Beslut om nytt jämställdhetsprogram på FN:s klimatmöte i Baku

Trots ett i huvudsak nedslående resultat lyckades klimatmötet COP29 enas om ett tioårigt jämställdhetsprogram, säger Anna Collins Falk, en av Sveriges jämställdhetsexperter under mötet.

Den 11-22 november höll FN klimatmötet COP 29 i Azerbaijans huvudstad Baku för att diskutera klimatförändringarna. Årets möte handlade till stor del om klimatbistånd till länder som drabbas hårdas av klimatförändringar. Men resultatet blev ett svagt mål för klimatfinansiering och inga framsteg kring att fasa ut fossila bränslen.

– Årets klimattoppmöte präglades av svåra förutsättningar och värdlandet Azerbaijan mötte hård kritik. Avtalet blev en klassisk kompromiss där ingen blev nöjd, säger Anna Collins Falk, internationell samordnare på Jämställdhetsmyndigheten. 

Jämställdhet är ett stående inslag på klimatmötena

Anna Collins Falk
Anna Collins Falk, internationell samordnare på Jämställdhetsmyndigheten

Parisavtalet slår fast att klimatomställningen ska främja jämställdhet. Vid klimatmötet 2017 antog länderna ett första åtgärdsprogram för jämställdhet, som numera är en stående punkt på agendan vid varje klimattoppmöte.  

Varje land utser nationella så kallade fokalpunkter för jämställdhet. Anna Collins Falk var en av två svenska nationella fokalpunkter, eller samordnare, under COP29, och bistod med expertstöd till Sveriges och EU:s förberedelser och delegationer. Nationella fokalpunkter från olika länder organiserade sig i möten och grupper under COP29.

– Sverige tog initiativ till ett uttalande om jämställdhet och vikten av jämställdhetsintegrering samt uppmanade till ambitiösa åtaganden på området. Flera stater ställde sig bakom detta. Eventet hölls i den skandinaviska paviljongen tidigt under COP-mötet, säger Anna Collins Falk.

Utbrett motstånd mot jämställdhet

Då det nuvarande åtgärdsprogrammet för jämställdhet löper ut 2025 förhandlade man under COP29 fram ett nytt program.

– Förhandlingarna var mycket utmanande. Flera länder motsatte sig formuleringar om genus och intersektionella perspektiv, medan många utvecklingsländer främst fokuserade på behovet av finansiering för genomförandet. Till slut enades man om en text som inte innebär några egentliga framsteg, Anna Collins Falk.

Hon ser oroande på det motstånd som kvinnor och marginaliserade grupper möter globalt, och menar att framstegen för jämställdhetsområdet på många håll är på tillbakagång.

– Motståndet från länder som Vatikanstaten, Ryssland, Egypten och Saudiarabien visar att det globala motståndet mot jämställdhet påverkar även klimatförhandlingarna. Tack vare stöd från flera länder, inklusive Sverige, EU, länder i Latinamerika, och ett starkt engagemang från civilsamhället, fick detta motstånd inte få fullt genomslag.

Nästa steg är en handlingsplan för jämställdhet

Det reviderade jämställdhetsprogrammet syftar till att stärka kvinnors rättigheter och jämställdhet inom klimatarbetet. Det innebär bland annat att man uppmuntrar länder till jämställdhetsintegrering och ta fram köns- och åldersuppdelad data.  

Nästa års klimatmöte i Brasilien kommer att utveckla det beslutade jämställdhetsprogrammet till en konkret jämställdhetsplan, Gender Action Plan (GAP).

– Det är därmed avgörande att säkerställa att planen blir mer ambitiös och genomarbetad än den nuvarande programtexten, säger Anna Collins Falk.

Läs mer



 

Publiceringsdatum: 3 december 2024

Senast uppdaterad: 5 december 2024