dating Matters och Relationskompassen har flertalet liknande komponenter. Exempelvis som att sätta ord på sina känslor, öva på att identifiera känslor och reaktioner och att hantera och ta ansvar för vilka reaktioner vi kan få då vi känner olika saker. Så som stark oro, ilska, otrygghet.

De kulturella och språkliga ingångarna kan dock skiljas åt. Sverige har ett gediget arbete med, barnrätt, jämställdhet, jämställdhetsintegrering, genus och normerkritiskt arbete, detta tillsammans med våldspreventivt arbete är en del av de bearbetningar som behöver göras för att programmet ska ha effekt i svenska förhållanden.

Det kan vi inte veta i förväg. Relationskompassen kommer inte bara att vara en rak översättning av den amerikanska förlagan Dating Matters utan programmet kommer att anpassas efter svenska förhållanden och förutsättningar. Vi kan alltså inte förutsätta att evidensen ”bevaras” i denna anpassning men

Relationskompassen utformas utifrån den mest aktuella forskningen och kunskapen som vi har gällande våldsprevention. Det är viktigt att forskare får möjlighet att genomföra effektstudier på Relationskompassen när programmet implementeras i svenska kommuner. Först då kan vi få svar på om Relationskompassen kommer att ha positiv effekt och i förlängningen kunna betraktas som en evidensbaserad våldsförebyggande metod.