Åtgärder för att minska könsbundna utbildningsval

Under en seminariedag 7 april presenterade Jämställdhetsmyndigheten sin rapport Val efter eget kön – En kunskapssammanställning om könsskillnader i utbildningsval. På seminariet deltog företrädare från flera universitet, högskolor och myndigheter.

Kunskapssammanställningen visar att det finns en bred palett av faktorer som upprätthåller könsskillnaderna i utbildningsval. Ett exempel handlar om hur elever uppfattar sin egen kompetens.

Flickor tvivlar mer på sin kompetens än pojkar

– När en person väljer utbildning är upplevelsen av den egna förmågan starkt styrande. Vilket intresse en individ utvecklar för ett ämne får betydelse i val av utbildning. Kompetenstvivel har exempelvis visat sig vara en viktig förklaring till att unga kvinnor generellt har lägre intresse för tekniska utbildningar. Motsvarande kompetenstvivel finns inte hos pojkar när det kommer till utbildning inom vård- och omsorg som är ett kvinnodominerat område. Då handlar det snarare om status och karriärmöjligheter, säger Jakob Lindahl, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten och fortsätter:

– Trots intentionerna att minska sociala ojämlikheter genom stärkt valfrihet består de könsbundna utbildningsvalen. Forskning visar att den omfattande förändringen i skolutbud och vilka olika inriktningar som finns tillgängliga inte har motverkat de könsbundna valen utan snarare gjort det svårare att resonera kring de strukturella villkor som begränsar och påverkar en individs val. Det riskerar att leda till att normer och traditioner kan reproduceras än mer obehindrat, säger Jakob Lindahl.

Könssegregeringens långa historia går tillbaka till industrisamhället där det skedde en uppdelning mellan det som ansågs vara reproduktivt arbete i hemmet och det produktiva arbetet ute i samhället. Könssegregering beskrivs som en del av den maktordning som resulterar i att kvinnor har en svagare position i samhället. Exempel på detta är att kvinnor befinner sig i majoritet bland lågstatusyrken (främst inom välfärdssektorn) med hög arbetsbelastning och små möjligheter till inflytande över arbetssituationen.

Lokala arbetsmarknadsstrukturer har historiskt gett pojkar större möjligheter än flickor att få ett välbetalt arbete direkt efter gymnasiet vilket påverkar utbildningsvalen.

– Löner och karriärmöjligheter påverkar också individers utbildningsval. Skillnader i arbetsmarknadsutsikter mellan traditionellt manliga respektive kvinnliga yrken har gett anledning att framför allt förvänta sig ett kvinnligt intåg på manliga områden snarare än tvärt om, säger Boel Kristiansson.

Rapporten redogör för ett urval av politiska initiativ och åtgärder som har vidtagits under de senaste årtiondena för att minska könsskillnader i utbildningsval. Åtgärderna har i huvudsak riktats mot individnivå och flickors och kvinnors studieval. Fokus har legat på att påverka individers intressen och särskilt öka flickors intresse för tekniska och naturvetenskapliga ämnen.

Förslag på åtgärder

Det finns visst forskningsstöd för till exempel insatser som kan underlätta för kvinnor att navigera i mansdominerade miljöer och som siktar på att stärka flickors matematiska självförtroende. Samtidigt finns en risk att man istället för att åtgärda problem i studiemiljön och organisationen fokuserar på kvinnors anpassning till den rådande strukturen.

Dessutom har begåvning och kompetens kopplats till maskulinitet. Därför ser vi ett behov av att betona samhällsnyttan och stärka värderingar om att vilja hjälpa andra och höja statusen på välfärdstjänster. Andra åtgärder som föreslås är att betona könslikhet snarare än könsskillnad och fokusera mer på att färdigheter nås genom övning framför att det bestäms av någons kön.

Den breda uppsättningen av förklaringsfaktorer visar att det behövs åtgärder på flera nivåer i samhället. Det behövs en samverkan mellan aktörer inom och mellan de olika nivåerna, såväl på arbetsmarknaden som inom utbildningssystemet.

Deltagarna på seminariet har alla beröringspunkter och kopplingar till dessa frågor. Representanter från 15 lärosäten deltog samt en rad myndigheter med kopplingar till utbildningssektorn. I diskussionen efter presentationen märktes ett stort intresse och engagemang i utmaningen att skapa en mer könsbalanserad utbildning på svenska högskolor och universitet.

Läs rapporten Val efter eget kön 2022:4