Brister i rutiner röjer uppgifter om gömda kvinnor och barn
Våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter får inte ett tillräckligt bra stöd och skydd från myndigheterna. Dessutom gör brister i rutiner att personuppgifter röjs.
– Konsekvenserna av att någon råkat göra fel på socialtjänsten eller en myndighet blir oerhört stora för kvinnorna och barnen. Många tvingas flytta och riva upp allt i sitt liv. De berättar om en ständig oro för att våldsutövaren ska söka upp dem, säger Sophie Nilsson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
En ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten beskriver en svår livssituation för våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter. Att leva gömd påverkar allt från mindre vardagliga händelser som att skaffa bankkort till att få covid-19-vaccin. Skadorna av det fysiska och psykiska våldet är ofta omfattande. Många kvinnor har posttraumatiskt stressyndrom. Därför kan majoriteten av kvinnorna inte arbeta alls eller endast deltid. Samtidigt kan våldsutövaren ofta fortsätta påverka privatekonomin.
– De män som utövar våld och hot mot kvinnor och barn bör oftare än i dag dömas för sina brott. På så sätt behöver färre personer flytta eller leva med skyddade personuppgifter. Vi ser att bristen på ett stadigt boende till kvinnor som lever med skyddade personuppgifter är ett allvarligt problem. Ett tryggt boende är avgörande för att kunna upprätthålla skyddet och en förutsättning för en fungerande livssituation, säger Mikael Thörn, enhetschef.
Jämställdhetsmyndigheten har bland annat gått igenom JO-anmälningar, tidigare forskning, myndigheters uppgifter och uppgifter från olika organisationer. På myndighetens uppdrag har journalisten Kerstin Weigl och Petra Erlander, som själv levt med skyddade personuppgifter, genomfört en intervjustudie med 86 kvinnor och 15 barn.
– Barn med skyddade personuppgifter har ibland umgänge med en våldsutövande förälder. Vi konstaterar att det är högst olämpligt. Barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad. Vi rekommenderar också att de här kvinnorna och barnen kan få en kontaktperson så att de får hjälp med myndighetskontakter, säger Sophie Nilsson.
Läs rapporten Skyddade personuppgifter – oskyddade personer i sin helhet
Publiceringsdatum: 31 mars 2022
Senast uppdaterad: 31 mars 2022