Coronapandemin ökar risken för våld mot kvinnor och barn

När allt fler familjer tvingas stanna hemma riskerar såväl mäns våld mot kvinnor, som andra former av våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och sexuellt våld mot barn öka. Isoleringen gör kontroll och våld möjligt inom hemmets väggar.

BRÅ:s statistik visar att antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor ökade med fyra procent första halvåret 2020 jämfört med året innan. Även Trygghetsberedningens rapport om brottslighet under pandemin visar på en marginell ökning av anmälningar om våld i hemmet. Enligt Socialstyrelsen har orosanmälningarna om barn som far illa ökat med fem procent under pandemin i 56 undersökta kommuner. Knappt 2 av 10 anmälningar är relaterad till våld i nära relation, våld mot barn eller barn som bevittnat våld i nära relation.

– En del kommuner och organisationer uppger att våldet har ökat, medan andra att den minskat. Men det finns ingen klar nationell bild ännu, säger Mikael Thörn, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Kommunerna och civilsamhället har fortsatta behov av att stärka beredskapen för att fler kvinnor och barn kan komma att behöva stöd och skydd som en konsekvens av covid-19-pandemin. Konsekvenserna av det ökade våldet måste hanteras nu och för lång tid framöver.

För flickor och kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck kan situationen bli än värre.

– Risken för våld mot barn och unga ökar i takt med begränsning av rörelsefriheten, inte minst för dem som lever i hedersrelaterat våld och förtryck. Skolan kan vara en fristad för dem. Flickor och unga kvinnor som redan tidigare var föremål för stark kontroll och ofrihet kan nu vara utsatta för fullständig kontroll, säger Katarina Björkgren, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Det finns ingen internationell statistik ännu om mäns våld mot kvinnor ökat, men WHO rapporterade tidigt under pandemin att samtal till hjälplinjer ökat i Europa med 60 procent redan under april 2020. Enligt färska uppgifter från UN Women har vissa länder nu sett en femfaldig ökning av samtal till hjälplinjer för partnervåld sedan nedstängningen.

– Vi vet också av erfarenheter från kriser som Ebola att familjer som tvingades hållas isolerade utsattes för mer våld och sexuellt våld under isoleringen, säger Katarina Björkgren.

Enligt EIGE visar färska studier visar också att EU-länder fortfarande saknar tillräckliga åtgärder för att hantera våldsvågen mot kvinnor under pandemin och för att kunna ge kvinnor tillräckligt med skydd.

De ekonomiska konsekvenserna som följer i coronavirusets spår kan också bidra till att kvinnor inte kan undkomma våld i hemmet. Ekonomisk självständighet ökar möjligheten att komma ur en våldsam relation, vilket innebär att det finns en stark koppling mellan ekonomi och våld. Därför kommer det uppstå behov av att analysera konsekvenserna för både ekonomi, hälsa och våldets omfattning efter coronapandemin ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Det blir viktigt att undersöka hur kvinnor och män drabbas av konsekvenserna av krisen. Till exempel om arbetslösheten vi ser i krisens spår har drabbat kvinnor och män lika mycket, säger Katarina Björkgren.

Jämställdhetsmyndighetens samlade nyheter om coronapandemin