Bakslag för kvinnors och flickors rättigheter i Europa

– Det här är ett bakslag för kvinnors och flickors rättigheter i Europa. Istanbulkonventionen är det mest kraftfulla internationella verktyget vi har för att skydda kvinnor och flickor från våld, säger Katarina Björkgren, avdelningschef på Jämställdhetsmyndigheten. 

Ett historiskt beslut 

Den 30 oktober röstade det lettiska parlamentet, Saeima, för att landet ska lämna Istanbulkonventionen. Därmed blir Lettland det första EU-landet som formellt drar sig ur avtalet. 

Konventionen, som trädde i kraft i Lettland i maj 2024, kräver att medlemsstaterna förebygger och bekämpar våld mot kvinnor, erbjuder skydd och stöd till utsatta samt ställer förövare till svars. 

– Att dra sig ur konventionen är inte bara ett juridiskt beslut, det är ett politiskt ställningstagande. Det signalerar att frågan om kvinnors och flickors rätt till trygghet inte längre prioriteras, säger Katarina Björkgren. 

Kritik mot begreppet genus 

Motståndet mot konventionen i Lettland har vuxit fram under flera år och bottnar framför allt i synen på begreppet genus. Kritiker, främst konservativa och religiösa aktörer, menar att konventionens definition av kön som socialt konstruerade roller innebär en genusideologi som hotar traditionella familjevärderingar. 

– Den här typen av argument har använts i flera länder, ofta som ett sätt att ifrågasätta både jämställdhetsarbete och hbtqi-rättigheter. Men konventionen handlar inte om ideologi, den handlar om att skydda kvinnor, barn och särskilt utsatta från våld, säger Katarina Björkgren.  

Europarådet har i flera uttalanden förklarat att konventionen inte kräver någon förändring av nationella definitioner av kön eller familj, utan enbart syftar till att bekämpa könsrelaterat våld. 

Oro för konsekvenser för våldsutsatta 

Organisationer inom Europarådet, liksom nätverk för kvinnojourer och människorättsorganisationer, uttrycker nu stark oro för att beslutet ska försämra skyddet för våldsutsatta kvinnor och flickor i Lettland. 

– Konventionen har bidragit till att höja standarden för hur länder arbetar med förebyggande, skydd och lagföring. När ett land lämnar avtalet försvinner inte våldet, men verktygen att bekämpa det försvagas, säger Katarina Björkgren.  

Beslutet kommer i en tid då våld mot kvinnor fortsätter att vara ett omfattande samhällsproblem i Europa. Enligt EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har en av tre kvinnor i EU utsatts för fysiskt eller sexuellt våld. 

Vad betyder det för Sverige? 

Sverige ratificerade Istanbulkonventionen 2014 och arbetar aktivt för att leva upp till dess åtaganden. Beslutet i Lettland lyfter vikten av att fortsatt värna internationella överenskommelser och hålla fast vid principen att våld mot kvinnor är en kränkning av mänskliga rättigheter. 

– Vi ser att motståndet mot jämställdhetspolitik och kvinnors rättigheter växer på flera håll i Europa. Därför är det viktigare än någonsin att stå upp för de gemensamma åtaganden som Istanbulkonventionen innebär, säger Katarina Björkgren.  

– Det här påminner oss om att arbetet mot våld inte bara handlar om lagar, utan också om värderingar. Att stå upp för rätten till ett liv fritt från våld är inget man kan ta för givet, fortsätter Katarina Björkgren.